Alla dom jag har plockat isär (eller i något fall lindat om) har varit det ja.Mikael_L skrev:
Finns säkert tillverkare som av pris eller bekvämlighetsskäl tar en trefaslindad, vilket precis som du skriver, går.
Bra initiativ med en intressant tråd
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 436 inlägg
Är det här begreppet pådragsmotstånd kommer in?
Det är nog aldrig något annat än tvåfas asynkronmotorer i de fallen, just anpassade enfasmotorer är tvåfasmotorer med kapacitiv, resistiv eller induktiv startfas. I många kyl eller frysar av lite äldre årgång resistiv numera kapacitiv, där resistiva helt enkelt var lindad med klenare tråd så att man fick en fasvridning i den spolen jämfört med driftlindningen. Förr billigare med lite mer tråd och kanske kvalitetsproblem med kondingarna numera tvärtom. Men principen för startrelä är ofta densamma dvs vid stor ström kopplas startlindningen in ev ett PTC-motstånd som ger en kort tid i startfas vid inkoppling. Och så den klassiska bimetall "klixon" i gemensamma ledningen som bryter så allt får svalna en stund om starten bommar.Mikael_L skrev:
Att det skulle vara konventionella trefasmotorer utrustade med kondensator är inte kommersiellt gångbart i serieproduktion av två skäl. Dels en mycket mer komplicerat byggd motor dels en större dyrare konding.
Kanske värt att nämna tvåfasmotorn nu när ett specialfall kom upp. Som MagHam skrev är ju enfasmotorer utförda med två lindningar förskjutna 90 grader dvs en tvåfasmotor möjlig att köra i ett tvåfassystem med 90 grader mellan faser och en nolla. I vårt enfasfall har vi givetvis inga förskjutna faser så då får man ordna det så gott det går tex genom en lämpligt avpassad konding i serie med ena fasen. Hur vi än tar i med den blir det ju aldrig 90 grader men tillräckligt som kompromiss för att köra vettigt på enfasnät.
Och även tvåfassystemet har nackdelar trots att det precis som trefas kan generera ett perfekt roterande fält. Problemet är att det egentligen är ett stympat fyrfassystem och därmed asymmetriskt dvs nollan belastas högre än faserna vid lika last. Första möjliga symmetriska system är med tre faser och de välkända besparingarna med tre ledare i stället för sex för given effekt osv fler faser ger bara mer komplexitet.
Vid en rätt dimensionerad motor för enfasdrift väljer man om man vill vara lite mer än tumregelmässig en kondensator med kapacitans C=(0.5*P) / (2*pi*f*U^2) med P - Watt f - Hz U - Volt får man C - Farad och tumregeln 30 uF/kW.
Samma överläggning vid en normal trefasmotor som man vill köra i sk Steinmetzkoppling med konding ger C=(2*P) / (3^0.5*2*pi*f'U^2) alltså ca: 2.3 ggr ovanstående och då dyker nästa tumregel upp 70 uF/kW i det fallet ofta nämnd som 80 uF i många sammanhang.
Och vill man få rejält startmoment kan man i båda fallen lägga en extra konding upp mot dubbla driftvärdet parallellt som bara kopplas in vid starten.
Och även tvåfassystemet har nackdelar trots att det precis som trefas kan generera ett perfekt roterande fält. Problemet är att det egentligen är ett stympat fyrfassystem och därmed asymmetriskt dvs nollan belastas högre än faserna vid lika last. Första möjliga symmetriska system är med tre faser och de välkända besparingarna med tre ledare i stället för sex för given effekt osv fler faser ger bara mer komplexitet.
Vid en rätt dimensionerad motor för enfasdrift väljer man om man vill vara lite mer än tumregelmässig en kondensator med kapacitans C=(0.5*P) / (2*pi*f*U^2) med P - Watt f - Hz U - Volt får man C - Farad och tumregeln 30 uF/kW.
Samma överläggning vid en normal trefasmotor som man vill köra i sk Steinmetzkoppling med konding ger C=(2*P) / (3^0.5*2*pi*f'U^2) alltså ca: 2.3 ggr ovanstående och då dyker nästa tumregel upp 70 uF/kW i det fallet ofta nämnd som 80 uF i många sammanhang.
Och vill man få rejält startmoment kan man i båda fallen lägga en extra konding upp mot dubbla driftvärdet parallellt som bara kopplas in vid starten.
Kul att läsa Jag stöter på sådana motorer dagligen utan att ha satt mig in i hur dom funkar.
Mina motorer sitter oftast i kyl och frysrum. Vi har ett programmeringsläge där vi lägger på lite ström för att värma motorn, exakt hur det funkar vet jag inte, men har en motor frusit fast totalt, drar man på max, och då smälter den is på en kvart trots att det är -25 grader.
Jag stöter på sådana motorer dagligen utan att ha satt mig in i hur dom funkar.Mina motorer sitter oftast i kyl och frysrum. Vi har ett programmeringsläge där vi lägger på lite ström för att värma motorn, exakt hur det funkar vet jag inte, men har en motor frusit fast totalt, drar man på max, och då smälter den is på en kvart trots att det är -25 grader.
Ett intressant sidospår om detta ämne är frekvensstyrning.
Frågor som då blir aktuella bl a:
- Kylning vid lägre varvtal
- Resonansfenomen
- Övertonsströmmar
o s v
En hel vetenskap i sig. Bara att googla
Frågor som då blir aktuella bl a:
- Kylning vid lägre varvtal
- Resonansfenomen
- Övertonsströmmar
o s v
En hel vetenskap i sig. Bara att googla
För den som är intresserad av Eletroteknik kan jag rekommendera dessa gamla böcker
http://www.bokborsen.se/Körner-Julius-Mfl/Elektroteknisk-Handbok-1-4/3219251
mvh pr95 (har band 1&2)
http://www.bokborsen.se/Körner-Julius-Mfl/Elektroteknisk-Handbok-1-4/3219251
mvh pr95 (har band 1&2)
Instämmer med pr95. Det är riktigt bra böcker med begripliga förklaringar och bra räkneexempel. Ett annat boktips är Handbok för driftspersonal som Vattenfall gett ut någon gång på 40-talet och som använts vid deras utbildningar.
Tar dom upp plusföljd, minusföljd och nollföljds -beräkningar?pr95 skrev:För den som är intresserad av Eletroteknik kan jag rekommendera dessa gamla böcker
[länk]
mvh pr95 (har band 1&2)
En grej jag själv är sugen på att fördjupa mig i ...
@ Mikael_L
Har tyvärr inte böckerna tillgängliga nu -men troligtvis i samband med transformatorns uppbyggnad och teori
? kan det här vara till hjälp -http://www.fluxio.se/forum/43/21140.html
bok som används inom undervisning Elkretsteori av Alf Alfredsson
pr95
Har tyvärr inte böckerna tillgängliga nu -men troligtvis i samband med transformatorns uppbyggnad och teori
? kan det här vara till hjälp -http://www.fluxio.se/forum/43/21140.html
bok som används inom undervisning Elkretsteori av Alf Alfredsson
pr95
Det passar väl bra här i motortråden de gillar bara plusföljd. Det hela kan vara enkelt om man börjar kolla på det rent geometriskt med rutat papper, linjal och gradskiva. Och sen idag inga konstigheter rent numeriskt med datorernas hjälp, men bäst att göra sin egen tanke och uppfattning på papper först.Mikael_L skrev:
Och förvirras inte av att det kan dyka upp lite varstans, passar bra för att förstå felfall vid elnät (klassiskt användning) men allmänt bra när man lämnar perfekt symmetrisk trefas och vid analys av övertoner som är i ropet numera, som exempel.
Annars är ju alltid källan till det hela vettig om man är lite teoretiskt sinnad men ändå utgick det från dåtida praktiska problem: Fortescue original
Denna tråd fick mig att äntligen förstå det jag pysslade med då jag byggde frekvensomvandlare, då följde jag bara ritningar, men har nu efter denna tråd förstått vad det hela syftade till.
Tack Mikael_L för en riktigt bra tråd, förklaringarna var väldigt bra!
Tack Mikael_L för en riktigt bra tråd, förklaringarna var väldigt bra!