337 910 läst · 4 928 svar
338k läst
4,9k svar
Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)
Kommer du köpa in el för 344 öre?Logad skrev:Justerade avskrivningsplanen eftersom jag har 25 års produktgaranti på panelerna inklusive montage. Växelriktaren har kortare garanti så 25 år på paneler och 12 år på växelriktaren samt avsättning till reparationsfond på 1/12 av växelriktarens kostnad per år. Detta i SE4.
[bild]
Inköpt el inkluderar allt, även abbonnemanget.
2023 kommer nog årets resultat att bli lägre tror jag.
Vad kostar elen när dina paneler levererar?
Siffrorna är utfallet för år 2022, inte prognos.Andreas_Hansson skrev:
Förhoppningsvis kommer jag inte att köpa in el för 344 öre/kWh i år. 2022 blev osedvanligt dyrt här i söder. Denna kostnad inkluderar utöver medelspotpriset abbonnemangsavgift, överföringsavgift, skatt, påslag och moms.
Produktionskostnaden är avskrivning och avsättning till underhåll.
Värde egen el är alltså den el jag förbrukat från panelerna. Siffran är approximativ då jag inte mäter egenförbrukningen timme för timme utan det är skillnaden mellan producerad och såld el. Den är uträknad som vad jag hade fått betala för det om jag köpt in den. Månadsvis medelspotpris, överföringsavgift, skatt, påslag och moms minus produktionskostnaden. Siffran ger en indikation på vad elen kostar när panelerna levererar.
Såld el är timspotpris, nätnytta och skatteavdrag.
Siffrorna är exklusive elstöden.
Logad skrev:Siffrorna är utfallet för år 2022, inte prognos.
Förhoppningsvis kommer jag inte att köpa in el för 344 öre/kWh i år. 2022 blev osedvanligt dyrt här i söder. Denna kostnad inkluderar utöver medelspotpriset abbonnemangsavgift, överföringsavgift, skatt, påslag och moms.
Produktionskostnaden är avskrivning och avsättning till underhåll.
Värde egen el är alltså den el jag förbrukat från panelerna. Siffran är approximativ då jag inte mäter egenförbrukningen timme för timme utan det är skillnaden mellan producerad och såld el. Den är uträknad som vad jag hade fått betala för det om jag köpt in den. Månadsvis medelspotpris, överföringsavgift, skatt, påslag och moms minus produktionskostnaden. Siffran ger en indikation på vad elen kostar när panelerna levererar.
Såld el är timspotpris, nätnytta och skatteavdrag.
Siffrorna är exklusive elstöden.
3,44 kr /kWh är en helt riktig siffra för försäljning av solel 2022. Jag fick 3,42.Logad skrev:Siffrorna är utfallet för år 2022, inte prognos.
Förhoppningsvis kommer jag inte att köpa in el för 344 öre/kWh i år. 2022 blev osedvanligt dyrt här i söder. Denna kostnad inkluderar utöver medelspotpriset abbonnemangsavgift, överföringsavgift, skatt, påslag och moms.
Produktionskostnaden är avskrivning och avsättning till underhåll.
Värde egen el är alltså den el jag förbrukat från panelerna. Siffran är approximativ då jag inte mäter egenförbrukningen timme för timme utan det är skillnaden mellan producerad och såld el. Den är uträknad som vad jag hade fått betala för det om jag köpt in den. Månadsvis medelspotpris, överföringsavgift, skatt, påslag och moms minus produktionskostnaden. Siffran ger en indikation på vad elen kostar när panelerna levererar.
Såld el är timspotpris, nätnytta och skatteavdrag.
Siffrorna är exklusive elstöden.
Räknar då med vad elbolaget faktiskt betalat, + skattered mm, så det är inte någon prognos, jämförpris eller något sådant, utan reella siffror. Räknar dock med att 2023 blir lägre. Gissar på runt 2:-.
Då fick du bra betalt. Jag landade alltså på 2,40 kr/kWh såld el.lilytwig skrev:
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Just nu betalar jag 5,45öre för elen, inatt var den negativ. Ska bli spännande att se hur priset utvecklas kommande år med alla solcellsanläggningar och vindkraftsparken på västkusten som ska motsvara ett kärnkraftverk. Det kanske blir billigare än medelpriset dom sista 15-20 åren när allt snurrar.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 923 inlägg
Finnarna fick reglera ner Olkilouto 3 för att elpriset gick negativt i onsdags natt. Vanligtvis så reglerar man med vattenkraften, men pga översvämningar (vårflod) så går inte det. Så då var det bara att stänga av kärnkraften.
Frågan är hur systemet kommer att fungera ekonomiskt där icke planerbara kraftslag skall samsas med bas- och reglerkraft.
Jag undrar om det inte kommer att läggas någon pålaga på de som vill leverera när de kan, men inte nödvändigtvis kan leverera när andra vill köpa. Som det är upplagt nu så hänger det inte riktigt ihop.
Men även om det sker så är frågan hur, eller om, det skulle påverka solceller på enskilda tak. Det är ett helt eget, ganska udda, djur på marknaden.
Frågan är hur systemet kommer att fungera ekonomiskt där icke planerbara kraftslag skall samsas med bas- och reglerkraft.
Jag undrar om det inte kommer att läggas någon pålaga på de som vill leverera när de kan, men inte nödvändigtvis kan leverera när andra vill köpa. Som det är upplagt nu så hänger det inte riktigt ihop.
Men även om det sker så är frågan hur, eller om, det skulle påverka solceller på enskilda tak. Det är ett helt eget, ganska udda, djur på marknaden.
Det kommer att bli slagigare. De skall ha in sina pengar ändå. Detta gör att den som kan spara energi från en vecka till en annan kommer att gynnas (vätgas för industrin till exempel), likväl den som har alternativa energikällor när elen är dyr (t.ex. ved, pellets mm för uppvärmning). Sol ligger inte på denna listan om man inte har batterier, men då skall batterierna ned i pris.M Markarbetaren skrev:
Den som drar det längsta strået i detta scenario är de som äger vattenkraft (i Norge och Sverige), då de kommer att få bra betalt för elen när det inte blåser (och det är mulet).
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Nu kommer prognoserna, den som räknar med 200öre/kWh i sin solcellsproduktion får nog sänka den siffran något om man får tro experterna.pacman42 skrev:Det kommer att bli slagigare. De skall ha in sina pengar ändå. Detta gör att den som kan spara energi från en vecka till en annan kommer att gynnas (vätgas för industrin till exempel), likväl den som har alternativa energikällor när elen är dyr (t.ex. ved, pellets mm för uppvärmning). Sol ligger inte på denna listan om man inte har batterier, men då skall batterierna ned i pris.
Den som drar det längsta strået i detta scenario är de som äger vattenkraft (i Norge och Sverige), då de kommer att få bra betalt för elen när det inte blåser (och det är mulet).
Prognosen: Billigare el i sommar | Konsument | Expressen
citat:
"Och resten av året ser också hyfsat lovande ut, i nuläget i alla fall. Enligt elkontrakten som handlas för sommarmånaderna väntas priser på mellan 42 öre i Norrland till 67 öre längst i söder. Mot slutet av året väntas priset stiga något när det blir svalare igen men inte jättemycket, inte som förra vintern, upp mot strax under kronan för en kilowattimme i Sydsverige.
– Det är inga krispriser som förväntas, säger Björn Björnson, analytiker på elbolaget Godel."
Hej,
Jag brukar använda uttrycket ”mängdläran” för att beskriva, att alla kan inte ”springa åt samma håll” gällande alla de val vi kan göra. Att en person i ett villaområde startar ”pizzabakning i garaget” och får det att gå runt, innebär inte att fler i samma villaområde kan följa hans exempel och få lönsamhet.
Jag kan tänka mig att de som redan har satsat på solceller har haft en lägre investeringskostnad och ett gynnsamt elpris (genom krigsutbrottet och energibrist) men det innebär inte att alla framöver får samma utfall.
Det är absolut inget fel att satsa på en egen generering (och att se om sitt hus). Men desto fler stora och små solcellsanläggningar vi installerar, desto mer kommer dessa anläggningars antal (mängdläran) att kunna påverka elprisets nivå och därigenom lönsamheten (återbetalningstiden).
Jag upprepar här ett inlägg jag skrivit tidigare, gällande ämnet, i en annan tråd
För den intresserade utkom 2017, ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.” https://energiforskmedia.blob.core....lel-i-sverige-energiforskrapport-2017-376.pdf
Där man försökte prognosera vad en solcellsutbyggnad kunde få för konsekvenser, utifrån olika scenarier.
På sid 102 Under rubriken ”9.2.3 Elnät och elkvalitet ” kan vi bl.a. läsa; ”För att ändå göra en kvantifiering avseende mängden solel som kan integreras i systemet innan problem i elnätet börjar bli en reell begränsning kan man utgå från att problemen bör vara små om all producerad el konsumeras direkt hos producenten. Marginell överproduktion och därmed små problem för elnätet fås om installerad effekt är ca 1 kW per hushåll, vilket kan summeras till ca 4 GW om alla Sveriges hushåll inkluderas (Kamp 2013).”
Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.
Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.
Detta tas upp i avsnittet ”8.7 AVSLUTANDE KOMMENTARER” på sid 95 i rapporten, där det bl.a. står; ”Med mycket solel i Sverige och omgivande regioner minskar intjäningsförmågan för solceller. Den minskade intjäningsförmågan, eller ”kannibalism”, kan sätta en övre gräns för mängden solel som är lönsam i Sverige28. Detta avspeglas i systemanalys 4, där hushållsmodellens solceller påverkar elpriset nedåt, vilket återkopplas till hushållsmodellen som då minskar investeringarna i solceller, i vissa fall drastiskt. Systemanalys 4 ger som svar att lönsam nivå på solcellsbaserad elproduktion är i storleksordningen 3–8 GW beroende på omvärldsförutsättningar. Även systemanalys 3 ger samma härad för lönsam nivå av solel i Sverige. I denna analys framgår tydligt att resulterande nivå påverkas påtagligt av antaganden för investeringskostnad och styrmedel för solceller, samt att styrmedel antagligen är nödvändigt en lång tid framöver för att få till stånd en kraftig solelutbyggnad.”
Det har nu gått några år sedan 2016 och hur utvecklingen varit sedan dess kan ni bl.a. hitta på sidan; ”Statistik & prognos för solceller i Sverige” https://www.solcellsofferter.se/solceller-sverige/
på sidan; ”Solceller i Sverige: Statistik på Svensk Solinstrålning & Solenergi” https://hemsol.se/solceller/solenergi/sverige-statistik/
och på sidan; ”Nätanslutna solcellsanläggningar” https://www.energimyndigheten.se/st...ikprodukter/natanslutna-solcellsanlaggningar/
Den sistnämnda är den officiella sidan för solcellsproduktion, men det kan vara mera lättläst på de två andra.
På Bengts nya villablogg kan vi bl.a. läsa; ” Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2022. Det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108% i antal anläggningar och 60% i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 GW vid årsskiftet, vilket gör 227 W per invånare.
51 091 anläggningar av de installerade under 2022 hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 70% av den installerade effekten. Det är ett trendbrott jämfört med 2020–2021 då dessa mindre anläggningar svarade för 50% respektive 49% av årets installerade effekt. 4 236 anläggningar med installerad effekt 214 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 27% av installerad effekt 2022. Det är en ökning från 2 985 anläggningar med installerad effekt 184 MW år 2021. Lite överraskande att det bara vara 6 anläggningar, 3% av installerad effekt, som var större än 1 MW. Det är en minskning jämfört med året innan då 37 anläggningar större än 1 MW med en total effekt på 68 MW svarade för 14% av årets installerade effekt.”
https://bengtsvillablogg.info/2023/03/
2,38 GW vid årsskiftet 2022/2023, det är ca 60% av 4 GW
Vi får snart se hur mycket vi har installerat vid årsskiftet 2023/2024.
Det ryms inte ”hur mycket som helst” av solcellsinstallationer utan ”mängdläran” säger att det finns begränsningar både i elnäten och gällande total elproduktion (bl.a. med tanke på elpriset/lönsamhet).
Jag brukar använda uttrycket ”mängdläran” för att beskriva, att alla kan inte ”springa åt samma håll” gällande alla de val vi kan göra. Att en person i ett villaområde startar ”pizzabakning i garaget” och får det att gå runt, innebär inte att fler i samma villaområde kan följa hans exempel och få lönsamhet.
Jag kan tänka mig att de som redan har satsat på solceller har haft en lägre investeringskostnad och ett gynnsamt elpris (genom krigsutbrottet och energibrist) men det innebär inte att alla framöver får samma utfall.
Det är absolut inget fel att satsa på en egen generering (och att se om sitt hus). Men desto fler stora och små solcellsanläggningar vi installerar, desto mer kommer dessa anläggningars antal (mängdläran) att kunna påverka elprisets nivå och därigenom lönsamheten (återbetalningstiden).
Jag upprepar här ett inlägg jag skrivit tidigare, gällande ämnet, i en annan tråd
För den intresserade utkom 2017, ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.” https://energiforskmedia.blob.core....lel-i-sverige-energiforskrapport-2017-376.pdf
Där man försökte prognosera vad en solcellsutbyggnad kunde få för konsekvenser, utifrån olika scenarier.
På sid 102 Under rubriken ”9.2.3 Elnät och elkvalitet ” kan vi bl.a. läsa; ”För att ändå göra en kvantifiering avseende mängden solel som kan integreras i systemet innan problem i elnätet börjar bli en reell begränsning kan man utgå från att problemen bör vara små om all producerad el konsumeras direkt hos producenten. Marginell överproduktion och därmed små problem för elnätet fås om installerad effekt är ca 1 kW per hushåll, vilket kan summeras till ca 4 GW om alla Sveriges hushåll inkluderas (Kamp 2013).”
Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.
Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.
Detta tas upp i avsnittet ”8.7 AVSLUTANDE KOMMENTARER” på sid 95 i rapporten, där det bl.a. står; ”Med mycket solel i Sverige och omgivande regioner minskar intjäningsförmågan för solceller. Den minskade intjäningsförmågan, eller ”kannibalism”, kan sätta en övre gräns för mängden solel som är lönsam i Sverige28. Detta avspeglas i systemanalys 4, där hushållsmodellens solceller påverkar elpriset nedåt, vilket återkopplas till hushållsmodellen som då minskar investeringarna i solceller, i vissa fall drastiskt. Systemanalys 4 ger som svar att lönsam nivå på solcellsbaserad elproduktion är i storleksordningen 3–8 GW beroende på omvärldsförutsättningar. Även systemanalys 3 ger samma härad för lönsam nivå av solel i Sverige. I denna analys framgår tydligt att resulterande nivå påverkas påtagligt av antaganden för investeringskostnad och styrmedel för solceller, samt att styrmedel antagligen är nödvändigt en lång tid framöver för att få till stånd en kraftig solelutbyggnad.”
Det har nu gått några år sedan 2016 och hur utvecklingen varit sedan dess kan ni bl.a. hitta på sidan; ”Statistik & prognos för solceller i Sverige” https://www.solcellsofferter.se/solceller-sverige/
på sidan; ”Solceller i Sverige: Statistik på Svensk Solinstrålning & Solenergi” https://hemsol.se/solceller/solenergi/sverige-statistik/
och på sidan; ”Nätanslutna solcellsanläggningar” https://www.energimyndigheten.se/st...ikprodukter/natanslutna-solcellsanlaggningar/
Den sistnämnda är den officiella sidan för solcellsproduktion, men det kan vara mera lättläst på de två andra.
På Bengts nya villablogg kan vi bl.a. läsa; ” Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2022. Det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108% i antal anläggningar och 60% i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 GW vid årsskiftet, vilket gör 227 W per invånare.
51 091 anläggningar av de installerade under 2022 hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 70% av den installerade effekten. Det är ett trendbrott jämfört med 2020–2021 då dessa mindre anläggningar svarade för 50% respektive 49% av årets installerade effekt. 4 236 anläggningar med installerad effekt 214 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 27% av installerad effekt 2022. Det är en ökning från 2 985 anläggningar med installerad effekt 184 MW år 2021. Lite överraskande att det bara vara 6 anläggningar, 3% av installerad effekt, som var större än 1 MW. Det är en minskning jämfört med året innan då 37 anläggningar större än 1 MW med en total effekt på 68 MW svarade för 14% av årets installerade effekt.”
https://bengtsvillablogg.info/2023/03/
2,38 GW vid årsskiftet 2022/2023, det är ca 60% av 4 GW
Vi får snart se hur mycket vi har installerat vid årsskiftet 2023/2024.
Det ryms inte ”hur mycket som helst” av solcellsinstallationer utan ”mängdläran” säger att det finns begränsningar både i elnäten och gällande total elproduktion (bl.a. med tanke på elpriset/lönsamhet).
Redigerat:
Och vi i SE4 får lida av danskarnas brist på baskraft