70 405 läst · 144 svar
70k läst
144 svar
Aldrig mer Hannevind
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Någonstans i bakhuvudet har jag läst om kooperativt ägda vindkraftverk via andelsföreningar. Det tror jag är modellen för rätt många som vill dra sitt strå till stacken, men som ser ut på sin 400m2 stora tomt och inser att där får inget kraftverk plats.
Det handlar också om kunskape att bygga och den ekonomiska risken man är beredd att ta. Hannevindsskandalen har inte precis gjort att man brinner av lust att kasta upp 50.000kr för ett litet kraftverk. Men att tillsammans med 20 andra betala 50.000kr för ett stort kraftverk, där det finns en gemensam kompetens, kan kännas helt OK.
Mer om sådant på ditt forum alltså.
Det handlar också om kunskape att bygga och den ekonomiska risken man är beredd att ta. Hannevindsskandalen har inte precis gjort att man brinner av lust att kasta upp 50.000kr för ett litet kraftverk. Men att tillsammans med 20 andra betala 50.000kr för ett stort kraftverk, där det finns en gemensam kompetens, kan kännas helt OK.
Mer om sådant på ditt forum alltså.
Jag ska köpa in mej i ett sånt kooperativ...Swetrot skrev:
ca 5000:-/1000 kWh kostar andelarna vilket gör en kapitalkostnad på 23 öre/kWh vid lån på länsförsäkringar o man bör ju räkna på samma sätt även om man betalar kontant..
Elpriset blir 12 öre/kWh vilket täcker försäkringar, service, underhåll o arenden mm..
Tydligen slipper man energiskatten om vindkraften levererar elen till en levarantör som endast har/säljer miljö el (tror det va så) men överföringsavgiften måste man betala..
Hej Zigge och alla andra som köpt vindkraftverk.
Jag önskar komma i kontakt med alla som köpt, men inte fått igång sina verk, så vi gemensamt kan lösa detta.
Jag berättade om vindkraftverken till min bror i Norge i Nov. 2006, som medförde till att han och hans kamerat körde 120 mil ned till Kristianstad och köpte 2 verk.
Det första verket blev monterad, och levererade ström en kort tid. Men då det blåste friskt där uppe tog den av, och vingarna uppnådde ett varvtal på flera tusen varv. Efter en timme eller så, rök navet på vingarna, och de gick i backen, slog sönder verandaen, väggen och takrännan på huset.
Hade någon stått i närheten hade de blivit dödad, hade vingarna truffet väggen litet längre bakåt, hade de gått in i huset genom et fönster.
Vi skickade verken tillbaka för reparation och ombyggnad, något som blev utförd, men det tog flera månader innan verken var tillbaka. Nu med på påbyggd broms och vartalsräknare. Men vi får icke ström från det verk som är monterad. Därför måst vi nu gemensamt få tak på kunniga personer som kan hjälpa oss att få igång dem.
Skulle vara intressant att vet hur många verk som FUNGERAR och som INTE FUNGERAR!
Själv bor jeg mitt i Skåne, så jag kör lätt till er som bor där.
Jag önskar komma i kontakt med alla som köpt, men inte fått igång sina verk, så vi gemensamt kan lösa detta.
Jag berättade om vindkraftverken till min bror i Norge i Nov. 2006, som medförde till att han och hans kamerat körde 120 mil ned till Kristianstad och köpte 2 verk.
Det första verket blev monterad, och levererade ström en kort tid. Men då det blåste friskt där uppe tog den av, och vingarna uppnådde ett varvtal på flera tusen varv. Efter en timme eller så, rök navet på vingarna, och de gick i backen, slog sönder verandaen, väggen och takrännan på huset.
Hade någon stått i närheten hade de blivit dödad, hade vingarna truffet väggen litet längre bakåt, hade de gått in i huset genom et fönster.
Vi skickade verken tillbaka för reparation och ombyggnad, något som blev utförd, men det tog flera månader innan verken var tillbaka. Nu med på påbyggd broms och vartalsräknare. Men vi får icke ström från det verk som är monterad. Därför måst vi nu gemensamt få tak på kunniga personer som kan hjälpa oss att få igång dem.
Skulle vara intressant att vet hur många verk som FUNGERAR och som INTE FUNGERAR!
Själv bor jeg mitt i Skåne, så jag kör lätt till er som bor där.
Jag har inte köpt något vindkraftverk av Hannevind, bara hört skrämmande berättelser av andra...
Det blir nog svårt att få igång de där verken eftersom de använder en helt vanlig asynkronmotor som generator. Även om motorn börjar fungera som generator vid ett visst övervarv är den inte tänkt att användas på det sättet, vinden är för varierande för det.
Det blir nog svårt att få igång de där verken eftersom de använder en helt vanlig asynkronmotor som generator. Även om motorn börjar fungera som generator vid ett visst övervarv är den inte tänkt att användas på det sättet, vinden är för varierande för det.
Morgan1
Du skriver att verket som din bror har i Norge levererade ström. Har han någon möjlighet att mäta energin som verket producerat? Om man bara mäter strömstyrkan med en tångamperemeter så kan man bli lurad att tro att verket alstrar energi. Det är mycket möjligt att det bara är reaktiv energi som strömmar genom kabeln och den är inget värd. därför är det viktigt att man mäter med ett instrument som tar hänsyn till detta. exempelvis en vanlig elmätare eller en powermeter.
Jag har en elmätare monterad på mitt Hannevind 2,2kW och verket har inte alstrat en enda kilowattimme på ett år. Under stormen Per så gick det att skönja att mätaren rörde på sig i byarna men vid avtagande vind gick den bakåt lika mycket.
Nu ska skiten ner, det är inte möjligt att få verket att fungera. Dessutom är det fullkomligt livsfarligt att ha det monterat då delar bevisligen kan lossna och skada byggnader och i värsta fall människor.
Om det hade varit så enkelt att tillverka ett kraftverk som alstrar 3-5 000. kWh per år genom att ta en vanlig elmotor och en billig växellåda och hänga på sex stycken böjda plåtbitar och kalla detta för en turbin så hade det varit uppfunnet redan år 1910.
Jag kunde ingenting om vindkraft när jag blev lurad att köpa detta men nu kan jag nog påstå att jag förstår att ett litet vindkraftverk måste ha en riktig turbin och en permanentmagnetiserad synkrongenerator. Ett sådant verk är byggt för att alstra energi i princip så fort generatorn börjar snurra.
Du skriver att verket som din bror har i Norge levererade ström. Har han någon möjlighet att mäta energin som verket producerat? Om man bara mäter strömstyrkan med en tångamperemeter så kan man bli lurad att tro att verket alstrar energi. Det är mycket möjligt att det bara är reaktiv energi som strömmar genom kabeln och den är inget värd. därför är det viktigt att man mäter med ett instrument som tar hänsyn till detta. exempelvis en vanlig elmätare eller en powermeter.
Jag har en elmätare monterad på mitt Hannevind 2,2kW och verket har inte alstrat en enda kilowattimme på ett år. Under stormen Per så gick det att skönja att mätaren rörde på sig i byarna men vid avtagande vind gick den bakåt lika mycket.
Nu ska skiten ner, det är inte möjligt att få verket att fungera. Dessutom är det fullkomligt livsfarligt att ha det monterat då delar bevisligen kan lossna och skada byggnader och i värsta fall människor.
Om det hade varit så enkelt att tillverka ett kraftverk som alstrar 3-5 000. kWh per år genom att ta en vanlig elmotor och en billig växellåda och hänga på sex stycken böjda plåtbitar och kalla detta för en turbin så hade det varit uppfunnet redan år 1910.
Jag kunde ingenting om vindkraft när jag blev lurad att köpa detta men nu kan jag nog påstå att jag förstår att ett litet vindkraftverk måste ha en riktig turbin och en permanentmagnetiserad synkrongenerator. Ett sådant verk är byggt för att alstra energi i princip så fort generatorn börjar snurra.
Hej, ja det vi hann och se, var att elmätaren gick "fel väg" när vi kopplade in den, och det med en varmvattenberädare på 2kilowatt påslagen.
Det fanns inget mätinstrument tillgängligt vid det tilfället.
Men det jag undrar på, är varför de returnerade verken, om de inte fungerade, därför de fick stora transportkostnader tur/retur...+ ombyggnadskostanderna.
Själv har jag fått veta att det går bra att göra ett vindkraftverk av en elmotor, när man styr den med elektronik, och det var det som var ideen med att få byggd et kraftverk till ett överkomligt pris. Och 25000 kr. var överkomligt, men att det inte skulle fungera i verkligheten var inte överkomligt.
Men jag menar det måste då finnas någon som är experter på detta i detta landet!
Det fanns inget mätinstrument tillgängligt vid det tilfället.
Men det jag undrar på, är varför de returnerade verken, om de inte fungerade, därför de fick stora transportkostnader tur/retur...+ ombyggnadskostanderna.
Själv har jag fått veta att det går bra att göra ett vindkraftverk av en elmotor, när man styr den med elektronik, och det var det som var ideen med att få byggd et kraftverk till ett överkomligt pris. Och 25000 kr. var överkomligt, men att det inte skulle fungera i verkligheten var inte överkomligt.
Men jag menar det måste då finnas någon som är experter på detta i detta landet!
Snailman
Medlem
· Västra Götaland
· 5 569 inlägg
Snailman
Medlem
- Västra Götaland
- 5 569 inlägg
Först borde man nog utveckla en väl fungerande prototyp, som man sedan testar väl.
Det verkar man ju inte ha gjort i detta fall.
För en massa år sen när vindkraften var ny poppade det upp en massa småfirmor som skulle göra små vindsnurror, minns att det stod om en sådan i tidningen hemma, de satte upp ett verk, mycket snart blåste det sönder, och sedan var den sagan all...
Det verkar man ju inte ha gjort i detta fall.
För en massa år sen när vindkraften var ny poppade det upp en massa småfirmor som skulle göra små vindsnurror, minns att det stod om en sådan i tidningen hemma, de satte upp ett verk, mycket snart blåste det sönder, och sedan var den sagan all...
Jag är förvisso ingen generatorexpert, däremot något av en motorstyrningsdito. Jag kan inte se att man kan få ett vettigt vindkraftverk med något annat än en elektronisk inverter efter generatorn, där elektroniken ser till att tillverka 50 Hz växelström, oavsett hur fort generatorn snurrar. Ett litet verk kan knappast vara tillräckligt trögt för att gå stabilt annars.
En släkting till mig har ett litet bensindrivet kraftverk, som fungerar enligt den principen. Ju högre belastning, desto högre varvtal, men frekvensen är fortfarande densamma.
En släkting till mig har ett litet bensindrivet kraftverk, som fungerar enligt den principen. Ju högre belastning, desto högre varvtal, men frekvensen är fortfarande densamma.
Var verket ett 2,2kW verk? Då måste det ha blåst väldigt mycket för att det först och främst ska kunna mata ett 2kW VVB och sedan mata ut kraft i elnätet så mätaren gick baklänges.
Se Ebaman resonemang ovan att man vid 9 m/s teoretiskt kan få ut 450W med en två meters turbin. Man kan med fog påstå att Hannevinds turbin inte är ideal och att den inte kommer i närheten av dessa 450W.
Hur länge fungerade verket? gick det att förstå att elmätaren gick baklänges under en längre period?.
Kunde ni notera en minskad elförbrukning?
Hur är elmätaren konstruerad, moderna elmätare är utrustade med en backspärr som omöjliggör att den går baklänges.
Varför Hannevind returnerade ett verk som inte fungerar kan man spekulera i. Jag undrar varför de håller på över huvud taget. Hela deras koncept med asynkrona generator på småverk fungerar inte. Möjligen kan man få de stora verken 22 och 44 kW att funka om man bygger master som är ca 50m höga( ren gissning), vinden på lägre höjder är för byig.
Här finns lite mer info om Hannevind och deras problem. Det roliga är att där står att det bara är 2,2kW verken som fungerar.
Svetsfirma vill ta över Hannevind - ATL Nyheter
Se Ebaman resonemang ovan att man vid 9 m/s teoretiskt kan få ut 450W med en två meters turbin. Man kan med fog påstå att Hannevinds turbin inte är ideal och att den inte kommer i närheten av dessa 450W.
Hur länge fungerade verket? gick det att förstå att elmätaren gick baklänges under en längre period?.
Kunde ni notera en minskad elförbrukning?
Hur är elmätaren konstruerad, moderna elmätare är utrustade med en backspärr som omöjliggör att den går baklänges.
Varför Hannevind returnerade ett verk som inte fungerar kan man spekulera i. Jag undrar varför de håller på över huvud taget. Hela deras koncept med asynkrona generator på småverk fungerar inte. Möjligen kan man få de stora verken 22 och 44 kW att funka om man bygger master som är ca 50m höga( ren gissning), vinden på lägre höjder är för byig.
Här finns lite mer info om Hannevind och deras problem. Det roliga är att där står att det bara är 2,2kW verken som fungerar.
Svetsfirma vill ta över Hannevind - ATL Nyheter
Verkar som om svetsarna behöver lära sig lite elementär turbinmatematik.
När det gäller 2,2 kW-verket är det teoretiskt omöjligt att producera den effekten ur 2-metersverk vid 9 m/s. Det skulle innebära en verkningsgrad på 158 %!!! Skulle verket hålla vad tillverkaren lovar vore det ett perpetuum mobile.
För verken 5,5, 11 och 22 kW håller sig effekten inom vad som kan anses vara realistiskt och i så fall håller dessa verk mycket hög klass, vilket är högst tveksamt med tanke på hur 2,2 kW-verket ser ut.
När det gäller 45 kW-verket skenar effekten iväg igen. 45 kW ur en 18-metersturbin ger ett totalt Cp (Power Coefficient) på 40, vilket i så fall torde vara världsrekord i den här klassen.
För verken 5,5, 11 och 22 kW håller sig effekten inom vad som kan anses vara realistiskt och i så fall håller dessa verk mycket hög klass, vilket är högst tveksamt med tanke på hur 2,2 kW-verket ser ut.
När det gäller 45 kW-verket skenar effekten iväg igen. 45 kW ur en 18-metersturbin ger ett totalt Cp (Power Coefficient) på 40, vilket i så fall torde vara världsrekord i den här klassen.
p3C, ja det var ett 2,2 verk.
Ja, det blåste liten storm den dagen. Men mätaren gick baklänges endast en kort stund. Därefter "släppte" generatorn och vingarna började rotera fritt. Og jag skal säga att de roterade! Enligt min bror hade de flera tusen varv, och de kaviterade fram och tillbaka. Så glädjen över strömleveransen blev kortvarig, då vingarna gav efter och ramlade av, som jag berättaded innan.
Nu skall jag ringa svetsföretaget och höra vad de har för planer. Det retar mig att han i Norge förlorade 50000 kr ++ på två verk som inte levererar ström.
Hoppet är det sista som lämnar människan, och man hoppas att det kan bli något ut av det till slut. Även om hoppet är svagt just nu.....
Och jag undrar fortfarande på hur många har köpt verk, av de olika storlekar, och var finns de?
Ja, det blåste liten storm den dagen. Men mätaren gick baklänges endast en kort stund. Därefter "släppte" generatorn och vingarna började rotera fritt. Og jag skal säga att de roterade! Enligt min bror hade de flera tusen varv, och de kaviterade fram och tillbaka. Så glädjen över strömleveransen blev kortvarig, då vingarna gav efter och ramlade av, som jag berättaded innan.
Nu skall jag ringa svetsföretaget och höra vad de har för planer. Det retar mig att han i Norge förlorade 50000 kr ++ på två verk som inte levererar ström.
Hoppet är det sista som lämnar människan, och man hoppas att det kan bli något ut av det till slut. Även om hoppet är svagt just nu.....
Och jag undrar fortfarande på hur många har köpt verk, av de olika storlekar, och var finns de?