O
Vi kommer aldrig att komma överens... Sambolagen finns där för att skydda om ett förhållande tyvärr brister. Och ingen ska stå barskrapad.
Hur folk väljer att sköta ekonomin har inte mycket med det hela att göra. Men jag tror att de flesta delar utgifterna.
Men hur man gör är upp till var och en. Ena partnern betalar rubbet när det gäller boendet. Den andra betalar resten...
Har inte båda bidragit då?
 
O
Mr B skrev:
Jag vet inte hur det fungerar, men jag hoppas att det med hjälp av sambolagen blir så att den kvarvarande personen övertar bostaden. Sen är det inte säkert att man vill bo kvar ändå efteråt, men man får lite mer tid på sig.

Jag var som tur var gift när min fru gick bort, så jag behövde inte tänka på detta då. Men jag bor inte kvar i huset nu några år efter kan jag säga. Men det är en annan sak. Men det är som jag ser det precis vid sådana plötsliga händelser som man har nytta av en sambolag, om man bara inte kommer överens längre och vill dela på sig så är det bara pengar det handlar om, spelar roll liksom.
Jag vill börja med att beklaga din frus bort gång.

Testamente är något man bör skriva i allmänhet, och kanske i synnerhet om man bara är sambos.
Då Sambolagen troligtvis tyvärr inte skyddar vid dödsfall...
 
Jag förstår självklart att sambolagen är till för att skydda den svagare. Men det som är läskigt är att i de fallen en person vill utnyttja den andra så gör sambolagen det lagligt att ta halva bostaden. Vid dödsfall eller separationer där båda hade skrivit på ägarkontraktet så hade inte sambolagen behövts?

Man kanske inte ska ta bort den men man får täppa igen hålen.
Om en person köper en lägenhet för 3 milj, sambon flyttar med, drar efter 6 mån och ska ha halva, antingen får han köpa ut henne för 1,5 eller sälja lägenheten. Säljer han så har han fortfarande 1,5 milj i lån och ingen bostad, köper han ut har han lagt 4,5 milj på något som är värt 3. Jag ser inte att de kan vara rätt på något sätt?
 
Ramnemark skrev:
Jag förstår självklart att sambolagen är till för att skydda den svagare. Men det som är läskigt är att i de fallen en person vill utnyttja den andra så gör sambolagen det lagligt att ta halva bostaden. Vid dödsfall eller separationer där båda hade skrivit på ägarkontraktet så hade inte sambolagen behövts?

Man kanske inte ska ta bort den men man får täppa igen hålen.
Om en person köper en lägenhet för 3 milj, sambon flyttar med, drar efter 6 mån och ska ha halva, antingen får han köpa ut henne för 1,5 eller sälja lägenheten. Säljer han så har han fortfarande 1,5 milj i lån och ingen bostad, köper han ut har han lagt 4,5 milj på något som är värt 3. Jag ser inte att de kan vara rätt på något sätt?
Det är alltid värdet minus skulder, så har ursprungsägaren skulder hos banken så löses dessa först.
Hur som helst så blir det en förlust affär för den som äger lägenheten.
 
Ramnemark skrev:
Jag förstår självklart att sambolagen är till för att skydda den svagare. Men det som är läskigt är att i de fallen en person vill utnyttja den andra så gör sambolagen det lagligt att ta halva bostaden. Vid dödsfall eller separationer där båda hade skrivit på ägarkontraktet så hade inte sambolagen behövts?

Man kanske inte ska ta bort den men man får täppa igen hålen.
Det är ju dock inte fråga om "hål" i den bemärkelsen att lagstiftaren inte varit medveten om att effekten kan bli att den ägande parten blir ekonomiskt missgynnad i händelse av separation.

Sambolagen innehåller ju även en säkerhetsventil i 15 § som innebär att om det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även med hänsyn till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo ska lämna egendom till den andra så ska en annan fördelning är 50/50 gälla. Detta tar hand om åtminstone de värsta gold digger-scenariona.

Från rättspraxis kan följande citat hämtas från HD:s domskäl
Den yttersta gränsen för jämkning innebär att vardera parten behåller sin egendom. När en av samborna förhållandevis kort tid före ett samboförhållandes upplösning har svarat för hela eller större delen av finansieringen av ett bostadsförvärv kan det inte sällan finnas skäl för en så långtgående jämkning. Vid den helhetsbedömning som skall göras måste emellertid också beaktas omständigheter som talar emot en sådan lösning. Så t.ex. kan den av samborna, som inte alls eller endast i mindre mån bidragit till bostadsförvärvet, på annat sätt ha gjort ekonomiska insatser för gemensamt ändamål.
I det aktuella målet bedömdes ett tvåårigt samboförhållande som "förhållandevis kortvarigt".
 
Redigerat:
  • Gilla
Ramnemark
  • Laddar…
Om man har problem med sambolagen är väl lösningen enkel: Skaffa inte en sambo. :)
 
  • Gilla
A-Man_08
  • Laddar…
Squall Leonhart skrev:
Om man har problem med sambolagen är väl lösningen enkel: Skaffa inte en sambo. :)
Har du fler briljanta förslag angående sådant som jag inte riktigt kan vara utan fast jag vet att förhållandet inte är varken billigt eller problemfritt.
Hur gör jag med bilen?
 
Nu har jag inte läst hela tråden men.
Sambolagen gäller "om man lever under äktenskapsliknande förhållanden." Aj, där sprack det. För om man har ett fungerande sexliv ( med den man bor ihop med) och inte bråkar och hjälper varandra med vardagssyslor som matlagning städning tvättning så kan ju inte den lagen gälla.
 
  • Gilla
A-Man_08
  • Laddar…
Andy78 skrev:
Har du fler briljanta förslag angående sådant som jag inte riktigt kan vara utan fast jag vet att förhållandet inte är varken billigt eller problemfritt.
Hur gör jag med bilen?
Lugn, det var inget allvarligt i det hela.
Jag tycker dock att "problemet" förstoras upp lite för mycket, även om jag delvis håller med dig och andra om att man kanske skulle skriva in sig istället för att friskriva sig.
 
Squall Leonhart skrev:
Lugn, det var inget allvarligt i det hela.
Jag tycker dock att "problemet" förstoras upp lite för mycket, även om jag delvis håller med dig och andra om att man kanske skulle skriva in sig istället för att friskriva sig.
Jag förstod hans inlägg tyckte det var rätt kul :D
 
Ramnemark:
Du skriver att du och din sambo har helt skild ekonomi, att ni betalar precis hälften av allt och att du tjänar mycket mer än hon. Du ser inget orättvist i det förstår jag? Antagligen menar du att hon själv har valt ett yrke som inte ger bättre betalt än så och då får hon stå för det.

Hur gör ni om du tycker att det vore kul att åka till Thailand på semester och hon säger att hon inte har råd? Får hon låna pengar av dig, eller "bjuder" du henne?

Hur tänker du att ni ska göra om ni får barn? Ska det då delas upp så att ni betalar hälften var av alla deras kostnader, och hur bestämmer ni isåfall vad som är viktiga inköp och vad som är helt onödiga utgifter som du eller hon inte vill betala?

Jag frågar för jag vet en familj där de har just sådan ekonomi, och där hon "inte vill ligga till last". Han anser att barnbidraget täcker alla barnens kostnader, så det betalar han inget för. Detta leder till att hon inte har råd med semester, så han åker ensam eller med sina kompisar, hon har ju inte råd att betala för tre.

Not: Enligt lagen ska man när man är gifta betala "efter förmåga", dvs den som tjänar mer ska betala en större andel.
 
Vi får börja med att inte utgå från att det är jag som tvingat på henne detta sättet. Hon vill ha det såhär med. Att jag tjänar mer just nu beror på att jag jobbar utomlands just nu, inte för alltid. Vi har båda endast gymnasiet utbildning och ingen vidaregående.

När vi får barn får vi ändra våran ekonomi. Just nu har vi inga barn och båda jobbar och tjänar pengar. Det handlar inte om att jag ska låna ut pengar till henne eller inte. Det handlar i botten om kommunikation. Mina föräldrar har sin ekonomi på samma sätt, fast de har köpt huset ihop och betalar hälften var på ett gemensamt konto som täcker huslånet, amortering m.m.

När jag börjar jobba hemma, tex när vi skaffar barn, så har vi lön i nästan samma klass, det kan skilja sig någon tusenlapp eller två men i det stora hela samma.

Det känns som du skriver med en väldigt stark åsikt bakom det hela.
Ser du ingen fördel alls med vårt sätt?
Den fördelen jag uppskattar mest är att vi aldrig bråkar om pengar. De paren som har ett enda konto där alla pengar ska in och ut är ju upplagt för konflikter.

En vis kollega sa såhär till mig när vi pratade om samma ämne:

Det bästa sättet är det sätter som passar er....
 
Not.
Detta är ett sätt som bara går när båda jobbar fulltid. Dvs när det är graviditet och mammaledighet så kommer jag inte kräva en massa pengar av henne. Men när vi båda jobbar och tjänar pengar är det inte mer än rätt att man får bestämma själv vart dem går till.
 
Tråkigt att det är som det är för din kompis. Men så som du beskriver det så är killen där inte så begåvad. Det gäller såklart att prata med varandra.
Vi pratar även om renoveringar som jag betalar till 100% och som är i huset som är mitt. Jag frågar ändå vad hon tycker, om hon tycker de passar, om det är okej för henne. Vilka färger, material m.m. Hon bor ju där och måste trivas.

I din kompis fall så kanske hon skulle göra sig av med killen och hitta någon som är lite mer intresserad och har fötterna på jorden.

Jag skulle inte åka på semester utan min sambo. Det är henne jag vill åka med. Har hon inte råd men jag vill åka så betalar jag isåfall för oss båda.

Det är ju inte så att vi har ett papper med vem som är skyldig vad. Det handlar väll mer om att de fasta driftkostnaderna delar vi på och utöver de så får man göra vad man vill med sina pengar. Och självklart bjuder jag ibland, hon ibland.
 
Redigerat:
  • Gilla
Plåthuset
  • Laddar…
O
Anna_H skrev:
Ramnemark:
Du skriver att du och din sambo har helt skild ekonomi, att ni betalar precis hälften av allt och att du tjänar mycket mer än hon. Du ser inget orättvist i det förstår jag? Antagligen menar du att hon själv har valt ett yrke som inte ger bättre betalt än så och då får hon stå för det.

Hur gör ni om du tycker att det vore kul att åka till Thailand på semester och hon säger att hon inte har råd? Får hon låna pengar av dig, eller "bjuder" du henne?

Hur tänker du att ni ska göra om ni får barn? Ska det då delas upp så att ni betalar hälften var av alla deras kostnader, och hur bestämmer ni isåfall vad som är viktiga inköp och vad som är helt onödiga utgifter som du eller hon inte vill betala?

Jag frågar för jag vet en familj där de har just sådan ekonomi, och där hon "inte vill ligga till last". Han anser att barnbidraget täcker alla barnens kostnader, så det betalar han inget för. Detta leder till att hon inte har råd med semester, så han åker ensam eller med sina kompisar, hon har ju inte råd att betala för tre.

Not: Enligt lagen ska man när man är gifta betala "efter förmåga", dvs den som tjänar mer ska betala en större andel.
Nu känns det som att du börjar bluddra i det blå...
Jag tycker att det hela andas något av en konstig feminism som inte riktigt är anpassat efter hur folk tänker.
Du reagerar på att mannen tjänar mer pengar en kvinnan? Är det fel? Så som du uttrycker det hela så känns det som att man måste försvara sig för att man tjänar mer pengar en kvinnan? Jag ser det så här:
Det har ett samboförhållande där den ena tjänar mer pengar än den andra. oavsett vad som finns mellan benen...
Det vanligaste till att man har olika inkomster beror oftast på att man har valt olika yrken. Jag ser inte heller där att det finns någon skillnad mellan könen. De allra flesta förhållanden gör ingen skillnad på könen.
Hur man delar upp kostnaderna mellan sig är upp till var och en. Det är väl ganska rättvist att man delar 50/50 på alla boende kostnader.

Hur man sedan vill lösa eventuella utlandsresor är väl upp till varje par. Det har inte enligt mig så mycket med om man har enskild ekonomi eller inte. (Det verkar gå att lösa i de allra flesta förhållanden på ett enkelt sätt)

Det förhållande som du tar upp som exempel där känner jag personligen att det är väl upp till henne att sätta ner foten! Att inte acceptera att bli överkörd av sin partner! (För det handlar om just att hon låter sig bli överkörd) Så enkelt är det!

Dock tycker jag att hela mitt svar på ditt inlägg är riktigt rejält OT.

Det har inte med sakfrågan att göra. Vad vi tycker om sambolagen... Förresten, borde väl sambolagen passa perfekt för din kompis? Det är just i sådana tillfällen som sambolagen är bra...
Det är säkert en av anledningarna till att man skapat just den lagen!

Jag kanske låter lite tuff, inte min mening att vara elak.
Jag har själv en väldigt enkel syn på det hela.... Jag anser att alla är lika mycket värda!
 
Redigerat:
  • Gilla
Ramnemark
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.