Från gammal bod till ny - så gjorde vi
Här kommer en liten tråd om "renoveringen" av det gamla uthuset hörande till vårt fritidshus. Mest för mitt eget minnes skull, men om någon annan kan få ut något av det är det ju bara kul. Större delen av projektet genomfördes sommaren 2012, så det är ju hög tid att dokumentera innan man glömt allt.
Uthuset som vi ville göra något åt var kanske inte genomruttet på något sätt, men det var gammalt, byggt av allsköns spillvirke, saknade golv, hade lågt i tak och var i rätt stort behov av underhåll:
Efter en hel del funderingar om hur vi skulle göra i ordning det så tog vi till slut beslutet att riva det och bygga upp ett nytt på samma yta, ca 2,5x5 m2.
Sagt och gjort... Efter en dag eller två med kofot, slägga, yxa och farsgubbens motorsåg fanns ingen återvändo:
Bara att börja bygga då...
Här kanske det kan vara värt att tillägga att jag aldrig gjort något sånt här förut, dvs bygga från grunden med lösvirke som vi tänkt. Min ringa erfarenhet sträcker sig till invändig ytskiktsrenovering, lite golvläggning, och ett utbytt kök i lägenheten.
Det här är så klart en kakbit för någon med erfarenhet, men för mig innebar det en hel del grunnande och funderingar. Massor med frågor till de som vet bättre har det också blivit...
Uthuset som vi ville göra något åt var kanske inte genomruttet på något sätt, men det var gammalt, byggt av allsköns spillvirke, saknade golv, hade lågt i tak och var i rätt stort behov av underhåll:
Efter en hel del funderingar om hur vi skulle göra i ordning det så tog vi till slut beslutet att riva det och bygga upp ett nytt på samma yta, ca 2,5x5 m2.
Sagt och gjort... Efter en dag eller två med kofot, slägga, yxa och farsgubbens motorsåg fanns ingen återvändo:
Bara att börja bygga då...
Här kanske det kan vara värt att tillägga att jag aldrig gjort något sånt här förut, dvs bygga från grunden med lösvirke som vi tänkt. Min ringa erfarenhet sträcker sig till invändig ytskiktsrenovering, lite golvläggning, och ett utbytt kök i lägenheten.
Det här är så klart en kakbit för någon med erfarenhet, men för mig innebar det en hel del grunnande och funderingar. Massor med frågor till de som vet bättre har det också blivit...
Redigerat:
Det gamla uthuset var byggt på en låg gjuten fot som var lite sprucken på några ställen men ändå verkade hyfsat stabil. Vi bestämde oss för att behålla den och helt enkelt gjuta en platta invändigt.
Vi resonerade som så att att ett underlag där folk trampat runt de senaste 60-70 åren förmodligen inte kommer att sätta sig så mycket mer och struntade helt enkelt i att gräva ur och fylla med makadam etc. Isolering struntade vi också i eftersom detta uthus aldrig kommer vara uppvärmt, det ska bara agera redskapsbod. Vi får väl se om vi ångrar oss om några år...
Vi rensade underlaget från organiskt material, jämnade ut och packade till. Ett stort armeringsnät inhandlades och las i:
Sen unnade vi oss att ringa betongbilen som kom och fyllde upp till kanten av den gjutna foten (ca 10 cm) med vibrationsfri betong. Svågern som har lite mer vana kom förbi och slodade av ytan.
Den lilla formen i bakkanten kommer av att det inuti det gamla uthuset stod en uppmurad matkällare, som även stack ut en halvmeter på baksidan. När denna knackades ner (ett par timmars jobb med storsläggan) återstod ett hål i den gjutna foten...
Vi vattnade betongen tills den brunnit klart sen var det dags för stommen.
Vi resonerade som så att att ett underlag där folk trampat runt de senaste 60-70 åren förmodligen inte kommer att sätta sig så mycket mer och struntade helt enkelt i att gräva ur och fylla med makadam etc. Isolering struntade vi också i eftersom detta uthus aldrig kommer vara uppvärmt, det ska bara agera redskapsbod. Vi får väl se om vi ångrar oss om några år...
Vi rensade underlaget från organiskt material, jämnade ut och packade till. Ett stort armeringsnät inhandlades och las i:
Sen unnade vi oss att ringa betongbilen som kom och fyllde upp till kanten av den gjutna foten (ca 10 cm) med vibrationsfri betong. Svågern som har lite mer vana kom förbi och slodade av ytan.
Den lilla formen i bakkanten kommer av att det inuti det gamla uthuset stod en uppmurad matkällare, som även stack ut en halvmeter på baksidan. När denna knackades ner (ett par timmars jobb med storsläggan) återstod ett hål i den gjutna foten...
Vi vattnade betongen tills den brunnit klart sen var det dags för stommen.
Redigerat:
Tillgång till virke var inga problem. Jag är uppvuxen på en gård som min far fortfarande driver. Där finns lite skog och han har ett litet sågverk där han sågar till husbehov och grannar. Farsan är också den som svarat på de allra flesta av alla mina tusen frågor under projektets gång.
Stommen gjorde vi av 45x95-reglar. Vi började med att mäta ut syllen på kortsidorna och ta ur dem i ändarna för att senare kunna monteras "halv-i-halv" med syllen på långsidorna. kortsidesyllarna drog vi fast i betongfoten med ett par rejäla expanderbult, syllpapp under så klart (långsidesyllen ligger bara där löst tillfälligt):
Stommarna för långsidorna skruvade vi ihop liggande på plattan, den bakre ovanpå den främre. Innan vi skruvade ihop respektive stomme gjorde vi urtag för halv-i-halv även på långsidesyllarna. De stående reglarna sattes med cc 60, två kortlingar på höjden fick vara lagom:
När båda långsidestommarna var klara var det dags att resa dem. Jag trodde det skulle bli svårt att få det rakt, men det var jättesmidigt på tre man. Två som passade in och en som kollade av med vattenpass. När vi var nöjda fäste vi dem tillfälligt med några tunna brädor som stöttor:
Som synes är den bakre stommen lite lägre än den främre. Inget att oroa sig för, det är helt enligt plan. Det blir ett pulpettak med ca sju graders lutning...
Stommen gjorde vi av 45x95-reglar. Vi började med att mäta ut syllen på kortsidorna och ta ur dem i ändarna för att senare kunna monteras "halv-i-halv" med syllen på långsidorna. kortsidesyllarna drog vi fast i betongfoten med ett par rejäla expanderbult, syllpapp under så klart (långsidesyllen ligger bara där löst tillfälligt):
Stommarna för långsidorna skruvade vi ihop liggande på plattan, den bakre ovanpå den främre. Innan vi skruvade ihop respektive stomme gjorde vi urtag för halv-i-halv även på långsidesyllarna. De stående reglarna sattes med cc 60, två kortlingar på höjden fick vara lagom:
När båda långsidestommarna var klara var det dags att resa dem. Jag trodde det skulle bli svårt att få det rakt, men det var jättesmidigt på tre man. Två som passade in och en som kollade av med vattenpass. När vi var nöjda fäste vi dem tillfälligt med några tunna brädor som stöttor:
Som synes är den bakre stommen lite lägre än den främre. Inget att oroa sig för, det är helt enligt plan. Det blir ett pulpettak med ca sju graders lutning...
Redigerat:
Nästa steg var att få på plats reglar på kortsidorna. Här gjorde vi inga färdiga stommar i förväg utan monterade en stående regel i taget. Vi hade alltså inget hammarband på kortsidorna. För att ha något att fästa de stående reglarna i i ovankant monterade vi därför först de yttersta "takstolarna" (kan man kalla det takstol när det bara en regel på högkant?).
De stående reglarna sågade vi till så att de till hälften passade under takstolen och till hälften gick upp innanför. När reglarna var på plats fällde vi även här in diagonala stöttor (Lite fler kortlingar tillkom efter att bilden togs).
Takstolarna var tio till antalet i dimensionen 45x120. Vi fördelade dem jämnt över den fem meter långa sträckan. De hamnade således inte rakt över de stående reglarna i stommen, men vi hoppades det skulle hålla ändå... Vi fäste dem bara genom att skråskruva från båda sidor. Vi gjorde ett litet urtag i dem för att de skulle vila någorlunda jämnt på hammarbandet.
De stående reglarna sågade vi till så att de till hälften passade under takstolen och till hälften gick upp innanför. När reglarna var på plats fällde vi även här in diagonala stöttor (Lite fler kortlingar tillkom efter att bilden togs).
Takstolarna var tio till antalet i dimensionen 45x120. Vi fördelade dem jämnt över den fem meter långa sträckan. De hamnade således inte rakt över de stående reglarna i stommen, men vi hoppades det skulle hålla ändå... Vi fäste dem bara genom att skråskruva från båda sidor. Vi gjorde ett litet urtag i dem för att de skulle vila någorlunda jämnt på hammarbandet.
Redigerat:
Med takstolarna på plats var det dags för råspont som underlag till taket. Farsan har så klart en gammal hyvel med kuttrar som kan hyvla till råspont också, och han hade även ett litet lager liggande som blivit över vid något tidigare tillfälle. Jag tror de var i dimensionen 20x95, men jag är lite osäker på tjockleken. Vi la dem med två spik i varje takstol. Eftersom de inte var ändspontade så såg vi till att alltid skarva över en takstol och inte ha skarvar på två intilliggande brädor på samma takstol. Kanske lite overkill och det blev lite mer spill på det viset, men vi hade råspont så det räckte ändå...
När samtlig råspont var på plats sågade vi den jämn med lämpligt utsprång på respektive kortsida. Två pers med varisn fogsvans fixade det på några minuter, och det var ju ofrånkomligt att det blev tävling av det...
När samtlig råspont var på plats sågade vi den jämn med lämpligt utsprång på respektive kortsida. Två pers med varisn fogsvans fixade det på några minuter, och det var ju ofrånkomligt att det blev tävling av det...
Råsponten vill man få täckt så snabbt som möjigt så dagen efter gick vi vidare med att lägga underlagspapp. Vi valde byggmax enklare mineralbaserade papp YAM 2000. Med tanke på att taklutningen var så liten kanske man skulle valt en bättre pappkvalitet, men det är inte mycket att grubbla på nu. Vi la pappen med överlapp och spikning enligt beskrivningen på förpackningen. Överlappet tätade vi med asfaltklister från tub före spikning. Innan vi la pappen hade vi skruvat trekantsreglar (kluven 45x45) längs respektive kortsida.
Med pappen på plats kunde vi låta taket vila lite och fokusera på att få väggar på bygget. På bilden ovan har vi redan hunnit köra igång. Panelbrädorna var 6" breda och fästes med tretumsspik. För att tillåta att brädorna rör sig fäste vi dem med endast en spik mitt i brädan i fyra punkter. Brädorna sitter med spikbredds mellanrum.
Sen var det bara att spika på tills man kommit runt, bortsett från några gluggar för fönster och dörr. Vi spikade brädorna direkt på stommen. Eftersom det som tidigare nämnts inte finns någon plan att isolera skippade vi även vindpapp. Vi får se om vi får anledning att ångra oss...
Vi snedsågade brädorna i underkant något (ca 7 grader) innan vi satte upp dem för att underlätta avrinning/dropp.
För att få lite extra stadga i takutsprånget på kortsidorna (och lite mer material att spika kommande vindskivor i) skruvade vi ett extra lager råspont längs med kortsidan underifrån. På bilden ovan är bara den första brädan satt.
Med pappen på plats kunde vi låta taket vila lite och fokusera på att få väggar på bygget. På bilden ovan har vi redan hunnit köra igång. Panelbrädorna var 6" breda och fästes med tretumsspik. För att tillåta att brädorna rör sig fäste vi dem med endast en spik mitt i brädan i fyra punkter. Brädorna sitter med spikbredds mellanrum.
Sen var det bara att spika på tills man kommit runt, bortsett från några gluggar för fönster och dörr. Vi spikade brädorna direkt på stommen. Eftersom det som tidigare nämnts inte finns någon plan att isolera skippade vi även vindpapp. Vi får se om vi får anledning att ångra oss...
Vi snedsågade brädorna i underkant något (ca 7 grader) innan vi satte upp dem för att underlätta avrinning/dropp.
För att få lite extra stadga i takutsprånget på kortsidorna (och lite mer material att spika kommande vindskivor i) skruvade vi ett extra lager råspont längs med kortsidan underifrån. På bilden ovan är bara den första brädan satt.
Redigerat:
Äntligen dags för lite färg på bygget! Först grundmålning
Sen ett första lager täckfärg (Demidekk Ultimate)
Lockläkten fick också en omgång grundfärg och senare även en första strykning med täckfärg, men de får vänta lite med att komma upp på väggen. Uthuset kom genast till nytta som målarverkstad...
Sen ett första lager täckfärg (Demidekk Ultimate)
Lockläkten fick också en omgång grundfärg och senare även en första strykning med täckfärg, men de får vänta lite med att komma upp på väggen. Uthuset kom genast till nytta som målarverkstad...
Redigerat:
Dörr och fönster handlade vi på Byggmax. Dörren är en enkel oisolerad förrådsdörr och fönsterna vill jag minnas blev deras tvåglas isolerfönster. De var obehandlade men grundades och målades med linoljefärg innan montering. Själva dörrbladet slog sig faktiskt lite innan vi fick karmen på plats, jag gissar att det kanske var för att den bara blev behandlad på utsidan? Det var inte värre än att det funkade i alla fall.
Montering med karmskruv 90 mm. De var kanske i längsta laget eftersom de gick genom regeln de skulle fästa i med några mm. Jag drog i dem manuellt med en karmnyckel. Ska jag montera fler fönster någon gång får det i stället bli med ett verktyg till skruvdragaren. Det var rätt tungt att dra in skruven i regeln och lätt att slinta och skada skruvskallen.
Montering med karmskruv 90 mm. De var kanske i längsta laget eftersom de gick genom regeln de skulle fästa i med några mm. Jag drog i dem manuellt med en karmnyckel. Ska jag montera fler fönster någon gång får det i stället bli med ett verktyg till skruvdragaren. Det var rätt tungt att dra in skruven i regeln och lätt att slinta och skada skruvskallen.
Redigerat:
Taket då... Vi använde ganska tunna ströläkt (minns inte exakt tjocklek) och sågade sedan till bärläkt lite bredare än standard, tror de var ca 35x75. Tanken med en bredare bärläkt var att göra det lite lättare att "hitta rätt" när man sedan ska skruva plåttak i dem. Ströläkten fäste vi med tunna spik på ett par ställen rakt ovanför respektive takstol. och sen drog vi fast allting med en fyrtumsspik genom varje bärläkt i varje takstol.
Plåttaket kom även det från byggmax. Vi köpte i tillräcklig längd för att vi inte skulle behöva skarva, men vi var tvungna att kapa dem lite och även klyva bort en remsa av den sista plåten. Man ska ju tydligen undvika att kapa takplåt med vinkelslip eftersom värmen kan förstöra rostskyddet, så vi köpte därför en nibblertillsats till borrmaskinen och kapade med. Jag visste inte ens vad en nibbler var för något innan, men man kan väl säga att den stansar bort små tunna "nymånar" ur plåten och "äter" sig liksom fram. De avklippta nymånarna är sylvassa och det blir tusentals av dem. Vi försökte verkligen vara försiktiga så de inte skulle hamna på marken. Hur bra vi lyckades märker vi nog i sommar när man går barfota på tomten... Verktyget funkade i alla fall helt ok även om det kunde vara lite meckigt att styra det tvärs över korrugeringen.
Montering med farmarskruv.
Plåttaket kom även det från byggmax. Vi köpte i tillräcklig längd för att vi inte skulle behöva skarva, men vi var tvungna att kapa dem lite och även klyva bort en remsa av den sista plåten. Man ska ju tydligen undvika att kapa takplåt med vinkelslip eftersom värmen kan förstöra rostskyddet, så vi köpte därför en nibblertillsats till borrmaskinen och kapade med. Jag visste inte ens vad en nibbler var för något innan, men man kan väl säga att den stansar bort små tunna "nymånar" ur plåten och "äter" sig liksom fram. De avklippta nymånarna är sylvassa och det blir tusentals av dem. Vi försökte verkligen vara försiktiga så de inte skulle hamna på marken. Hur bra vi lyckades märker vi nog i sommar när man går barfota på tomten... Verktyget funkade i alla fall helt ok även om det kunde vara lite meckigt att styra det tvärs över korrugeringen.
Montering med farmarskruv.
Redigerat:
Nu var vi framme en bit in på hösten och vi ville få färdigt några detaljer till innan vintern. Vindskivorna behövde vara ganska breda eftersom de skulle täcka höjden från nederkant av takstolen till strax ovanför ovankant på plåttaket på långsidan.
Vi skarvade samman två breda brädor, tror det blev en 7" och en 6". Därefter satte vi dem på plats i hällande regn.
Så här i efterhand inser jag att vi kunde kommit undan med lite smalare vindskivor om vi fasat av den utstickande delen av takstolarna på framsidan diagonalt lite grann, men det skulle man nog gjort redan innan de monterades i så fall (takstolarna alltså). Nåja, jag tycker nog ändå inte att vindskivorna ser alldeles för breda ut så här heller.
Ovanpå vindskivorna skruvade vi vindskiveplåt med farmarskruv.
På bilden har vi dessutom hunnit få på plats lite foder runt fönster och dörrar (4" breda), satt knutbrädorna, målat lite vitt och spikat dit fönsterbleck. Vi köpte standardbleck och klippte till lagom längd själva (vanlig plåtsax). Vi bockade till lite uppvik vid kanterna av blecket, satte en sträng med utefog i spåret under fönstret där de skulle sitta och tryckte dem på plats. Vi förankrade dem med bleckspik.
Tittar man riktigt noga ser man att vi även hunnit med att dra dit några lockläktsribbor på framsidan. De spikades så att spiken gick in i det lilla mellanrummet mellan respektive bakomliggande täckbrädor (så gott det gick). För att nå in ordentligt till den bakomliggande regeln använde vi fyrtumsspik. Den nedre fästpunkten (i syllen) kom ganska nära underkanten på lockläkten, så där förborrade jag lite grann för att undvika att spräcka dem.
Det var i princip så långt vi hann innan vintern...
Vi skarvade samman två breda brädor, tror det blev en 7" och en 6". Därefter satte vi dem på plats i hällande regn.
Så här i efterhand inser jag att vi kunde kommit undan med lite smalare vindskivor om vi fasat av den utstickande delen av takstolarna på framsidan diagonalt lite grann, men det skulle man nog gjort redan innan de monterades i så fall (takstolarna alltså). Nåja, jag tycker nog ändå inte att vindskivorna ser alldeles för breda ut så här heller.
Ovanpå vindskivorna skruvade vi vindskiveplåt med farmarskruv.
På bilden har vi dessutom hunnit få på plats lite foder runt fönster och dörrar (4" breda), satt knutbrädorna, målat lite vitt och spikat dit fönsterbleck. Vi köpte standardbleck och klippte till lagom längd själva (vanlig plåtsax). Vi bockade till lite uppvik vid kanterna av blecket, satte en sträng med utefog i spåret under fönstret där de skulle sitta och tryckte dem på plats. Vi förankrade dem med bleckspik.
Tittar man riktigt noga ser man att vi även hunnit med att dra dit några lockläktsribbor på framsidan. De spikades så att spiken gick in i det lilla mellanrummet mellan respektive bakomliggande täckbrädor (så gott det gick). För att nå in ordentligt till den bakomliggande regeln använde vi fyrtumsspik. Den nedre fästpunkten (i syllen) kom ganska nära underkanten på lockläkten, så där förborrade jag lite grann för att undvika att spräcka dem.
Det var i princip så långt vi hann innan vintern...
P
p.lundgren
Husägare
· Värmlänning vilse i Storstockholm
· 750 inlägg
p.lundgren
Husägare
- Värmlänning vilse i Storstockholm
- 750 inlägg
Det här var/är en liten kul tråd att följa. Bra visat och berättat. Resultatet hittills ser också väldigt bra ut,
Tack för svar och alla tummar upp. Verkligen kul med respons! Jag har själv haft så otroligt mycket ut av att läsa på det här forumet så det är roligt att kunna ge tillbaka lite också.
Innan vi drog igång det här bygget så hade jag så oerhört många frågor att grubbla på eftersom jag aldrig gjort något liknande innan. Jag antar att jag inte är den ende som grubblar där ute och kan någon annan grubblare få ut något av att se hur just vi gjorde så är det bara roligt...
Lite fler bilder på vårens framsteg kommer.
Innan vi drog igång det här bygget så hade jag så oerhört många frågor att grubbla på eftersom jag aldrig gjort något liknande innan. Jag antar att jag inte är den ende som grubblar där ute och kan någon annan grubblare få ut något av att se hur just vi gjorde så är det bara roligt...
Lite fler bilder på vårens framsteg kommer.
Kul att se !