Ett problem med gamla hus är att det är svårt att hitta en hemmafru som eldar hela dagarna och håller murstocken varm. 
Man får allt anpassa de gamla husen så de passa ett modernt leverne.
Hur man gör beror bland annat på om man ska bo året runt eller bara bo i det några veckor på sommar och vinter.
Man får allt anpassa de gamla husen så de passa ett modernt leverne.
Hur man gör beror bland annat på om man ska bo året runt eller bara bo i det några veckor på sommar och vinter.
Ja så är det... livsstilen finns inte för gamla husblackarrow skrev:
Ett problem med gamla hus är att det är svårt att hitta en hemmafru som eldar hela dagarna och håller murstocken varm.
Man får allt anpassa de gamla husen så de passa ett modernt leverne.
Hur man gör beror bland annat på om man ska bo året runt eller bara bo i det några veckor på sommar och vinter.
Ja, varför ska man ödsla tid på fastbränsleelda när det finns underhållsfria värmepumpar som gör det bättre och billigare.B byggarätt skrev:
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 864 inlägg
Problemet med gamla hus är inte vilken typ av isolering, ventilation eller duschvanor. Ett hus som byggdes för 100 år sedan är byggt med de material och lösningar som var aktuella för just 100 år sedan. Om man skall "köra" huset på samma sätt som man gjorde för 100 år sedan så är det bara att använda samma material och lösningar. Sannolikheten är dock inte stor att man idag vill elda för kråkorna (och på så sätt hålla konstruktionen torr) och duscha/bada en gång per vecka (och därmed hålla inomhusluften torr jämfört med ett modernt leverne), utan man vill använda så lite energi som möjligt (inte värma upp konstruktionen) och duscha minst en gång per dyg och person (gravt ökad luftfuktighet), och då bör man hindra fukt från att nå konstruktionen. Att plasta är en utmärkt lösning om den görs rätt (egentligen handlar det bara om att inte stänga in organiskt material mellan två täta skikt och se till att det inte är stora luckor i plastskiktet). De som hävdar att det måste vara hermetiskt tillslutet är helt ute och snurrar, precis som de som hävdar att fukten "söker sig till" en glipa i plasten. Så fungerar inte tryck. All luft eller fukt i ett rum tar inte sats och rusar ut genom en glipa i plasten. Lufttrycket är precis lika stort mot alla ytor i hela rummet.
Kort sagt;
- byggnadsvård funkar utmärkt, men medför att värmeräkningen blir högre eftersom man måste värma upp konstruktionen för att torka ut den fukt som vandrar ut i den.
- plast funkar hur bra som helst i gamla hus, och sänker värmekostnaden, eftersom man kan köra huset på ett modernt sätt med minimal uppvärmning då man inte behöver torka ut konstruktionen.
Kort sagt;
- byggnadsvård funkar utmärkt, men medför att värmeräkningen blir högre eftersom man måste värma upp konstruktionen för att torka ut den fukt som vandrar ut i den.
- plast funkar hur bra som helst i gamla hus, och sänker värmekostnaden, eftersom man kan köra huset på ett modernt sätt med minimal uppvärmning då man inte behöver torka ut konstruktionen.
Nja, och nej.
Du har poänger, men dock är lufttrycket ej lika stort mot alla ytor i rummet.
Först måste man fråga sig varför det skulle vara något tryck (jag antar att vi tänker övertryck nu, dvs det som utgör större problem)
Om det inte är att man råkat installera PAX-fläktar åt fel håll så är den vanliga orsaken att luften inne är varmare och har mer vattenånga i sig. Båda sakerna sänker luftens densitet och får den varma och fuktiga luften att stiga och ge ett övertryck högre upp närmare taket, särskilt tydligt på andra våningen i hus med två plan.
Men det brukar samtidigt resultera i ett undertryck närmare golvet, så det finns i princip inte någon större chans att trycker är lika mot alla ytor i ett rum.
Sen vidare, råkar man nu ha övertryck, och plastar allt, nästan ,, så kan det ju vara så att många andra utlopp för luften täpps igen så det finns ju en chans att det allmänna övertrycket stiger något.
Till detta ska man också tänka på att t.ex. vinden utomhus eller solstrålning osv även det bidrar till lufttrycksskillnader inomhus.
Men som du skrev ska man naturligtvis också tänka, och lägga till det jag skrev i ekvationen, samt lite mer som vi ännu tänkt på, eller ens kommit underfund.
Som jag har sagt förut, detta är mångbottnat och mångdimensionellt, enkla svar existerar ej.
Kasta en liten snabb blick på denna sida:
https://www.traguiden.se/om-tra/byg...-lufttathet/lufttathet-och-tryckforhallanden/
Och lite bilder:
Denna modell gäller främst modernt byggande med plast, men är någorlunda giltigt för alla byggnader där luftläckagen är väldigt små eller åtminstone i stort lika stora över alla ytor:
Och så bild som illustrerar vind:
Och en sak är i alla fall säker, det är lättare att bedöma utfallet och göra ev beräkningar osv med moderna plastade väggar. Med gamla hus pre 1960 blir det en stor mängd mer gissande över vad som händer.
Redigerat:
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 864 inlägg
Det är helt korrekt att trycket varierar en aning beroende på höjden i ett icke homogent tempererat rum. Helt korrekt.Mikael_L skrev:
Det finns absolut en del parametrar att tänka på. Plast bör du dock alltid sätta (när du sätter det rätt) då det oavsett avlastar fuktbelastningen på konstruktionen. Det finns noll och ingen anledning att låta fuktig inomhusluft vandra ut i konstruktionen. Dessutom eliminerar man gammalthus-lukten med denna åtgärd. Vill man sen ha ull, cellulosa, rymfärjeisolering eller whatever så skall man ha det man vill, men skippa aldrig plasten. Eller kör huset som det är tänkt att köras; elda för kråkorna, använd badrummet ytterst sparsamt, osv.
Detta tycker jag sammanfattar essensen i hela frågeställningen. Förenklade teoretiska resonemang duger inte i dessa sammanhang. Det finns bara ett säkert kort och det är att låta tiden utvisa vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra. Ergo använder man beprövade konstruktioner där det finns risker om man vill var på säkra sidan. Det är inget unikt för gamla hus.
Det är väl inget problem?
Man har väl ett par kökspigor, som förutom att elda i köksspiseln,
lägger in koks i kakelugnarna i matsalen och stora salongen
Så var det i alla fall hos mormor och morfar på Bondegatan i Stockholm.
Och båda var egenföretager, mormor med en barnekipering och morfar med ett civiltryckeri, så hjonen fick göra hemmajobbet.
Jag kan ju också nämna att jag varit och kikat lite lätt och bara halvt engagerat på sommarstugor ett tag nu.
(Dvs inget jätteaktivt letande, inte givit mig in i någon budgivning heller ... än, men ändå börjat kika lite, och gått på några visningar)
Och några objekt har varit ganska taffliga själlösa stugor från 60-70-tal (ofta alltså även byggda riktigt billigt och uselt), eller så något mycket äldre men så totalt omgjort och grejat med under årens lopp att det inte känns några byggnadsvårdsvibbar alls.
Men 2 objekt har däremot varit i förvånansvärt originalskick (eller åtminstone bibehållen sådan känsla) från 1800-tal eller ev första årtiondet av 1900 så att det verkligen inte går att ruska av sig känslan att detta måste bevaras.
Så just dessa två objekt funderade jag på hur man går vidare, eller egentligen blev det knappt någon fundering, det kändes rätt självklart att försöka att inte röra nästan något alls, bara reparera/underhålla befintligt, typ.
Ev moderniteter skulle ju kunna byggas i en friggebod eller attefallare bredvid.
Men som sommarhus har man ju en hel del extra frihetsgrader, energiprestanda under vintern spelar ju ingen roll om man aldrig är där då, eller möjligen bara någon enstaka dag.
Däremot har jag funderat en del hur jag skulle tänka ifall det skulle bli året-runt-bostad, då man kommer vilja ha bättre uppvärmningsekonomi och troligen lite mer modern boendestandard.
Och om jag fattat rätt här, så är det TS situation, jag anser att må fundera länga och djupt, men ändå vara rätt pragmatisk till sist.
Alla är inte sugna på att bo i ett museum, och då kommer dessa frågor i tråden som ett brev på posten, vad vill man ändra, vad vill man rädda? Vad är riskerna för huset osv.
(Dvs inget jätteaktivt letande, inte givit mig in i någon budgivning heller ... än, men ändå börjat kika lite, och gått på några visningar)
Och några objekt har varit ganska taffliga själlösa stugor från 60-70-tal (ofta alltså även byggda riktigt billigt och uselt), eller så något mycket äldre men så totalt omgjort och grejat med under årens lopp att det inte känns några byggnadsvårdsvibbar alls.
Men 2 objekt har däremot varit i förvånansvärt originalskick (eller åtminstone bibehållen sådan känsla) från 1800-tal eller ev första årtiondet av 1900 så att det verkligen inte går att ruska av sig känslan att detta måste bevaras.
Så just dessa två objekt funderade jag på hur man går vidare, eller egentligen blev det knappt någon fundering, det kändes rätt självklart att försöka att inte röra nästan något alls, bara reparera/underhålla befintligt, typ.
Ev moderniteter skulle ju kunna byggas i en friggebod eller attefallare bredvid.
Men som sommarhus har man ju en hel del extra frihetsgrader, energiprestanda under vintern spelar ju ingen roll om man aldrig är där då, eller möjligen bara någon enstaka dag.
Däremot har jag funderat en del hur jag skulle tänka ifall det skulle bli året-runt-bostad, då man kommer vilja ha bättre uppvärmningsekonomi och troligen lite mer modern boendestandard.
Och om jag fattat rätt här, så är det TS situation, jag anser att må fundera länga och djupt, men ändå vara rätt pragmatisk till sist.
Alla är inte sugna på att bo i ett museum, och då kommer dessa frågor i tråden som ett brev på posten, vad vill man ändra, vad vill man rädda? Vad är riskerna för huset osv.
Angående luftspalter i konstruktionen så fick jag lära mig (i byggnadsfysikkursen på KTH) att i luftspalter > 5 cm så uppstår egenkonvektion, vilket innebär att i stort sett all isoleringsförmåga försvinner för de luftspalterna. I luftspalter < 5cm så står luften i stort sett stilla och har därför en viss isolerande verkan.
Sen kan det vara värt att påpeka att allt handlar om risker, inte faktum. Om jag gör en riskkonstruktion (ingen plast innanför mineralull) så innebär inte det automatiskt att jag får fuktproblem; det beror på klimat, användningen av huset, hur täta väggmaterialen är etc. Så man kan ha tur och inte råka ut för fuktproblem trots en riskkonstruktion eller otur och få fuktproblem trots en konstruktion som anses ganska säker (t.ex. beroende på klimat).
Sen kan det vara värt att påpeka att allt handlar om risker, inte faktum. Om jag gör en riskkonstruktion (ingen plast innanför mineralull) så innebär inte det automatiskt att jag får fuktproblem; det beror på klimat, användningen av huset, hur täta väggmaterialen är etc. Så man kan ha tur och inte råka ut för fuktproblem trots en riskkonstruktion eller otur och få fuktproblem trots en konstruktion som anses ganska säker (t.ex. beroende på klimat).
Antar utifrån din profil att ni renoverar i Järvsö. Så förutom Gamla trähus i Färila, finns Humlemo i Järvsö & Matssons i Snäre. Någon av dessa kan säkerligen hjälpa dig med konsultation.
Lycka till!
Lycka till!