Så bra, då är vi alltså ense om att det finns företag som anser att grossistens hittepåprislista är rimlig att använda som utgångspunkt. I den tråden var de flesta rätt ense om att firman betett sig illa, men jag vet minst en person på detta forum som i varje tråd hen är med i alltid, till 100% ställer sig på hantverkarens sida och uttrycker förakt över kunden, så det finns tyvärr sådana. Gissningsvis läste hen inte den tråden.E El-Löken66 skrev:
Nu vet jag inte alls vad du syftar på.Fairlane skrev:
Men givetvis kommer en och annan alltid ställa sig på Hantverkarens sida vid varje situation. Minst de anställda i alla fall.
Men då kämpar du i sanning mot väderkvarnar.
Jag tycker den här artikeln från 2015 är ganska intressant. Den belyser verkligen vikten av att skriva ett avtal. Den ger också ett värdefullt tips att inte bara gå med på ett visst påslag på materialpriser utan att också få och granska en prislista. Av en tillfällighet nämns just Hantverksformuläret som ett tips.
https://www.byggahus.se/ekonomi/rimliga-oskaliga-paslag
I ett inlägg tidigare i tråden läser jag att en hantverkare ska avråda från en av beställaren föreslagen armatur ifall hantverkaren känner till en billigare och likvärdig armatur. Då åligger det hantverkaren att informera om detta.
Ser verkligheten ut såhär och skulle det vara praktiskt möjligt att arbeta på detta sätt?
Jag läste nyligen en prisjämförelse på kostanden för material till ett altanbygge. Om jag minns rätt var det 5 byggvaruhus som jämfördes. Man försökte jämföra likvärdiga produkter.
Betyder det här nu att alla hantverkare som ska bygga altaner åt sina kunder ska börja handla material på stället som hade billigast material för att följa gällande lagstiftning?
Eller betyder det att hantverkaren riskerar att få pruta på sin materialfaktura ifall hen köpt materialet på fel ställe?
När det gäller oskäliga grossistprislistor som man sedan använder och erbjuder kunden rabatt på, så har jag många gånger skrivit att jag starkt tar avstånd från dessa. Konsumentverket har dessutom i åratal hävdat att dessa prislistor KAN bryta mot lagen. Men än så länge finns dom kvar. Läser man på vad grossisterna själva säger om detta så påstår tex. Ahlsell att prislistorna används på fel sätt av flera hantverkare. I flera fall har jag läst att prislistorna ska användas för att ta fram en egen prislista som presenteras och används mot kund.
Det jag återigen vill säga med detta inlägg är:
Se till att skriva ett avtal innan ni beställer ett arbete.
https://www.byggahus.se/ekonomi/rimliga-oskaliga-paslag
I ett inlägg tidigare i tråden läser jag att en hantverkare ska avråda från en av beställaren föreslagen armatur ifall hantverkaren känner till en billigare och likvärdig armatur. Då åligger det hantverkaren att informera om detta.
Ser verkligheten ut såhär och skulle det vara praktiskt möjligt att arbeta på detta sätt?
Jag läste nyligen en prisjämförelse på kostanden för material till ett altanbygge. Om jag minns rätt var det 5 byggvaruhus som jämfördes. Man försökte jämföra likvärdiga produkter.
Betyder det här nu att alla hantverkare som ska bygga altaner åt sina kunder ska börja handla material på stället som hade billigast material för att följa gällande lagstiftning?
Eller betyder det att hantverkaren riskerar att få pruta på sin materialfaktura ifall hen köpt materialet på fel ställe?
När det gäller oskäliga grossistprislistor som man sedan använder och erbjuder kunden rabatt på, så har jag många gånger skrivit att jag starkt tar avstånd från dessa. Konsumentverket har dessutom i åratal hävdat att dessa prislistor KAN bryta mot lagen. Men än så länge finns dom kvar. Läser man på vad grossisterna själva säger om detta så påstår tex. Ahlsell att prislistorna används på fel sätt av flera hantverkare. I flera fall har jag läst att prislistorna ska användas för att ta fram en egen prislista som presenteras och används mot kund.
Det jag återigen vill säga med detta inlägg är:
Se till att skriva ett avtal innan ni beställer ett arbete.
Vad har jag haft för dåliga exempel nu?RACS skrev:
Det är bara och tacka för att du förstår så bra vad jag skrivit. Det bästa är att du gör en så bra sammanfattning om vad jag sagt. Allt stämmer självklart.
Beroende på vem som läser förstår.
https://www.byggahus.se/forum/threads/far-en-hantverkare-salta-en-faktura.202284/
Om 10 år sitter vi fortfarande och diskuterar ifall en faktura som baserar sig på utförda byggtjänster utan avtal är rimligt eller inte.
Om 10 år sitter vi fortfarande och diskuterar ifall en faktura som baserar sig på utförda byggtjänster utan avtal är rimligt eller inte.
Undrar hur många här på forumet tycker att el grossarnas prislistor är något att försvara.
De kanske fungerade en gång i tiden. Men det är i så fall många år sedan.
Jag har själv sprungit på deras rabatter.
Jobba nån liten firma som inte handlade för många kronor per år. Ändå hade vi 80% rabatt på vissa saker.
Undra om det ens går att handla där utan att få rabatt?
Det finns säkert en bra tanke med prislistan. Att du ska kunna fakturera efter den. Där eventuella.rabatter är rimliga.
Men det fungerar inte så bra.
De är nog dags att hantverkarna skippar listan. Man får helt enkelt utgå ifrån vad man betalar och sen lägga på en procentsats.
De kanske fungerade en gång i tiden. Men det är i så fall många år sedan.
Jag har själv sprungit på deras rabatter.
Jobba nån liten firma som inte handlade för många kronor per år. Ändå hade vi 80% rabatt på vissa saker.
Undra om det ens går att handla där utan att få rabatt?
Det finns säkert en bra tanke med prislistan. Att du ska kunna fakturera efter den. Där eventuella.rabatter är rimliga.
Men det fungerar inte så bra.
De är nog dags att hantverkarna skippar listan. Man får helt enkelt utgå ifrån vad man betalar och sen lägga på en procentsats.
Jag misstänker att tesla inte varit så populär om man inte fick massa rabatter från staten och att det är en status bil.T TobiasStockholm skrev:
Kolla denna länken: https://www.mestmotor.se/recharge/a...-billig-som-tjanstebil-kor-om-konkurrenterna/
Sen finns de ju mycket mer lämpliga elbilar för hantverkare. Att köra annat än just verktyg är kört på säkert sätt.
Undrar om de bara är tesla som fått ner förmånsvärdet så el de är alla elbilar? Sålänge vi inte tar tag i nya kärnkraftverk så är elbilar dömt att misslyckas ur miljöhänsyn. Såvida inte MPs plan är att förbjuda bensin o diesel sen har bara eliten råd me bil. Passar deras rykte perfekt. Massa rödvinskommunister som bor i en storstad o enda gång de varit I naturen var på en safari betald av skattebetalarna... pga nån luddig anledning om att bygga broar, exportera feminism, etc...
MP/V har gjort Sverige mer skada än någon främmande makt de senaste 200 åren.
Men det går ju redan att ”beama” materialet. Bara att klicka länken som var postad https://www.elbutik.se/product.html/exxact-vagguttag-3-vags-jordatE El-Löken66 skrev:
Så kommer det med lantbrevbäraren efter någon dag. Har inte hantverkaren lite framförhållning på sina jobb och materialbeställningar? Ett trevägs uttag torde inte vara något som plötsligt upptäcktes mitt under installationsarbetet att det gick åt ett till.
När man tittar på renoveringsprogram från uk så skulle ja inte säga att de verkar ha 30% billigare, snarare tvärtom.5 51:an skrev:
Nja... tyckte de var lite skumt att renoveringar helt plötsligt blev dyrare när ROT infördes.. med ungefär samma summa som ROT bidraget i aktuellt fall.
Ni hantverkare kan neka allt ni vill men i min stad med kanske 5 mindre måleri firmor som vänder sig mest till privatkunder så kan man väl säga att det kanske diskuterades lite att om vi gör si o så, så gör vi alla en bra vinst.
Och att du får ett bättre pris om du inte är berättigad till ROT säger ju allt.
Känns som en del branscher, tror att ROT är ett bidrag till dom. Inte en skattereduktion till personen som anlitar dom.
Vet inte om de är ett lokalt problem, svårare att bilda en kartell i en stor stad, men hur många undersökningar har gjorts på offerter före och efter ROT bidragets införande?
Bra skrivetJag tänkte runda ställd fråga där.. det resonemanget som nu förs leder ingen vidare vart.. men jag kommenterar annan sak i knytning, egentligen lite utifrån tidigare inlägg om den saken.
Även om du kan uppfatta, som det verkar, att du ska ha (eller borde ha..) tolkningsföreträden här.. så får du ju inte riktigt gehör för det. Dina resonemang är inte sällan bristfälligt underbyggda, finns också exempel på helt grundlösa tillskrivningar och påhitt som lätt urartar.
På samma sätt kan man inte heller helt sonika bygga resonemang på egna antaganden, exv. om att en prövning i tinget "troligen" eller sannolikt skulle generera samma slags avgörande som i Arn; och därefter dra slutsatser om något allmängiltigt i andra liknade "fall".
I min värld motsvarar det slags resonemang förvirring.. eller ren "tro", och resonemang av den karaktären leder sällan framåt i sak. Räkna med mothugg och tjafs vid otillräckligt underbygga resonemang eller om man tillskriver andra osakliga egenskaper.
Relevanta fakta behövs ibland för att övertyga; eller som här.. sakliga vägledande avgöranden kunde ha varit hjälpsamt.
Vad allt detta med att tillvarata kundens intresse sedan kan innebära (och därmed också med avvägning för företagarens intresse, såsom föreskrivet - i samråd).. ja, se det är en annan sak, som inte låter sig göras så lätt, håller med där.. men alldeles särskilt så byggs det inte på tro, eller utifrån vad man själv ensidigt kan tycka verkar gångbart. *
I ditt måleriexempel tidigare verkar du framföra antaganden om hur det där kundintresset ska tolkas; men utan att du alls antyder vad du har för saklig grund för ditt påstående.
Däremot, bara för att göra det klart, så håller med.. om att det inte handlar om att snacka om konkurrentens tjänster eller produkter (utöver vad som är reglerat). Självklart ska man varken råda om konkurrenters fördelar eller för den delen prata om nackdelar.
Ingen har så vitt jag sett antytt något sådant heller. Varifrån kom det där...?
Istället ska man givetvis tala om vilka ytterligare förtjänster (mervärden) den egna tjänsten/produkten har; och som man därmed vill ta betalt för på det vis som anstår en, då detta mervärdet betingar ett särskilt pris.
(Och då handlar det förstås inte om att man kan erbjuda s.k. "fördelar", som bluffrabatter eller annat icke existerande värde. Men ett slags värde kan förstås påräknas, med rätta, om att man framstår som pålitlig och bra att ha att göra med, att många andra är nöjda, att man är leveransduglig m.m. m.m.; vilket man får försöka göra troligt isf. Att däremot ange 300 för en skruv, utan att kunna motivera det, risker inte ge pålitligt och önskvärt intryck..)
* I praktik är hantverksformuläret gångbart; där villkor framgår; men det är ändå inte en garanti för att allt är frid och fröjd, exv. om en part bluffar
Mycket bra inspel i tråden!Krille-72 skrev:
"Jag tycker den här artikeln från 2015 är ganska intressant."
Instämmer!
"/../hantverkare ska avråda från en av beställaren föreslagen armatur ifall hantverkaren känner till en billigare och likvärdig armatur."
Men något osäkert där, vad som avsågs.. här återspeglas nog hur den där svaga punkten kan te sig i praktik.. med hur rådgivning och tillvaratagande av kundintressena ska eller kan tolkas.
Skyldighet att känna till alla världens produkter finns så klart inte.
Ffa kokar den där frågan ner i en fråga om yrkeskunskap i kombination med förmåga att interagera med olika slags kundämnen med varierande kunskaper och förståelse för själva hantverket.
Hur man rimligen ska informera är inte klasklart, och ffa råda om arbetsmetoder och varor och hur detta sedan uttrycker sig i kostnad - och i resultat, klart och monterat - så att också en okunnig konsument "är med"; inte ens till konsumenter som innehar motsvarande kunskaper är det så lätt alltid.
Min mening är att information och inte minst rådgivning ska syfta till att något avstämma med kunden vad hen är ute efter; därefter anpassa informationen utifrån detta. En del kunder är priskänsligare än andra. Många vill veta vad som är prisvärt.. när det är klart och monterat. Alltså är kvalitet och arbetskostnad också en faktor att väga in vid rådgivningen.
Men en sak att ha med sig där är, att oavsett att avtalsprocessens olika krux och besvär, så är detta något som ingår i jobbet för yrkesmannen/kvinnan, vare sig man är bra på det eller inte. Man gör sitt bästa, det räcker ofta långt.
Tyvärr sammanfaller inte yrkeskunskap alltid med förmåga att avtala och begripa vikten av att balansera "intressena" - och det är här som det kan bli så fel..
En sak är då säker, och det är att transparens är något som folk i allmänhet uppskattar.
"Betyder det här nu att alla hantverkare som ska bygga altaner åt sina kunder ska börja handla material /../"
Nej, varför skulle det? Det gör det väl inte, så vitt jag förstår. Se fg. En bra yrkesman/kvinna klarar av att balansera sin rådgivning. Jag själv är exv. inte vän av sämre kvalitet, och skulle uppskatta om nån förklarar skillnader.. och då betalar jag hellre lite mer för kvalitet, oberoende av var det är upphandlat. Och - detta är viktigt - ffa så betingar också själva yrkeskunskapen som förmedlas vid rådgivningen ett pris som jag då är villig att ta om jag känner förtroende för företagarens kompetens och där spelar transparens och sättet att råda också in.
Underskatta inte priset för yrkeskunskapen - vid konsultation/rådgivning. Rätt timpris!
"/../prislistorna används på fel sätt av flera hantverkare."
Ja, det är här företagarens samvete kommer in i bilden.. Det är precis detta företagaren ska ge akt på. Hur sedan grossisterna riggar och hur man där tänkt, är inte helt relevant. Det är annan fråga .
Om och när företagaren utnyttjar den lucka som grossisternas arbetsmetoder lämnar, så framstår det hyfsat tydligt som ett gränslöst beteende.. eller, en olaglig handling om man lockas att nyttja "luckan" för egen vinning (för egna intressen). Ansvaret faller tungt på den som utnyttjar läget.
Å andra sidan finns det förbättringspotential omkring transparens hos grossisterna också; men det är som sagt en annan fråga.
Egen prislista, eller någon lista som kunden önskar plus bestämning av påslag.. framstår som rimligt sätt så länge; där transparens råder om priser och rättmätiga påslag, men givet att man också kan komma överens med kunden i övrigt.
Hantverksformuläret kommer där väl till pass, som båda parter också samråder kring villkor; och skriver på. Vill kunden ha någon särskild produkt till ett pris som man ogärna vill erbjuda, så får man väl välja om man kan kompromissa, eller om man isf alls kan ingå något avtal med den kunden. Man får förstås också anta att båda parterna har ärliga intentioner och avtalar renhårigt - inte för den andra bakom ljuset i någon aspekt.
Det är den starkare parten, dvs företagaren som förutsätts balansera intressena. Hur nu detta rimligen ska göras, efter förmåga.. på bästa sätt!
Sånt är livet!
"Se till att skriva ett avtal innan ni beställer ett arbete."
Instämmer!
Där min bild.
"Vad har jag haft för dåliga exempel nu?"B Byggdjuret skrev:
Alltså.. va falls.. en förklaring tycks på plats: nu var det ju inte du utan jag som i svar till dig upprepade samma exempel (om skruven), för tydlighetens skull.
Ja, som sagt, mycket blir så klart.. rätt så "Beroende på vem som läser förstår."
God fortsatt läsning!