9 554 läst · 71 svar
10k läst
71 svar
ALTERNATIVT BYGGANDE / nya konstuktioner och tips
Hej,
Jag har ett hus där alla fönster är utbytta till energiglas. Väggarna har i centrum 25-35cm stockar. Utanför har jag reglat upp 2tum3 och 7.5cm isolering. Utanför det asfaboard och sedan läkt och fasadpanel.
Innanför stockarna inne i huset hade jag tänkt att läkta upp 3-5cm och isolera, häfta byggplast och sedan plywoodskiva och gipsskiva. Att få byggplasten 100% tät så att den täcker allt går ju bara inte. Golvet på ovanvåningen t.ex. sitter ju i väggarna och där är ju ingen plast, finns säkert fler ställen där det ine blir perfekt.
Jag trodde det var ett ok sätt att göra det på, men efter att ha läst i denna tråd så undrar man ju...
Jag har ett hus där alla fönster är utbytta till energiglas. Väggarna har i centrum 25-35cm stockar. Utanför har jag reglat upp 2tum3 och 7.5cm isolering. Utanför det asfaboard och sedan läkt och fasadpanel.
Innanför stockarna inne i huset hade jag tänkt att läkta upp 3-5cm och isolera, häfta byggplast och sedan plywoodskiva och gipsskiva. Att få byggplasten 100% tät så att den täcker allt går ju bara inte. Golvet på ovanvåningen t.ex. sitter ju i väggarna och där är ju ingen plast, finns säkert fler ställen där det ine blir perfekt.
Jag trodde det var ett ok sätt att göra det på, men efter att ha läst i denna tråd så undrar man ju...
Folk som Du o jag är för dumma att hitta egna lössningar. Vi får vänta tills smartisar hittar på nåt bra som håller i 50 år (då är jag död) eller bygga ett korsvirkehus resp. timmer hus med stampgolv. De är friska i 120 år! Jag sålde ett 1990! Det var OJ SÅ SKÖNT att bo i! Idag är jag dummare ju mer jag vet. Men det är givande. Man lär sig mycket HÄR!m71 skrev:Hej,
Jag har ett hus där alla fönster är utbytta till energiglas. Väggarna har i centrum 25-35cm stockar. Utanför har jag reglat upp 2tum3 och 7.5cm isolering. Utanför det asfaboard och sedan läkt och fasadpanel.
Innanför stockarna inne i huset hade jag tänkt att läkta upp 3-5cm och isolera, häfta byggplast och sedan plywoodskiva och gipsskiva. Att få byggplasten 100% tät så att den täcker allt går ju bara inte. Golvet på ovanvåningen t.ex. sitter ju i väggarna och där är ju ingen plast, finns säkert fler ställen där det ine blir perfekt.
Jag trodde det var ett ok sätt att göra det på, men efter att ha läst i denna tråd så undrar man ju...
Mitt hus är från 70-talet och inte 20-talet.daije skrev:
Du har lagt din isolering på utsidan av din trästommevägg, vilket är helt korrekt att göra, eftersom du så fall höjer temperaturen i din trästomme och flyttar ut din daggpunkt i väggen. Hur långt ut 7.5 cm isolering det blir vet jag inte, men skulle tippa på att du flyttat ut den så långt att du inte får problem med fukt i dina väggar.m71 skrev:
Om du dock isolerar på insidan så flyttar du tillbaka din daggpunkt in i väggen och det därmed är möjligt att den fuktiga luften kommer att fällas ut som vatten inne i din vägg istället för i din isolering på utsidan.
När de gäller plasten så är det en jobbig fråga och alla har olika synpunkter, många menar att sätta plast i ett gammalt hus som inte har plast från början kan ge mer problem än vad det löser, eftersom det är svårt att få den helt tätt. Förslaget som ges då är att sätta ångbroms och skapa undertryck i huset med hjälp av mekaniskfrånluft eller någon sorts värmepanna som du eldar i (pellets/olja/ved)...
Oftas ges även rådet att om du inte har problem idag, så ändra inget så slipper du problem imorgon, men det är ju föga kul att höra om det är 15 grader varmt i huset och man förbrukar 40.000 kWh om året .
Allt är en avvägning och du kommer få lika många svar som personer du frågar och det enda du med säkerthet kan säga är att det visar sig efter några år om du gjorde rätt eller ej...
Problemet med en grundfasad är att du då får en krypgrund, vilket har sina nackdelar. Att bygga på en plintgrund är en bättre lösning så fall. För att det skall se lite bättre ut så kan man ju sätta plankor runt om din plintgrund, inte för tätt bara för du vill ju ha den naturliga ventilationen av luften under huset. Blir det för tätt så får du en krypgrund och kan få problem med fukt och mögel där.daije skrev:markfukten borde elimineras rätt så mycket. naturlig ventilation. många stugor är just byggda på detta sätt, vissa bättre, vissa sämre. nackdelar som jag ser det är att det ställer krav på täthet under golv, vatten o avloppsledningar. visst kan detta förhindras genom en grundfasad om man kan kalla det så. men behövs det egentligen?
Tätheten under golv tror jag inte blir några problem då det finns bra med isoleringskivor som man kan sätta där. Angående rör som skall ner i marken så hade jag byggt en kulvert från huset och ner i marken och isolerat denna väl, det bör lösa din problem.
Jag skulle dock skippat kallvinden och gjort en varmvind av det istället genom att isolera på utsidan av taket, då får du dessutom ett trevligt lite förvaringsuttryme...
hej gladh. fint att vi e tillbaks på det seriösare planet.
golvets konstruktion tänkte jag lite old school dvs. en bräda på platten under varje golvåsskiva mellan åsarna i botten, klä in utrymmet me svartpapp.
till innergolv glesregla mer 1x4 tums. lägga golvvärmeslang med aluplåtar, sedan slånskiva alt parkett
golvets konstruktion tänkte jag lite old school dvs. en bräda på platten under varje golvåsskiva mellan åsarna i botten, klä in utrymmet me svartpapp.
till innergolv glesregla mer 1x4 tums. lägga golvvärmeslang med aluplåtar, sedan slånskiva alt parkett
till Nykomling
att vi i våran enfald tror att det går att få 100% tät difspärr är en utopi. det finns faktorer som våningsplan , spikar för tavlor m.m. som lämnar hål i diffspärren. men att komma upp till 90% täthet så är man nog närmare sanningen i slutändan. sen kan man undra över just detta med diffspärren. vad är det som gör att den måste finnas. fukt finns det alltid i väggarna, det bildas en nollpunkt i väggen beroende på luftens utetemp kontra innetemp där varmt o kallt möts. denna vandrar ut o in året runt. att sätta in diffspärren förflyttar denna utåt i väggen men hur påverkas en vägg med säg 200m iso jämfört med en vägg med 400mm iso?
att vi i våran enfald tror att det går att få 100% tät difspärr är en utopi. det finns faktorer som våningsplan , spikar för tavlor m.m. som lämnar hål i diffspärren. men att komma upp till 90% täthet så är man nog närmare sanningen i slutändan. sen kan man undra över just detta med diffspärren. vad är det som gör att den måste finnas. fukt finns det alltid i väggarna, det bildas en nollpunkt i väggen beroende på luftens utetemp kontra innetemp där varmt o kallt möts. denna vandrar ut o in året runt. att sätta in diffspärren förflyttar denna utåt i väggen men hur påverkas en vägg med säg 200m iso jämfört med en vägg med 400mm iso?
Orsaken till att man vill hindra/kontrollera fukttvandringen i väggen med en diffspärr/ångbroms är att det blir ett betydande fukttillskott i en bebodd bostad. Matlagning, tvätt, dusch och människor avger alla fukt inomhus.daije skrev:till Nykomling
att vi i våran enfald tror att det går att få 100% tät difspärr är en utopi. det finns faktorer som våningsplan , spikar för tavlor m.m. som lämnar hål i diffspärren. men att komma upp till 90% täthet så är man nog närmare sanningen i slutändan. sen kan man undra över just detta med diffspärren. vad är det som gör att den måste finnas. fukt finns det alltid i väggarna, det bildas en nollpunkt i väggen beroende på luftens utetemp kontra innetemp där varmt o kallt möts. denna vandrar ut o in året runt. att sätta in diffspärren förflyttar denna utåt i väggen men hur påverkas en vägg med säg 200m iso jämfört med en vägg med 400mm iso?
Denna fukt är i gasfas inomhus, men kondenserar till vätskefas om den kyls ner. Tex om den tillåts vandra ut genom isoleringen i en vägg.
Spikar från tavlor osv är inget problem om man sätter diffspärren en bit in i väggen. Man drar då även el och sätter dosor i detta utrymme.
Mötet mellan vägg-bjälklag är inget större problem att få tätt vid nybygge, kan vara knepigare vid renoveringar, men det brukar gå att få det tillräckligt bra.
Vad du menar med ditt sista stycke förstår jag inte. En diffpärr förändrar inte en väggs termiska egenskaper, den hindrar bara tillskott av fukt innifrån.
Vad det är förr slags nollpunkt du åsyftar är även oklart.
som jag skrev. nollpunkten är där varmt möter kallt i väggen. detta kan påverkas vid t.ex tilläggsiso
gasform till fast? förklara mera?
sen detta: Den isolerande förmågan försämras, när isolermaterial i väggar utsätts för blåst. Ett vindskydd på väggens utsida hindrar att blåst och fukt tränger in i materialet. Vindskyddet måste samtidigt vara diffusionsöppet, det vill säga att fukt inifrån väggen ventileras ut.
detta e vindpapp som man använderi stället för GNU utvändigt. varför skall man inte kunna använda sig av detta fast invändigt i kombination med organisk iso??
gasform till fast? förklara mera?
sen detta: Den isolerande förmågan försämras, när isolermaterial i väggar utsätts för blåst. Ett vindskydd på väggens utsida hindrar att blåst och fukt tränger in i materialet. Vindskyddet måste samtidigt vara diffusionsöppet, det vill säga att fukt inifrån väggen ventileras ut.
detta e vindpapp som man använderi stället för GNU utvändigt. varför skall man inte kunna använda sig av detta fast invändigt i kombination med organisk iso??
"Varmt möter kallt"? Medelvärdet av inne- och ute-temperaturen kommer alltid att vara mitt i isoleringen, oavsett tjocklek. Detta är dock fullständigt ointressant i sammanhanget.daije skrev:
Förstår inte vad du vill få förklarat? Att vattenånga kondenserar till vatten? Det hoppas jag att du känner till redan.daije skrev:
Vindskydds/utegips är bara i stort sett samma som en vanlig gipsskiva, fast behandlad så att den står emot fukt lite bättre. Används som du skriver som vindskydd men även för att stabilsera stommen.daije skrev:sen detta: Den isolerande förmågan försämras, när isolermaterial i väggar utsätts för blåst. Ett vindskydd på väggens utsida hindrar att blåst och fukt tränger in i materialet. Vindskyddet måste samtidigt vara diffusionsöppet, det vill säga att fukt inifrån väggen ventileras ut.
detta e vindpapp som man använderi stället för GNU utvändigt. varför skall man inte kunna använda sig av detta fast invändigt i kombination med organisk iso??
Blåst och fri fukt är dock normalt inget problem inomhus varför vanlig gips duger bra.
Du måste fortfarande kontrollera eller hantera fukttillskottet innifrån.
Läste lite för fort. Tyckte du ville ha utegips inne.
I alla fall så gör en vindpapp ingen nytta inne heller. Du behöver fortfarande inget skydd mot vind och vatten på insidan av väggen. En ångspärr har dock en funktion här.
I alla fall så gör en vindpapp ingen nytta inne heller. Du behöver fortfarande inget skydd mot vind och vatten på insidan av väggen. En ångspärr har dock en funktion här.