146 005 läst · 2 395 svar
146k läst
2,4k svar
Papperspåse eller plastpåse när ni handlar ?
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 314 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 314 inlägg
Aha, aldrig noterat att det skiljer, utgick bara från diskbänken .H heimlaga skrev:I praktiken är de rostfria stålen som används till köksutrustning och till båtutrustning av hyfsad kvalitet och till rör och tankar i kemiska industrin antingen omagnetiska eller extremt svagt magnetiska med ytterst få undantag.
Riktigt billiga kinesiska kastruller och bunkar kan ibland vara magnetiska men de är av den kvaliteten som rostar i vanlig hemanvändning.
Rostfria köksknivar och saxar är magnetiska medan kirustisk utrustning kan vara antingen magnetiska eller omagnetiska.
Vanlig allmänbildning för skrotsamlare och skrothandlare.
OT: Jag uppfattade nog före lågstadieåldern att järnhaltiga metaller är magnetiska, tror inte på att det måste vara stål då magneten defenitivt fastnade på gjutjärnsstekpannan och 4tums spiken gick bra att lyfta med magnet.Magnus E K skrev:
Jag vet hur uträkningen är gjord.Tokslut skrev:[media]
@10:35
Hur uträkningen är gjord kan jag inte svara på, men klimatmässigt lönsam blir textilkassen först efter att ha använts 20.000ggr om den köps in som bärkasse. Starkt jobbat MP...
Jag fortsätter köpa lokalt producerade plastpåsar utan plastpåseskatt och är mer miljövänlig än en MPare (mind blowing)
För det första har man räknat med att en plastpåse är större än en tygkasse så att det krävs två tygkassar för att rymma inköpen, men bara en plastkasse. En "funktionell enhet" är definierad som 22 liter och 12 kilo. Den typiska tygkassen anses rymma 20 liter/15 kilo, medan plastkassen rymmer 25 liter/12 kilo. Om den funktionella enheten hade varit 20 liter/13 kilo hade det krävts 2 plastkassar men räckt med 1 tygkasse, varvid skillnaden bara hade blivit 5000 gånger.
Den faktor man jämför är för övrigt nedbrytning av ozonlagret. Om man hade jämfört koldioxidutsläpp istället hade skillnaden landat på 150 ggr med den första definitionen av "funktionell enhet", 37,5 gånger med den andra definitionen.
Så svaret där är inte 20 000 utan någonstans mellan 37,5 och 20 000 beroende på om du jämför äpplen eller päron.
https://www.etc.se/debatt/inte-sant-att-tygpasen-ar-20-000-ganger-samre
Anna_H
Kunde inte sagt det bättre själv
https://www.byggahus.se/forum/threa...-naer-ni-handlar.362705/page-115#post-4885217
Kunde inte sagt det bättre själv
https://www.byggahus.se/forum/threa...-naer-ni-handlar.362705/page-115#post-4885217
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 890 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 890 inlägg
Ja manipulerar man kalkylens ingående värden för att passa en viss påse så kan man ju få fram lite vad som helst. Det är generellt problemet med dessa livscykelberäkningar, metoden är ofta helt subjektiv och bäringen i den verkliga världen ska verkligen ifrågasättas. Särskilt illa blir det när man redan har bestämt sig för att något ska vara bättre än det andra innan man går in och faktisk gör kalkylen.Anna_H skrev:Jag vet hur uträkningen är gjord.
För det första har man räknat med att en plastpåse är större än en tygkasse så att det krävs två tygkassar för att rymma inköpen, men bara en plastkasse. En "funktionell enhet" är definierad som 22 liter och 12 kilo. Den typiska tygkassen anses rymma 20 liter/15 kilo, medan plastkassen rymmer 25 liter/12 kilo. Om den funktionella enheten hade varit 20 liter/13 kilo hade det krävts 2 plastkassar men räckt med 1 tygkasse, varvid skillnaden bara hade blivit 5000 gånger.
Den faktor man jämför är för övrigt nedbrytning av ozonlagret. Om man hade jämfört koldioxidutsläpp istället hade skillnaden landat på 150 ggr med den första definitionen av "funktionell enhet", 37,5 gånger med den andra definitionen.
Så svaret där är inte 20 000 utan någonstans mellan 37,5 och 20 000 beroende på om du jämför äpplen eller päron.
[länk]
Och för mig som inte använder "flergångskassar" i tyg utan någon återvinningsplast, de är dessutom större än papperskasse blir artikeln ännu mera tveksam. Har dessutom hållit sedan man införde priset på påsarna i butik.
Det har ju varit mycket prat om microplaster
som kan spridas lätt i naturen. Gissa om man
blev förvånad när man på tv ser att man i Göteborg tömt på microplaster på 10 fotbollsplaner för att spelarna skulle få bättre grepp Helt otroligt att man kan göra nåt sånt när det skulle vara så farligt för natur och djur.
som kan spridas lätt i naturen. Gissa om man
blev förvånad när man på tv ser att man i Göteborg tömt på microplaster på 10 fotbollsplaner för att spelarna skulle få bättre grepp Helt otroligt att man kan göra nåt sånt när det skulle vara så farligt för natur och djur.
Medlem
· Västernorrland
· 10 857 inlägg
Fast jag kan ledigt föreställa mig att moderna fotbollsplaner är byggda så att ytan är isolerad från marken på det viset. Dukar och annat i grundläggningen.
Njaa, sannolikt drabbar det inte fotbollsspelarna för att de spelat på konstgräs utan de får nog i sig plasten på samma sätt som oss andra, via kosten.Immobil skrev:
Mikroplaster bryts aldrig ner och förr eller senare hamnar de i våra vattendrag där de äts av småkryp som äts av fiskar som äts av människor. Vi är slutkonsumenter i näringskedjan.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 890 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 890 inlägg
Visst bryts mikroplast ned, både av solljus och mikrobiellt. Men med vissa plaster tar det mer tid. Men i grund och botten är det organiskt material så det är inte för evigt.