Efter många timmar av Google och läsning av gamla forumtrådar samt lite hjälp på Värmepumpsforum kan jag nu då summera vad jag kommit fram till om det hjälper någon i framtiden att spara ett antal timmar för att förstå och hitta rätt för att installera frikyla...

Principen för frikyla är ju väldigt enkel; när din värmepump (för berg-, mark- eller sjö-vatten) utvinner "värmen" från berget, marken eller sjön till ditt hus (eller pool) blir det en kallare vätska (brine) kvar som återcirkuleras och värms upp igen av berget, marken eller sjön i en oändlig "loop". Vad vi gör då är att ta den kylda vätskan och leda den genom ett "element" som vi samtligt blåser luft genom med en fläkt (fläktkonvektor) så luften kyls ner och blåser in i huset som då kyls ner.
Eftersom man (normalt) inte har värmebehov, annat än varmvatten på sommaren kan det "laddas" för mycket värme tillbaka, framförallt till bergvärmehålet, så kyleffekten blir sämre och sämre ju längre man använder den eftersom vätskan i kretsen kommer att bli varmare och varmare hela tiden.
Har man poolvärme på sommaren motverkas detta något och sen när värme behövs igen får man igen det något eftersom man då har bättre verkningsgrad eftersom hålet är varmare.

Jag började med att kontakta min värmepumps leverantör, IVT, och fick en muntlig offert på 100-120 tusen kr för att installera frikyla vilket jag tyckte var alldeles vansinnigt. En lokal VVS'are pratade om 60-80 tusen kr. Fortfarande för dyrt tyckte jag och började luska hur jag kunde göra det själv...

Jag kommer att ha en större takkonvektor (Skystar SKECM56) som är "fyr-rörssystem" som även ska blåsa lite varmt på vintern och en mindre vägghängd konvektor (Carisma FLY-T CVPT1) i ett sovrum.
Carisma (modell T) har inbyggt kontrollkort och fjärrkontroll medan Skystar får en extra styrenhet som heter WMSECM.

Efter att ha fått klart för mig hur det fungerar och ritat nedan lilla diagram började jag kolla efter andra delar och styrningar.
Schematisk illustration av ett frikylsystem med värmepump, flödesvägar, klaffbackventil, konvektorer och cirkulationspump markerade.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Jag fick rekommenderat att använda en klaffbackventil och hittade en 32 mm i mässing som passar bra då mina rör närmast värmepumpen är just 32 mm.
Magnetventil valde jag normally closed (NC) PN25 och slangar PEX 25 mm RiR med isolering.

Cirkulationspumpen var det svåraste att bestämma då jag hade problem att förstå hur jag skulle räkna och vad de olika betäckningarna faktiskt betyder.
Det som är intressant är "tryckhöjden" pumpen klarar av vid ett visst flöde så det första man behöver göra är att räkna ut tryckfallet i kretsen samt flödesvolymen genom konvektorerna.

Det är inte det lättaste att hitta siffror på motstånd i rör och veta exakta längder så jag höftade lite och läste databladen för konvektorerna och kom fram till att jag har ett tryckfall på max. 60-70 kPa och jag har ett teoretiskt max. flöde på ca. 2000 l/h.
70 kPa innebär att lyfthöjden på pumpen måste vara minst 7 m, observera dock att höjden på installationen (antal våningar) inte har något med lyfthöjden att göra eftersom vätska som pumpas upp kommer att åka tillbaka ner och då skapas motsvarande "sug" som kompenserar höjden.

När jag började titta på pumpar är en viktig egenskap att den är isolerad. Det verkade finns två tänkbara kandidater, Wilo och Grundfos. När du vet lyfthöjden blir det väldigt mycket enklare eftersom Wilo benämner sina pumpar t.ex. "1-8" vilket betyder lyfthöjden i meter och "1" till "8" betyder att den kan hålla ett variabelt tryck. Grundfos räknar med decimeter istället så deras pumpar heter motsvarande "25-80" för 8 meters lyfthöjd.

Nästa sak att ta i beaktande för cirkulationspumpen är styrning av den. Har man bara en konvektor kan man låta konvektorns styrenhet, eller i vissa fall konvektorn själv, kontrollera varvtalet på pumpen för att bibehålla rätt flöde för önskad temperatur. Det finns både 0-230V och 0-10V styrning så det behöver man se över. Vissa Grundfos pumpar har 0-10V inbyggt och för Wilo behöver man då köpa till en extra kontroller.
Om man som i mitt fall har två konvektorer som ska köras parallellt kan man inte styra pumpen (lika enkelt i alla fall) utan man får då istället lägga till reglerventiler för varje konvektor och köra pumpen via "konstanttryck". Då kommer pumpen att reglera trycket själv beroende på flödet i kretsen.
Om båda konvektorerna stänger ner flödet kommer cirkulationspumpen då automatiskt att gå ner i varv, och tvärtom om det ökar gå upp i varv.

OBS! Ingen pump (som jag hittat) kan stänga av sig per automatik utan de går alltid på låg fart (därav "1-8" eller "25-80" där den lägsta siffran är minsta farten) och för att lösa det låter man konvektorns styrning för på/av även styra pumpen på/av. Det finns reläer för det i styrningen för konvektorn så utöver rör för vätskan behövs en el dragning mellan pump och konvektor.

På samma sätt styr man magnetventilen, när inget kylbehov finns i kretsen stängs strömtillförseln till ventilerna och den stänger (Normally Closed) så inget vatten cirkulerar i kretsen.

Jag valde till slut en Wilo Stratos 25/1-10 pump som jag hittade från Tyskland till nästan halva priset jämfört med billigast i Sverige. Övriga komponenter har likande pris i Sverige som i andra EU länder så det beställde jag allt från en svensk leverantör (vvsbutiken.nu som gav otroligt bra service!).

För värme på vintern används vanliga golvvärmevattnet som cirkuleras av värmepumpen så där behövs inte någon extra pump eller styrning, det sköter värmepumpen!

Sen ska det bara monteras också då... shocked.gif

Så, min inköpslista då (utöver konvektorerna):

1 st. magnetventil (RSK: 4528163)
1 st. 2-Vägsventil PN25 FVV25.2 (Skystar reglerventil kit)
1 st. 2-Vägsventil FV2S12 (RSK: 6707882) (Carisma reglerventil kit)
1 st. SKECM56 värmebatteri ventilsats FVV15.2 (RSK: 6728321) (Skystar ventil kit värme)
1 st. Luftkanal 42 - 56, för distribution till kanal CDA800 (RSK: 6707880) (extra luftkanla från Skystar)
1 st. Klaffbackventil (RSK: 6251093)
1 st. LK PAL Universalrör A RIR extra A25 x 3,5 x 50 m (RSK: 1877953)
1 st. Wilo Stratos 25/1-10
 
  • Gilla
120bin och 17 till
  • Laddar…
A
Jag kör daikins nya modell,. största vägghängda konvektor, inbyggd styrning, pump slås på och av vid kylbehov i förhållande till inställd temp.

Simpelt och enkelt, sitter i vardagsrummet på plan 2 där den öppna planlösningen finns och man är mest. Sprider sig till sovrummen också.

Lycka till.

Mvh
 
  • Gilla
HenningÖland
  • Laddar…
A
anders07 anders07 skrev:
Efter många timmar av Google och läsning av gamla forumtrådar samt lite hjälp på Värmepumpsforum kan jag nu då summera vad jag kommit fram till om det hjälper någon i framtiden att spara ett antal timmar för att förstå och hitta rätt för att installera frikyla...

Principen för frikyla är ju väldigt enkel; när din värmepump (för berg-, mark- eller sjö-vatten) utvinner "värmen" från berget, marken eller sjön till ditt hus (eller pool) blir det en kallare vätska (brine) kvar som återcirkuleras och värms upp igen av berget, marken eller sjön i en oändlig "loop". Vad vi gör då är att ta den kylda vätskan och leda den genom ett "element" som vi samtligt blåser luft genom med en fläkt (fläktkonvektor) så luften kyls ner och blåser in i huset som då kyls ner.
Eftersom man (normalt) inte har värmebehov, annat än varmvatten på sommaren kan det "laddas" för mycket värme tillbaka, framförallt till bergvärmehålet, så kyleffekten blir sämre och sämre ju längre man använder den eftersom vätskan i kretsen kommer att bli varmare och varmare hela tiden.
Har man poolvärme på sommaren motverkas detta något och sen när värme behövs igen får man igen det något eftersom man då har bättre verkningsgrad eftersom hålet är varmare.

Jag började med att kontakta min värmepumps leverantör, IVT, och fick en muntlig offert på 100-120 tusen kr för att installera frikyla vilket jag tyckte var alldeles vansinnigt. En lokal VVS'are pratade om 60-80 tusen kr. Fortfarande för dyrt tyckte jag och började luska hur jag kunde göra det själv...

Jag kommer att ha en större takkonvektor (Skystar SKECM56) som är "fyr-rörssystem" som även ska blåsa lite varmt på vintern och en mindre vägghängd konvektor (Carisma FLY-T CVPT1) i ett sovrum.
Carisma (modell T) har inbyggt kontrollkort och fjärrkontroll medan Skystar får en extra styrenhet som heter WMSECM.

Efter att ha fått klart för mig hur det fungerar och ritat nedan lilla diagram började jag kolla efter andra delar och styrningar.
[bild]

Jag fick rekommenderat att använda en klaffbackventil och hittade en 32 mm i mässing som passar bra då mina rör närmast värmepumpen är just 32 mm.
Magnetventil valde jag normally closed (NC) PN25 och slangar PEX 25 mm RiR med isolering.

Cirkulationspumpen var det svåraste att bestämma då jag hade problem att förstå hur jag skulle räkna och vad de olika betäckningarna faktiskt betyder.
Det som är intressant är "tryckhöjden" pumpen klarar av vid ett visst flöde så det första man behöver göra är att räkna ut tryckfallet i kretsen samt flödesvolymen genom konvektorerna.

Det är inte det lättaste att hitta siffror på motstånd i rör och veta exakta längder så jag höftade lite och läste databladen för konvektorerna och kom fram till att jag har ett tryckfall på max. 60-70 kPa och jag har ett teoretiskt max. flöde på ca. 2000 l/h.
70 kPa innebär att lyfthöjden på pumpen måste vara minst 7 m, observera dock att höjden på installationen (antal våningar) inte har något med lyfthöjden att göra eftersom vätska som pumpas upp kommer att åka tillbaka ner och då skapas motsvarande "sug" som kompenserar höjden.

När jag började titta på pumpar är en viktig egenskap att den är isolerad. Det verkade finns två tänkbara kandidater, Wilo och Grundfos. När du vet lyfthöjden blir det väldigt mycket enklare eftersom Wilo benämner sina pumpar t.ex. "1-8" vilket betyder lyfthöjden i meter och "1" till "8" betyder att den kan hålla ett variabelt tryck. Grundfos räknar med decimeter istället så deras pumpar heter motsvarande "25-80" för 8 meters lyfthöjd.

Nästa sak att ta i beaktande för cirkulationspumpen är styrning av den. Har man bara en konvektor kan man låta konvektorns styrenhet, eller i vissa fall konvektorn själv, kontrollera varvtalet på pumpen för att bibehålla rätt flöde för önskad temperatur. Det finns både 0-230V och 0-10V styrning så det behöver man se över. Vissa Grundfos pumpar har 0-10V inbyggt och för Wilo behöver man då köpa till en extra kontroller.
Om man som i mitt fall har två konvektorer som ska köras parallellt kan man inte styra pumpen (lika enkelt i alla fall) utan man får då istället lägga till reglerventiler för varje konvektor och köra pumpen via "konstanttryck". Då kommer pumpen att reglera trycket själv beroende på flödet i kretsen.
Om båda konvektorerna stänger ner flödet kommer cirkulationspumpen då automatiskt att gå ner i varv, och tvärtom om det ökar gå upp i varv.

OBS! Ingen pump (som jag hittat) kan stänga av sig per automatik utan de går alltid på låg fart (därav "1-8" eller "25-80" där den lägsta siffran är minsta farten) och för att lösa det låter man konvektorns styrning för på/av även styra pumpen på/av. Det finns reläer för det i styrningen för konvektorn så utöver rör för vätskan behövs en el dragning mellan pump och konvektor.

På samma sätt styr man magnetventilen, när inget kylbehov finns i kretsen stängs strömtillförseln till ventilerna och den stänger (Normally Closed) så inget vatten cirkulerar i kretsen.

Jag valde till slut en Wilo Stratos 25/1-10 pump som jag hittade från Tyskland till nästan halva priset jämfört med billigast i Sverige. Övriga komponenter har likande pris i Sverige som i andra EU länder så det beställde jag allt från en svensk leverantör (vvsbutiken.nu som gav otroligt bra service!).

För värme på vintern används vanliga golvvärmevattnet som cirkuleras av värmepumpen så där behövs inte någon extra pump eller styrning, det sköter värmepumpen!

Sen ska det bara monteras också då... [bild]

Så, min inköpslista då (utöver konvektorerna):

1 st. magnetventil (RSK: 4528163)
1 st. 2-Vägsventil PN25 FVV25.2 (Skystar reglerventil kit)
1 st. 2-Vägsventil FV2S12 (RSK: 6707882) (Carisma reglerventil kit)
1 st. SKECM56 värmebatteri ventilsats FVV15.2 (RSK: 6728321) (Skystar ventil kit värme)
1 st. Luftkanal 42 - 56, för distribution till kanal CDA800 (RSK: 6707880) (extra luftkanla från Skystar)
1 st. Klaffbackventil (RSK: 6251093)
1 st. LK PAL Universalrör A RIR extra A25 x 3,5 x 50 m (RSK: 1877953)
1 st. Wilo Stratos 25/1-10
Om du skall köra värme på vintern så bör du montera vvx, samt så du för övrigt kan växla över till sekundära kretsen för värme.
 
Mina små frågor och tankar.
  • Varför magnetventilen? Du köper 2-vägsventiler till fläktkonvektorerna och dem gör samma jobb.
  • Kontrollera styrningen till fläktkonvektorerna.
    Dessa brukar fungera så att dem öppnar 2-vägs ventilen och vid ökat kylbehov ökar farten på fläkten, dem har inte 0-10V för styrning av cirk.pumpen.
  • Ibland sätter man en liten "blödarventil" parallellt med kylbafflarna för att cirk.pumpen skall ha någonstans att pumpen vatten även om alla ventiler skulle vara stängda.
  • Och glöm inte köpa sprit till köldbäraren :)
 
FrittDrag_II FrittDrag_II skrev:
Mina små frågor och tankar.
  • Varför magnetventilen? Du köper 2-vägsventiler till fläktkonvektorerna och dem gör samma jobb.
  • Kontrollera styrningen till fläktkonvektorerna.
    Dessa brukar fungera så att dem öppnar 2-vägs ventilen och vid ökat kylbehov ökar farten på fläkten, dem har inte 0-10V för styrning av cirk.pumpen.
  • Ibland sätter man en liten "blödarventil" parallellt med kylbafflarna för att cirk.pumpen skall ha någonstans att pumpen vatten även om alla ventiler skulle vara stängda.
  • Och glöm inte köpa sprit till köldbäraren :)
Tack för input!

Efter att ha läst en hel massa så "läcker" 2-vägsventilerna lite vilket kan skapa ett visst "missljud" (sjungande i rören) och med betonghus så vet jag redan hur det låter när någon duschar på övre våningen så jag tänkte att det är bättre att helt stoppa flödet i kretsen när det inte finns något kylbehov... Kanske onödigt "lyx" men, men...

Nä, precis, konvektorerna styr sina egna reglerventiler och cirk.pump är bara on/off. Dock har WMSECM även 0-10V ut men den kommer jag inte att använda till cirk.pumpen.

Tanken nu då är konvektorerna reglerar flödet genom sina reglerventiler (2-vägs) och om båda konvektorerna inte har kylbehov kommer cirk.pumpen och magnetventilen att stänga av så då ska det inte finnas behov för en "blödarventil" (bypass)

Henrik Nordlander skrev:
Om du skall köra värme på vintern så bör du montera vvx, samt så du för övrigt kan växla över till sekundära kretsen för värme.
Skystar kassetten har dubbla kretsar, en för värme och styrenheten (WMSECM) växlar automatiskt mellan värme/kyla via reglerventilerna.
 
anders07 anders07 skrev:
Nä, precis, konvektorerna styr sina egna reglerventiler och cirk.pump är bara on/off. Dock har WMSECM även 0-10V ut men den kommer jag inte att använda till cirk.pumpen.
Bara så du är med så tror jag ventilerna bara är av/på och inte reglerande.
Men tycker du gör helt rätt som stänger pumpen, ökar livslängden.
Jag tycker din magnetventil är lite onödig, stänger ventilerna på konvektorerna och pumpen står still så är där inget flöde.
 
FrittDrag_II FrittDrag_II skrev:
Bara så du är med så tror jag ventilerna bara är av/på och inte reglerande.
Men tycker du gör helt rätt som stänger pumpen, ökar livslängden.
Jag tycker din magnetventil är lite onödig, stänger ventilerna på konvektorerna och pumpen står still så är där inget flöde.
Ja, som sagt så är magnetventilen för att säkerställa att det inte är något flöde alls i kretsen eftersom jag förstod att reglerventilerna inte alltid stänger helt tätt och då kunde man få missljud om det cirkulerar lite från värmepumpen (enligt vad jag läst) och det vill jag undvika...
 
richardtenggren
Står i planeringsstadiet för frikyla och hade tänkt på en skystar fläktkonvektor (2rörs).
Men sen började kompisen prata om att de satt in kylbafflar i hans föräldrars hus som han ritat.

Som jag förstår så kyler man tilluften och med ejektorverkan får man rumslighet att även den cirkulera, vilket ger en genomströmning på ca 5x mot för tilluften.
Vad tror ni om dessa? Verkar vara ungefär samma pris men det skulle vara fint att ha fläktlöst?
 
Jag är vvs/ Kyltekniker. Glöm frikyla och köp en luft luft för 20000 monterat och klart, mkt enklare, billigare och ger mkt mer kyla.

Kostar väl en 500-1000 spänn att driva på sommarn sen.
 
  • Gilla
hsd
  • Laddar…
richardtenggren
Vi har redan köpt en luft/luft för tillfälligt bruk innan vi har resten igång, men då vi inte vill ha någon ytterdel synlig på fasaden så är det inget alternativ i längden.

Av samma anledning ska vi byta vår luft/vatten till bergvärme, men givetvis på grund av ålder också.

Driften blir ju även mycket billigare med frikyla och kostnaden är rätt liten om man gör allt själv.
 
A
C Calore skrev:
Jag är vvs/ Kyltekniker. Glöm frikyla och köp en luft luft för 20000 monterat och klart, mkt enklare, billigare och ger mkt mer kyla.

Kostar väl en 500-1000 spänn att driva på sommarn sen.
Du om nån borde väl rekommendera frikylan

1. Tankar borhålet, förlänger livslängden.
2. Ljudlöst (ingen brummande utedel)
3. Gratis drift.
4. Du har rätt, de är inte begränslöst med kyla. Men helt godtagbart så man fryser inomhus, varmaste sommardagarna
 
Henrik Nordlander skrev:
Du om nån borde väl rekommendera frikylan

1. Tankar borhålet, förlänger livslängden.
2. Ljudlöst (ingen brummande utedel)
3. Gratis drift.
4. Du har rätt, de är inte begränslöst med kyla. Men helt godtagbart så man fryser inomhus, varmaste sommardagarna
Jag rekommenderar det som fungerar bäst, och är billigast
 
  • Gilla
Zzznoz och 1 till
  • Laddar…
richardtenggren richardtenggren skrev:
Står i planeringsstadiet för frikyla och hade tänkt på en skystar fläktkonvektor (2rörs).
Men sen började kompisen prata om att de satt in kylbafflar i hans föräldrars hus som han ritat.

Som jag förstår så kyler man tilluften och med ejektorverkan får man rumslighet att även den cirkulera, vilket ger en genomströmning på ca 5x mot för tilluften.
Vad tror ni om dessa? Verkar vara ungefär samma pris men det skulle vara fint att ha fläktlöst?
Fläktkonvektor ger mycket högre luftflöde än vad tilluftsbafflar ger.
Tilluftsbafflar brukar ge 300-500W kyleffekt til rummet med en fläktkonvektor kan vara på allt från 2000-6000W.
Så skall man ha bafflar får det bli i alla rum och blir mycket rördragning då (för köldbäraren/vattnet tänker jag)
 
  • Gilla
richardtenggren
  • Laddar…
Frikylan måste väl vara bäst... lite dyrare installation men driftkostnad är lika med noll. Miljövänligt. Rörmokare och hemmapulare kan installera och ev byta grejer. Vid "bra" borrhål så finns kyla i massor. Rördragning gör du bara en gång, byta pump bla kan ju tillkomma med ålder. Hur det är med luft luft... billigare installation men hur lång livsländ är det på den? Surrande utedel. Vid vissa fel så kan bara kyltekniker arbeta med den.
 
  • Gilla
bjorn.carlsson
  • Laddar…
Hur har det gått sen sist?

Vill man verkligen pumpa runt brine i huset? Är det inte tryggare att köra genom en VVX och sen ha ett vattensystem istället?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.