- Status
En fråga till Sven-Åke:
Ni skriver på er hemsida att verken har en avskrivningstid på 5-10 år. En artikel i Sydsvenskan uppger avskrivningstiden till 3-8 år och i en artikel skriven av Marlene Eskilsson står det: "- Med dagens elpriser räknar jag med att du tjänar in investeringen på mellan 3-7 år, säger Sven-Åke."
Hur har ni räknat för att komma fram till denna avskrivningstid? Eftersom det minsta verket verkar vara det populäraste och, här, det mest debatterade så kan vi begränsa oss till det.
Ni skriver på er hemsida att verken har en avskrivningstid på 5-10 år. En artikel i Sydsvenskan uppger avskrivningstiden till 3-8 år och i en artikel skriven av Marlene Eskilsson står det: "- Med dagens elpriser räknar jag med att du tjänar in investeringen på mellan 3-7 år, säger Sven-Åke."
Hur har ni räknat för att komma fram till denna avskrivningstid? Eftersom det minsta verket verkar vara det populäraste och, här, det mest debatterade så kan vi begränsa oss till det.
Vi utvecklar verken hela tiden och det påverkar ju naturligtvis även priset, vi slutar tex med rörmasterna och tillverkar nu bara fackverksmaster, detta för att de låter mycket mindre och då inte bara beroende på vinden, det är när turbinbladen passerar masten som det mesta oljuden uppstår och då är fackverksmaster bättre.
Sven Åke
Sven Åke
Ursäkta att jag lägger mig men är det verkligen comme-il-faut i vindkraftsbranschen att ange generatorns effekt som kraftverkets effekt? Finns det inga som helst bestämmelser kring hur ett vindkraftverks levererade effekt ska mätas för att möjligöra jämförelser mellan olika produkter? Vid en årsmedelvind på x m/s levererar kraftverket i snitt x kW/tidsenhet eller liknande. Känns i så fall som om marknaden för vindkraft är väldigt omogen i förhållande till solfångarmarknaden som ju borde vara jämförbar. Vad pysslar SP med? 
Hej det är ett ganska långt gående förslag på en liknande märkning för vindkraft och säkert även solfångare som liknar den som finns på tex kyl och frysar idag, kolla länken
http://www.elpriser.konsumentverket...uide.asp?lngCategoryId=1461&lngArticleId=3161
De flesta vindkraftverk heter något som har med storleken att göra tex 850 1MW osv
Sven Åke
http://www.elpriser.konsumentverket...uide.asp?lngCategoryId=1461&lngArticleId=3161
De flesta vindkraftverk heter något som har med storleken att göra tex 850 1MW osv
Sven Åke
Vet inte om det var till mig du svarade detta? Men det var inte vad jag undrade i så fall. Jag undrar hur ni har räknat fram avskrivningstiden för säg det minsta verket? Jag har räknat lågt utifrån era egna priser att det tillkommer 15.000 kr för det minsta verket med mast och installation. Och om vi går på era egna produktionssiffror och bortser från räntor, underhåll och reparationer så är de uppgivna avskrivningstiderna inte möjliga.Sven-Åke Hannevind skrev:
Från Marlene Eskilssons artikel på denna sida:
"Vindkraftverken som Sven-Åke och Paula säljer mest till villor är de två minsta, det på 2,2 kW och det på 5,5 kW, som kostar 25 000 kr respektive 65 000 kr. Till de priserna får man lägga några tusenlappar för mast, eventuella betongfundament, stagevajrar, kablar och installation. - Med dagens elpriser räknar jag med att du tjänar in investeringen på mellan 3-7 år, säger Sven-Åke. Det minsta vindkraftverket producerar 3000 5000 kWh per år och det på 5,5 kW producerar 8 000 10 000 kWh per år."
Hej återbetalningstiden på investeringen ligger numera på 8-10 år med dagens elpriser och då är det längst tid på de små verken
Sven Åke
Sven Åke
Tack för svaret även om det var hur ni har räknat och inte vad avskrivningstiden är som jag undrade.Sven-Åke Hannevind skrev:
Elpriset idag enligt Vattenfall + nätavg./kWh hamnar ungefär på 1,0 kr/kWh. Om vi antar era egna produktionssiffror 3.000-5.000 kWh/år och bortser från räntor, reparationer och underhåll och säger att en anläggning kostar 25.000+15.000 kr så får vi en avskrivningstid på 8-13 år (40.000/5.000=8; 40.000/3.000=13). Detta är inte hur man normalt beräknar en avskrivningstid då man ska ta hänsyn till samtliga kostnader under produktens livslängd som tex. räntor och underhåll. Bara räntorna skulle försämra avskrivningstiden betydligt.
Sedan för ett icke nätanslutet vindkraftverk så är det omöjligt att utnyttja all produktion vilket ytterliggare förlänger avskrivningstiden.
För övrigt kan det konstateras att era produktionsdata ger att ni har en högre uttnyttjandegrad än genomsnittet för fullstora verk i mångmiljonklassen som är placerade på väl valda vindplatser. Lite anmärkningsvärt kan tyckas! Därför skulle det vara intressant att veta om era produktionssiffror är beräknade eller uppmätta?
Jag tycker det vore intressant om Hannaevind kunde redovisa vilken effekt verket faktiskt ger vid en given vindhastighet.
Om vi tar ex 3 olika värden.
Om det just nu blåser 6m/s Hur stor effekt levererar då ett 2,2kw verk?
Samma siffra för 4 resp 9m/s?
Jag hittar bara siffror för vilket idealt effektuttag man kan få vid olika vindhastigheter på Hannevinds hemsida. Men hur mycket levererar verket faktiskt? Jag förutsätter att Hannaevind har mätt upp detta, det borde vara ganska enkelt.
Om vi tar ex 3 olika värden.
Om det just nu blåser 6m/s Hur stor effekt levererar då ett 2,2kw verk?
Samma siffra för 4 resp 9m/s?
Jag hittar bara siffror för vilket idealt effektuttag man kan få vid olika vindhastigheter på Hannevinds hemsida. Men hur mycket levererar verket faktiskt? Jag förutsätter att Hannaevind har mätt upp detta, det borde vara ganska enkelt.
Om man bara räknar rent teoretiskt hur mycket effekt kan man utvinna med ett sådant kraftverk med turbindiameter på 3,5m, så får man följande siffror:
4 m/s -> 0,217 kW
6 m/s -> 0,735 kW
8 m/s -> 1,72 kW
9 m/s -> 2,4 kW
Sen har man alltid en verkningsgrad att ta hänsyn till. För ett riktigt bra kraftverk kan man kanske nå så högt som 0,8 (min gissning). Man får också tänka på att en vindturbin har inte samma verkningsgrad vid alla vindhastigheter. Det finns en optimal hastighet, med den högsta verkningsgraden. Vid alla andra vindhastigheter är den lägre, ända ner till 0 i extremfallen.
Om vi då gissar att turbinen är optimerad för att ha max verkningsgrad vid 9 m/s och att den är så hög som 0,8, så innebär det att 2,2kW-verket lämnar 1,92 kW vid denna hastighet.
4 m/s -> 0,217 kW
6 m/s -> 0,735 kW
8 m/s -> 1,72 kW
9 m/s -> 2,4 kW
Sen har man alltid en verkningsgrad att ta hänsyn till. För ett riktigt bra kraftverk kan man kanske nå så högt som 0,8 (min gissning). Man får också tänka på att en vindturbin har inte samma verkningsgrad vid alla vindhastigheter. Det finns en optimal hastighet, med den högsta verkningsgraden. Vid alla andra vindhastigheter är den lägre, ända ner till 0 i extremfallen.
Om vi då gissar att turbinen är optimerad för att ha max verkningsgrad vid 9 m/s och att den är så hög som 0,8, så innebär det att 2,2kW-verket lämnar 1,92 kW vid denna hastighet.
Hannevind har aldrig frivilligt erbjudit sig att fixa till nånting. Det är rena fakta.Morgan1 skrev:
Eller också tar man reda på hur saker och ting fungerar, och därmed upptäcker vilken stor bluff det är.
Sedan kan man fråga sig hur många år det skall ta innan saker och ting blir tillrättat.
Så gör man också om man inte har rent mjöl i påsen och inte vågar låta det gå till konkurs.
Snarare rädsla för att det skall bli juridiskt
Konstigt vore annat, alla generatorer levererar ström i testbänkar.
Därmed inte sagt att det fungerar i den tänkta applikationen
Vindsnurror borde "snurra" annars vore det liksom inte nån mening med att kalla det för en vindsnurra.
Att de sedan producerar nån elkraft, tja det är en helt annan femma.
Har hittills inte sett ett enda hannevindkraftverk producera nånting, har dessutom inte hört en enda kund kunna verifiera att så är fallet, ej heller har hannevind kunnat bevisa att de fungerar.
ICKE, så länge hannevind inte frivilligt kontaktar sina kunder och erbjuder pengar tillbaka för dels kraftverken och dels installationskostnaderna, för alla dessa icke-fungerande fullständigt livsfarliga sk krafftverk (vedkapar). Intill dess finns det överhuvudtaget inte nån framtid att fundera över.
andersmc skrev:
Nu var det ju just de faktiska uppmätta värdena jag var intresserad av. Skall man tro vissa inlägg här så är ju siffran noll oavsett hur mycket det blåser. När nu Hannevind har fått möjligheten att bemöta dessa påståenden så vore det intressant med lite äkta siffror.
Uppggifterna om viss pay off tid osv blir lätt lite abstrakta. Kan man få svart på vitt att vid en viss vindhastighet så levererar de ex. 0,5 kw så blir det lite mer konkret och möjligt att uppskatta trovärdigheten i uppgifterna om årsproduktionen.
Mitt kraftverk har en externt monterad styrbox placerad i huset. Detta gör att jag har konstant galvanisk kontakt med generatorn från styrboxen och kan enkelt mäta generatorns varvtal medelst en frekvensmätare.
Detta kan man inte göra med verken som har styrboxen placerad uppe under generatorn. då har man bara elektrisk kontakt när verket kopplar upp sig mot elnätet. Detta är fördelen med mitt styrsystem, nackdelen är att det är odugligt att styra in och urkoppling till nätet men det är en annan fråga.
Generatorn magnetiserar jag med kondensator för att alstra nödvändig spännning för dessa mätningar.
Generatorn är en 4-polig asynkron elmotor 1430rpm. med ett synkront vartal på 1500varv. växellådan på mitt verk är i runda slängar växlad 1:4. Detta ger att turbinen måste snurra 1500/4=375rpm för att det ska vara menigsfullt att koppla upp mot nätet och alstra ström. 375rpm låter kanske inte mycket men omräknat så blir det 6,25 varv i sekunden.
Det snurrar med andra ord utav hel....ete. Inte alls sådär trivsamt det gör de flesta dagar på året då vi har normalvind då ligger verket på ett frekvens på 30-35Hz=200-250rpm. Folk tror att nu får du mycket ström.. haha, my ass.
Turbinen börjar alstra kavitationsljud vid detta vartal vilket gör att frugan inte låter ungarna vara ute vid hård vind.
När hon fick se bilder på Ebamans havererade verk , av misstag kan tilläggas, fick inte hunden eller trädgårdsmöblerna heller vara ute när vindkraftveket imiterade en helikopter.
Nåväl, jag har mätt generatorns vartal de dagar då det blåst bra och kan med fog påstå att det måste blåsa 9-10 kanske 12m/s innan verket når synkront varvtal. Detta gäller det verk jag har men är inte utväxlingen ändrad så gäller det alla 2,2kW verk.
Detta kan man inte göra med verken som har styrboxen placerad uppe under generatorn. då har man bara elektrisk kontakt när verket kopplar upp sig mot elnätet. Detta är fördelen med mitt styrsystem, nackdelen är att det är odugligt att styra in och urkoppling till nätet men det är en annan fråga.
Generatorn magnetiserar jag med kondensator för att alstra nödvändig spännning för dessa mätningar.
Generatorn är en 4-polig asynkron elmotor 1430rpm. med ett synkront vartal på 1500varv. växellådan på mitt verk är i runda slängar växlad 1:4. Detta ger att turbinen måste snurra 1500/4=375rpm för att det ska vara menigsfullt att koppla upp mot nätet och alstra ström. 375rpm låter kanske inte mycket men omräknat så blir det 6,25 varv i sekunden.
Det snurrar med andra ord utav hel....ete. Inte alls sådär trivsamt det gör de flesta dagar på året då vi har normalvind då ligger verket på ett frekvens på 30-35Hz=200-250rpm. Folk tror att nu får du mycket ström.. haha, my ass.
Turbinen börjar alstra kavitationsljud vid detta vartal vilket gör att frugan inte låter ungarna vara ute vid hård vind.
När hon fick se bilder på Ebamans havererade verk , av misstag kan tilläggas, fick inte hunden eller trädgårdsmöblerna heller vara ute när vindkraftveket imiterade en helikopter.
Nåväl, jag har mätt generatorns vartal de dagar då det blåst bra och kan med fog påstå att det måste blåsa 9-10 kanske 12m/s innan verket når synkront varvtal. Detta gäller det verk jag har men är inte utväxlingen ändrad så gäller det alla 2,2kW verk.