Det tycker jag är en dålig jämförelse. Dels är dessa krav rätt rudimentära (du skall kunna visa att du kan använda en karta eller en gps), dels är yrkeskompetenskravet för taxilegitimation i grund och botten en relik av samma sorts förlegade skråtänk som vi indirekt kritiserar här. Inga andra körkortsbehörigheter har såvitt jag vet några liknande krav. Det är t.ex. helt OK att framföra en buss utan att kunna läsa en karta, att ha ett trevligt bemötande eller att veta hur tobaksrök kan påverka passagerarna.tommib skrev:
Men framför allt innehåller väl inte heller den fullständiga elinstallatörsauktorisationen några krav på kunskaper i företagsekonomi eller andra "icke-tekniska" dugligheter? Så varför skulle just den aspekten utesluta en elkörkortsinnehavare från yrkesmässigt arbete?
Annars är jag benägen om att hålla med om att det är en rimlig avgränsning. Efter att ha funderat på saken kan jag dock inte riktigt motivera varför...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 619 inlägg
Ett problem med ett hempularkörkort är att få oss som nog skulle vara betjänta av det att ta ett.
Jag har vapen och motorsåg. För att få äga vapen måste man exempelvis ha en jägarexamen, vilken fokuserar mer på djur och natur än vapenhandhavande. Jag skulle säga att de av oss som är gamla nog att ha gjort lumpen där lärde oss betydligt mer om handeldvapen och säker vapenhantering än vad som idag krävs för att få skaffa egna vapen. Förhoppningsvis kommer unga jägare in i bra jaktlag där de lär sig genom andra, men det är varken något krav eller givet att det är så. För att äga och (på egen mark) använda motorsåg krävs ingen utbildning alls, även om det finns något som kallas motorsågskörkort. Det är dock som sagt helt frivilligt för den som bara arbetar på egen mark.
Både vad gäller jakten och trädfällande finns dock ett stort egenintresse av att göra rätt, vilket jag skulle säga leder till att många på eget initiativ förkovrar sig, med eller utan bevis för den kunskapsnivå man uppnått.
Jag har oerhört svårt att se att inte samma logik skulle kunna tillämpas inom el. Vi husägare har ett egenintresse i att våra anläggningar är bra och säkra, ett egenintresse yrkesmännen saknar (de har dock förstås sin yrkesstolthet, ett rykte att upprätthålla osv.). Därför blir också körkortsbehoven olika.
Man kan förstås hävda att de saker jag jämfört med är momentant farliga, medan en osäker elinstallation kan vara en pågående livsfara och så är det förvisso, men sättet att moderera risker genom personligt ansvar ska inte underskattas. Och med internet finns bra instruktioner både skriftligt och i videoformat att ta del av. För att inte tala om forum som detta. Det har nog aldrig varit lättare att göra rätt.
Jag har tittat på de föreslagna körkortsdelarna ovan och tycker att de nog är bra, men för det jag gör känner jag att jag har tillräcklig kunskap, så ett elkörkort är inget som intresserar mig så mycket. Jag förstår att det kan vara provocerande och/eller att det framställer mig som en självgod idiot, men utan ärlighet kommer vi inte långt i sådana här diskussioner. Jag är teoretiker och anser mig ha läst tillräckligt mycket fysik för att förstå systematiken, samtidigt som jag har så lite praktisk erfarenhet att jag exempelvis håller mig borta från själva elcentralen.
I skogen sker årligen olyckor, även med dödlig utgång. Med hempulad el verkar vi få gissa oss till om någon kanske, någon gång, kan ha förorsakat fel som lett till allvarligare person- eller sakskada. Att det senare är en plats nästan uteslutande för yrkesmän förefaller obalanserat.
Jag har vapen och motorsåg. För att få äga vapen måste man exempelvis ha en jägarexamen, vilken fokuserar mer på djur och natur än vapenhandhavande. Jag skulle säga att de av oss som är gamla nog att ha gjort lumpen där lärde oss betydligt mer om handeldvapen och säker vapenhantering än vad som idag krävs för att få skaffa egna vapen. Förhoppningsvis kommer unga jägare in i bra jaktlag där de lär sig genom andra, men det är varken något krav eller givet att det är så. För att äga och (på egen mark) använda motorsåg krävs ingen utbildning alls, även om det finns något som kallas motorsågskörkort. Det är dock som sagt helt frivilligt för den som bara arbetar på egen mark.
Både vad gäller jakten och trädfällande finns dock ett stort egenintresse av att göra rätt, vilket jag skulle säga leder till att många på eget initiativ förkovrar sig, med eller utan bevis för den kunskapsnivå man uppnått.
Jag har oerhört svårt att se att inte samma logik skulle kunna tillämpas inom el. Vi husägare har ett egenintresse i att våra anläggningar är bra och säkra, ett egenintresse yrkesmännen saknar (de har dock förstås sin yrkesstolthet, ett rykte att upprätthålla osv.). Därför blir också körkortsbehoven olika.
Man kan förstås hävda att de saker jag jämfört med är momentant farliga, medan en osäker elinstallation kan vara en pågående livsfara och så är det förvisso, men sättet att moderera risker genom personligt ansvar ska inte underskattas. Och med internet finns bra instruktioner både skriftligt och i videoformat att ta del av. För att inte tala om forum som detta. Det har nog aldrig varit lättare att göra rätt.
Jag har tittat på de föreslagna körkortsdelarna ovan och tycker att de nog är bra, men för det jag gör känner jag att jag har tillräcklig kunskap, så ett elkörkort är inget som intresserar mig så mycket. Jag förstår att det kan vara provocerande och/eller att det framställer mig som en självgod idiot, men utan ärlighet kommer vi inte långt i sådana här diskussioner. Jag är teoretiker och anser mig ha läst tillräckligt mycket fysik för att förstå systematiken, samtidigt som jag har så lite praktisk erfarenhet att jag exempelvis håller mig borta från själva elcentralen.
I skogen sker årligen olyckor, även med dödlig utgång. Med hempulad el verkar vi få gissa oss till om någon kanske, någon gång, kan ha förorsakat fel som lett till allvarligare person- eller sakskada. Att det senare är en plats nästan uteslutande för yrkesmän förefaller obalanserat.
Nej, det är fel. Yrkesförarkompetens krävs för både C och D-kort.C cpalm skrev:
Vad de exakta kraven är framgår inte men utbildningen verkar vara ungefär en vecka lång. Inte allt för betungande alltså, men ändå ett krav.
Huvudanledningen till mitt ställningstagande är dock att man från någon som arbetar yrkesmässigt kan förvänta sig en viss kvalitet, prismedvetenhet och hastighet i utförandet. Av en hempulare kan man bara förvänta sig att det blir säkert. Därför tycker jag att kraven är lägre för att hempula. Man kommer aldrig bli lika snabb som någon som arbetar yrkesmässigt med det.
Hmhm..... Lite bakfull sen igår så har lite tid överBo.Siltberg skrev:Åja, jag har läst tillbaka och tycker nog att det här och andra gamla trådar som tommibs framkommit bra förslag på avgränsning - arbeten ute i gruppledningarna som dimmers och andra slags puckar, spis, ledningsförläggning, uttag. Ganska likt B-behörigheten mao och de kunskapskrav som esv beskriver för B i föreskrifterna.
Med dagens modulära komponentsystem och hjälpmedel skulle faktiskt inte steget vara så långt till att även få installera en elcentral.
Det är bara att sätta igång och ta fram ett detaljerat förslag
Ett par frågor kring detta som är av lite svårare art återstår att besvara:
- Dagens krav på utbildning och praktik är hårda (långa). Det krävs en hel del för att förklara bort det. Å andra sidan är jag idel öra om någon faktiskt kan motivera den långa praktiktiden. Elektriker löder ju inte på sina egna jordflätor till blymanteln på kablar längre...
- Kunskapskraven är dock omfattande, regler och standarder är mycket omfattande. En ide här är kanske att anamma lite av dagens tänk att de obehöriga elektrikerna får den konkreta utbildningen de behöver för dagens jobb. Det skulle alltså öppna för en verksamhet med handledare till våra nya el-körkortsinnehavare. Många regler kan också göras om till tumregelform så att man får enkla ramar att hålla sig inom och får där acceptera att man inte begriper bakgrunden utan att läsa på.
- Man ska klara av att göra en precis lika säker installation som en utbildad elinstallatör eller yrkesman. Det pratas som att begränsa arbetet till den egna bostaden, men det har faktiskt ingen betydelse sett ur elsäkerheten, den ska vara lika hög. Jag ser inte att vi kan göra något som helst avkall på att varje installation ska vara korrekt enligt lagar, föreskrifter, standarder och praxis, både regelmässigt och hantverksmässigt. (Däremot kan kravet på att hålla sig hemma vara en god ide för att förhindra att man börjar ”jobba” kommersiellt som elektriker på ett sådant körkort.)
- Allt detta leder till att det krävs någon form av utbildning med prov, kanske olika utbildningar beroende på förkunskaper. Detta har esv redan provat så det ska fungera. Det kan dock bli en stor apparat att sätta i drift innan några el-körkort kan delas ut.
- Till sist behöver intresset väckas hos lagstiftare, esv och bransch - en baggis eller? nä...som att tala med en sten - det krävs dynamit om något ska hända!
1. Nej, det håller jag inte med om. Kraven på utbildning är inte alls så hårda vad jag vet. Däremot längden på praktiktiden. Den är stenhård. Att titta på endast tid och inte faktiskt testa kunskaper är extremt bakvänt. Varför inte istället ha ett system där man definierar vad man ska kunna för att vara behörig? Troligen för att det är så svårt att detaljreglera exakt vad man ska kunna. Då tog man den lätta vägen och sa att det ska förflyta en viss tid och så hoppas man att det ska täcka in det mesta. Implicit tror jag också att man hoppas på att den behörige ska ha tillräckligt mycket vett i skallen att kolla upp eller be om hjälp när den stöter på något nytt. Eftersom man redan har denna förhoppning så kan man lika gärna ha den på en kunskapsbaserad prövning som en tidsbaserad. Se också exempel från min värld nedan.
2. Ja, kunskapskraven är vad jag förstår hyfsat omfattande. För AB(L). Med en uppdelad behörighet behöver de inte vara så otroligt omfattande. Ja, det är fortfarande en hel del att läsa in men man kommer långt på en delmängd. Som jag sa tidigare till elmont som svar på att "det finns många sätt som är rätt" så behöver man inte kunna många. Man behöver kunna ett (eller ett par). Det minskar drastiskt mängden saker man måste kunna. Jag pratar fortfarande om villor och liknande, där finns inte så mycket komplicerade förläggningar och kretslösningar (om man nu inte vill det, men det är en annan femma).
Som du själv skriver, många regler kan göras om till tumregelform och för att få göra avsteg från tumreglerna måste man visa hur man tänkt (vilket då implicit kräver mer kunskap om föreskrifter). Jag tänker här t.ex. på tråden om en 2,5 kvmm huvudledning med 20 A säkringar.
Som jag skrivit tidigare är också kunskapsmängden visserligen stor men i alla normala situationer kan man slå upp informationen. Det medför att man kan ha examen med öppen bok eftersom det efterliknar verkligheten bättre. Då räcker det med att känna till var man hittar informationen, man behöver inte kunna varenda paragraf utantill. Vissa saker bör man kunna demonstrera att man förstår men inte allt. Angående standarder behöver man inte kunna så mycket om dem mer än att utläsa att materiel A är lämpligt för installationstyp B, lite som de där kabelkartorna som finns på bauhaus. Det viktigaste är att demonstrera att man har omdöme att kolla upp saker man inte kan.
Anledningen till att jag är lite bakis är att jag firade igår att jag blivit specialistläkare för någon månad sedan. Eftersom läkeriet är rätt likt elektrikerjobbet sett till utbildningssystem tänkte jag visa för den intresserade hur det är upplagt med vår specialistkompetens, som alltså innebär att jag får praktisera mitt yrke helt självständigt.
Även denna kompetens är primärt tidsbaserad (vilket jag protesterat emot vid ett flertal tillfällen). Man måste ha ett visst antal månader av vissa typer av tjänstgöring. Man måste också ha ett visst antal kurser och liknande. Till sist handlar det också om att få det viktigaste intyget, där verksamhetschefen där man arbetar helt enkelt skriver att man är redo att "flyga solo". Dvs det är till syvende och sist i stort sett en bedömning i kollegiet, vill vi ha den här liraren som självständig kollega?
Det finns krav på vad man ska kunna, men dessa är relativt allmänt hållna. Från socialstyrelsen, som utfärdar specialistbevis, får man bara extremt korta instruktioner. Dessa är sedan påbyggda av vår specialitetsförening. Vitsen med att visa detta är att visa att det går att ha relativt allmänt hållna kunskapskrav om man har någon som visat omdöme att fråga när den inte vet. Det är inte så att jag slutade fråga om komplexa fall bara för att jag inte formellt längre behöver det...
Ett exempel:
Från socialstyrelsen: att kunna handlägga intensivvård vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd
Från vår specialistförening, ett förtydligande (ja, det är långt och dåligt formaterat, jag väntar mig inte att någon ska läsa det):
Övergripande målsättning är att den specialistkompetenta läkaren skall behärska det initiala omhändertagandet av en patient med sviktande vitala funktioner, ha kunskap om den multidisciplinära intensivvården samt leda intensivvårdslaget. Av särskild vikt är att skaffa sig en stor vana av att kliniskt undersöka och bedöma patienter med olika grad av svikt i vitala funktioner för att rätt kunna bedöma behov av och nivå på fortsatta vårdinsatser. Nedan följer exempel på tillstånd den specialist kompetente läkarens skall ha kunskap om. Kravet på kompetensnivå är att kunna handlägga tillståndet ifråga om inget annat definieras.
A-HLR behärska aktuell algoritm för hjärtlungräddning i alla åldrar och kunna agera adekvat i såväl prehospital miljö som på sjukhus
Akuta endokrina rubbningar diabetisk ketoacidos och hyperosmolärt syndrom mb Addison Akuta neurologiska tillstånd total hjärninfarkt konfusion och koma initial handläggning av spinala skador och spinal chock initial handläggning av neurotrauma och andra tillstånd med högt intrakraniellt tryck initial handläggning av stroke och subarachnoidalblödning initial handläggning av status epileptikus Andningsvård behärska etablering och upprätthållande av fri luftväg behärska oxygenbehandling behärska ventilatorbehandling, invasiv och non-invasiv behärska akut respiratorisk insufficiens samt akutisering av kronisk respiratorisk insufficiens skötsel av tracheostomi behärska diagnostik och behandling av pneumo- och hemothorax lungemboli ARDS Cirkulationsbehandling cirkulatorisk utvärdering och optimering vid hotande eller manifest chock initial handläggning av hjärtinfarkt, hjärtarytmier, hjärtsvikt och hjärttamponad initial handläggning av ischemisk hjärtsjukdom Infektion/inflammation handläggning av akuta svåra infektioner nosokomiala infektioner och deras prevention initial handläggning av patient med multiresistent smitta initial handläggning av infektion hos patient med immunosuppression Njursvikt akut njursvikt samt preventiva strategier Nutrition och vätskebalans behärska nutritions- och vätskebehandling Övrigt behärska handläggning av akuta allergiska tillstånd behärska tolkning och behandling vid syra -basrubbningar behärska tolkning och behandling av elektrolytrubbningar initial handläggning av intoxikationer initial handläggning av pankreatit initial handläggning av brännskada initial handläggning av drunkning och drunkningstillbud initial handläggning av preeklampsi/eklampsi initial handläggning av multitrauma hos vuxna och barn hypo- och hypertermi; inducerad och accidentell initial handläggning vid leversvikt, akut och kronisk initial handläggning vid multiorgansvikt identifiera och handlägga vården av en eventuell organdonator. Exempel på tillstånd den specialistkompetenta läkaren skall ha kännedom om beräkning och utformning av nutrition och vätskebalans utifrån aktuellt status hos barn diagnostik och terapi vid autoimmuna tillstånd
Det gör man inte. Däremot ingår det i vad man kan vänta sig av någon som arbetar yrkesmässigt. Inom byggbranschen finns dessutom AMA med vad man kan vänta sig av ett fackmannamässigt utförande. Det finns också för el.
Då saknar ju resonemanget fullständigt logik, vilket iofs kanske är helt OK nuförtidentommib skrev:
Det låter förvisso rätt tilltalande att det skulle vara förbjudet att erbjuda sina tjänster om man inte först bevisat att man kan göra det utan slarv, utan att dra ut på tiden, att man klarar av att dyka upp som överenskommet, att priset är rimligt, osv. Men nja, det skall nog ändå vara en sak mellan utförare och beställare.
Själv tror jag aldrig att elinstallatörs-oligopolet kan försvaras med en så pass banal sak som allmän yrkesskicklighet. Allt bygger på (meta-)resonemanget att det är nödvändigt för säkerhetens skull. Därför landar jag personligen i mer eller mindre samma slutsats som Elsäkerhetsverkets ratade förslag - principen måste vara lika för alla och bygga på att alla som kopplar skall vara auktoriserade och att auktorisationen skall basera sig på rimliga kunskapskrav. Sen kan man diskutera vilka olika nivåer av auktorisation som skall finnas.
Redigerat:
Jag vet inte om du missförstår mig avsiktligt eller om jag är otydlig men jag försöker igen.
Jag tycker att kraven ska vara lägre för hempulare med avseende på hastighet i arbetet, prismedvetenhet sett till materialval och förläggningssätt samt planering för framtiden. Därför tycker jag inte att man ska få arbeta yrkesmässigt med de lägre ställda kraven. För någon som ska arbeta yrkesmässigt tycker jag att man kan förvänta sig dessa bitar och därför också ställa högre krav. Man kan också ställa som krav att man har flera valmöjligheter som yrkesman. Ett typexempel är att en hempulare kan lära sig att EXLQ-pure fungerar i alla sammanhang hemma förutom nedgrävd utan skydd i trädgården. Således ska den kabeln utan undantag användas. En yrkesman kan få lära sig att man kan använda andra kablar också och att vissa är lämpligare i vissa sammanhang. Detta är ett extremt tillspetsat exempel men i mitt tycke tydligt för vad jag tycker är skillnaden.
Att det inte kontrolleras idag är inte en anledning till att inte kontrollera det i ett bättre system, till en viss grad. Systemet idag är helt ologiskt i sig.
Jag anser absolut inte att elinstallatörsoligopolet kan eller ska försvaras med yrkesskicklighet på det sättet. Det kan inte ens försvaras med säkerhetsargumentet som det är uppbyggt idag (där man inte kontrollerar individens kunskaper).
Jag tycker att kraven ska vara lägre för hempulare med avseende på hastighet i arbetet, prismedvetenhet sett till materialval och förläggningssätt samt planering för framtiden. Därför tycker jag inte att man ska få arbeta yrkesmässigt med de lägre ställda kraven. För någon som ska arbeta yrkesmässigt tycker jag att man kan förvänta sig dessa bitar och därför också ställa högre krav. Man kan också ställa som krav att man har flera valmöjligheter som yrkesman. Ett typexempel är att en hempulare kan lära sig att EXLQ-pure fungerar i alla sammanhang hemma förutom nedgrävd utan skydd i trädgården. Således ska den kabeln utan undantag användas. En yrkesman kan få lära sig att man kan använda andra kablar också och att vissa är lämpligare i vissa sammanhang. Detta är ett extremt tillspetsat exempel men i mitt tycke tydligt för vad jag tycker är skillnaden.
Att det inte kontrolleras idag är inte en anledning till att inte kontrollera det i ett bättre system, till en viss grad. Systemet idag är helt ologiskt i sig.
Jag anser absolut inte att elinstallatörsoligopolet kan eller ska försvaras med yrkesskicklighet på det sättet. Det kan inte ens försvaras med säkerhetsargumentet som det är uppbyggt idag (där man inte kontrollerar individens kunskaper).
Skillnaden mellan vapen och bilkörning och elinstallation är att med vapen och bil kan man mörda omedelbart. Men en felaktig elinstallation kan döda eller skada decennier efter själva handlingen. Man förstår omedelbart om man gör fel med vapen eller fordon. Men en felaktig elinstallation kan man göra och ändå tro att man gör rätt.
Jag tror jag förstår vad du menar, men vi är uppenbarligen inte överens i alla avseenden.tommib skrev:
Givetvis måste en förenklad auktorisationsnivå innehålla avgränsningar i relation till en fullständig auktorisation. En kraftigt förenklad nivå = kraftiga inskränkningar i vad man får göra. Så långt självklarheter. Jag gillar och tror på tanken med inskränkningar i typ av material och, i likhet med dagens B-auktorisation, vilken del av anläggningen man får jobba med.
Däremot tycker jag det är svårt att motivera varför man inte skulle få tillämpa sitt körkort yrkesmässigt. I synnerhet inte med ditt argument att man skulle sakna vissa sekundära färdigheter som inte heller krävs för fullständig auktorisation.
Ta t.ex. detta som debatterats med att hushållsmaskinskedjorna använder icke-auktoriserade installatörer för att göra fasta anslutningar av diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, spisar, osv. Där vore det enligt min åsikt klockrent med en kraftigt förenklad auktorisationsnivå.
Angående elinstallatörsoligopolet är det ju så att det idag de facto försvaras med säkerhetsargumentet, oavsett vad man tycker om detta. Om samma säkerhetskrav ändå uppnås med ett elkörkort enligt tidigare diskussion urholkas ju till stor del detta, vilken förstås inte kommer att accepteras av skrået. Det blir svårt att förklara varför det det krävs mångårig praktik för att koppla in grannens tvättmaskin när det räcker med ett elkörkort för att koppla in sin egen. Det jag ville säga är att jag därför inte tror att ett körkort i praktiken är förenlig med dagens system, även om jag önskar att det vore så. Där tror jag Elsäkerhetsverket var helt rätt ute med sitt förslag.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 423 inlägg
Jag tror esv och bransch får mycket svårt att motivera dagens modell och dagens längd på praktik, men det blir nog lika svårt att få dem att erkänna det. Dagens modell är 100 år gammal och djupt rotad.
Vid 1900-talets början var dock praktiken relevant för det var där adepten fick all sin kunskap, både teori och praktik. Idag får man den största kunskapen vid skolbänken och praktiken går mest ut på att lära sig avisolera en kabel. Här kanske nyblivna elinstallatörer kan dementera eller bekräfta.
Riktigt så enkelt är det ju inte. En viktig del av praktiken är att lära känna olika miljöer och system, allt från bostäder, industrier, driftrum till ställverk.
Ett körkort baserat på tumregler och en viss praktik skulle vara fullt möjligt i bostäder med en rimlig utbildningsinsats. Kvalitén ska finnas där, så i princip skulle man kunna jobba åt andra också. Men i praktiken tror jag inte på det av flera skäl
- det sticker i ögonen, man kan inte starta en "elfirma" så enkelt, vi kan aldrig få igenom det.
- säkerhet vid arbetet, ansvar, försäkring, garanti.
- erfarenheten, kontrollen. Man kan "glömma" vissa saker hemma för det är enkelt att kolla, men svårare hos någon annan - "jag glömde kolla skyddsjorden här" osv.
Vid 1900-talets början var dock praktiken relevant för det var där adepten fick all sin kunskap, både teori och praktik. Idag får man den största kunskapen vid skolbänken och praktiken går mest ut på att lära sig avisolera en kabel. Här kanske nyblivna elinstallatörer kan dementera eller bekräfta.
Riktigt så enkelt är det ju inte. En viktig del av praktiken är att lära känna olika miljöer och system, allt från bostäder, industrier, driftrum till ställverk.
Ett körkort baserat på tumregler och en viss praktik skulle vara fullt möjligt i bostäder med en rimlig utbildningsinsats. Kvalitén ska finnas där, så i princip skulle man kunna jobba åt andra också. Men i praktiken tror jag inte på det av flera skäl
- det sticker i ögonen, man kan inte starta en "elfirma" så enkelt, vi kan aldrig få igenom det.
- säkerhet vid arbetet, ansvar, försäkring, garanti.
- erfarenheten, kontrollen. Man kan "glömma" vissa saker hemma för det är enkelt att kolla, men svårare hos någon annan - "jag glömde kolla skyddsjorden här" osv.
Det är en mycket viktig poäng att praktiken syftar till att exponera den blivande elektrikern för olika miljöer och system. Det är den enda motiveringen till att ha en lång och allsidig praktik eftersom det är väldigt svårt att konstruera ett test som exponerar folk för allt möjligt. Förvisso kan man testa principer men jag tror att det är bättre med faktisk exponering, speciellt i den aktuella målgruppen.
Även här kan man finna en motivering till min åsikt om att man endast ska tillåta arbete på egen anläggning. Där kommer man snabbt upp i en god anläggningskännedom och blir trygg i att arbeta på just den anläggningen. Man möter efter några enstaka gånger inga större överraskningar utan allt är bekant. Faktum är att en eventuell "uppkörning" för elkörkort borde göras just på den egna anläggningen. Då kan man också kombinera det med en elbesiktning för att se att det inte finns några totala vansinnigheter i anläggningen. För att använda mig själv som exempel så vet jag exakt hur varenda kabel och FK är dragna och var alla dosor finns. Jag vet hur anläggningen hänger ihop och hur det är tänkt att fungera. En eventuell komplettering eller justering blir då enkel att utföra.
Jag ska inte heller sticka under stol med att en av mina motiveringar till den åsikten är just det Bo tar upp. Det sticker helt enkelt i ögonen på branschen och gör eventuella förslag än mer omöjliga politiskt.
Även här kan man finna en motivering till min åsikt om att man endast ska tillåta arbete på egen anläggning. Där kommer man snabbt upp i en god anläggningskännedom och blir trygg i att arbeta på just den anläggningen. Man möter efter några enstaka gånger inga större överraskningar utan allt är bekant. Faktum är att en eventuell "uppkörning" för elkörkort borde göras just på den egna anläggningen. Då kan man också kombinera det med en elbesiktning för att se att det inte finns några totala vansinnigheter i anläggningen. För att använda mig själv som exempel så vet jag exakt hur varenda kabel och FK är dragna och var alla dosor finns. Jag vet hur anläggningen hänger ihop och hur det är tänkt att fungera. En eventuell komplettering eller justering blir då enkel att utföra.
Jag ska inte heller sticka under stol med att en av mina motiveringar till den åsikten är just det Bo tar upp. Det sticker helt enkelt i ögonen på branschen och gör eventuella förslag än mer omöjliga politiskt.
Allt vore nog väl om praktiken verkligen är allsidig vilket åtminstone jag inte ser den som varken nu eller tidigare i troligen majoriteten fall. Du har bra synpunkter tommib som borde vara enkla att ordna om viljan finns. Det bör inte röra sig om många tusen eller kanske tiotusentals individer som vill och skulle skaffa tillståndet. Men då åtminstone fritt och tillgängligt för alla som önskar. Det skulle iofs lika gärna kunna köras fullt ut likt testade provverksamheten, gruppen som vill ena klarar säkert även andra dvs AL så är resonemangen kring utsträckning borta i egen anläggning.
Mikael_L har vad jag vet nyss gått igenom stegen för AL och har inblick i både den delen och även hur det funkar ute i praktiken på några ställen. Själv håller jag hans insikter, åsikter i den branschen högt mycket pga att han närmat sig den med annan bakgrund och andra väl kvalificerade ögon.
Mikael_L har vad jag vet nyss gått igenom stegen för AL och har inblick i både den delen och även hur det funkar ute i praktiken på några ställen. Själv håller jag hans insikter, åsikter i den branschen högt mycket pga att han närmat sig den med annan bakgrund och andra väl kvalificerade ögon.
Ja, det var just det med den politiska viljan....
För att sammanfatta lite när jag tänkt efter själv så tycker jag nog att ett rimligt system skulle se ut som följer:
Gemensam basbehörighet för alla som ska hålla på med elinstallationer
Förstå och kunna tillämpa
Grundläggande ellära (ström, spänning, resistens, kapacitans, impedans)
Jordfelsbrytarens funktion och inkoppling
Begreppet isolerad miljö och hur det relaterar till jordning (alt att man helt enkelt inte får hempula utan jord)
Ledningsdimensionering för normala förläggningssätt i villa
Egenskaper hos godkänd elmateriel (självslocknande plast, kabelval osv)
Dubbelfelsprincipen (grundskydd/felskydd)
Grundläggande mätteknik (spänning, resistens, strömmätning med strömtång)
Potentialutjämning
Kännedom om
Trefas vs enfas och hur det relaterar till mätningar samt installation
Grundläggande kännedom om skillnaden mellan TN-C och TN-S.
Begreppet förimpedans och hur det relaterar till ledningsdimensionering
Riktlinjer för förläggning av kabel och rör samt uppbyggnad av en normal installation
Uppbyggnad av en normcentral
Uppbyggnad av en diazedcentral
Olika typer av brytare (lastbrytare kontra säkerhetsbrytare osv)
Miljöer där man inte får installera själv (EX-klassning)
Detta är på en ganska abstrakt nivå och får kopplas till verkligheten genom praktiska prov där den potentiella installatören får demonstrera praktisk och teoretisk färdighet. För en hempulare demonstrerar man färdigheten på den egna anläggningen som då också kontrolleras (provet kan vara utfört som en elbesiktning med lite tillägg). För en yrkesman provar man på några standardiserade anläggningstyper och man får lägga till fler förläggningsssätt. För hempul kan man lägga till kravet som jag tryckt mycket på tidigare, max gänga två i huvudsäkringen och obligat JFB. Man kan också kräva obligat TN-S för att minska risken för fel. Denna begränsning kan egentligen gälla yrkesmännen också på basnivå, man kan ändå göra nästan allt i nybyggen.
Jag tror inte att man behöver kunna så särskilt mycket ellära utöver den grundläggande för att kunna installera i en villa. Med brytare så tänker jag på driftfall med motorer eller stora lysrörslaster som kan vara elaka mot vanliga strömbrytare och varför man då ska använda en kontaktor osv.
För att sammanfatta lite när jag tänkt efter själv så tycker jag nog att ett rimligt system skulle se ut som följer:
Gemensam basbehörighet för alla som ska hålla på med elinstallationer
Förstå och kunna tillämpa
Grundläggande ellära (ström, spänning, resistens, kapacitans, impedans)
Jordfelsbrytarens funktion och inkoppling
Begreppet isolerad miljö och hur det relaterar till jordning (alt att man helt enkelt inte får hempula utan jord)
Ledningsdimensionering för normala förläggningssätt i villa
Egenskaper hos godkänd elmateriel (självslocknande plast, kabelval osv)
Dubbelfelsprincipen (grundskydd/felskydd)
Grundläggande mätteknik (spänning, resistens, strömmätning med strömtång)
Potentialutjämning
Kännedom om
Trefas vs enfas och hur det relaterar till mätningar samt installation
Grundläggande kännedom om skillnaden mellan TN-C och TN-S.
Begreppet förimpedans och hur det relaterar till ledningsdimensionering
Riktlinjer för förläggning av kabel och rör samt uppbyggnad av en normal installation
Uppbyggnad av en normcentral
Uppbyggnad av en diazedcentral
Olika typer av brytare (lastbrytare kontra säkerhetsbrytare osv)
Miljöer där man inte får installera själv (EX-klassning)
Detta är på en ganska abstrakt nivå och får kopplas till verkligheten genom praktiska prov där den potentiella installatören får demonstrera praktisk och teoretisk färdighet. För en hempulare demonstrerar man färdigheten på den egna anläggningen som då också kontrolleras (provet kan vara utfört som en elbesiktning med lite tillägg). För en yrkesman provar man på några standardiserade anläggningstyper och man får lägga till fler förläggningsssätt. För hempul kan man lägga till kravet som jag tryckt mycket på tidigare, max gänga två i huvudsäkringen och obligat JFB. Man kan också kräva obligat TN-S för att minska risken för fel. Denna begränsning kan egentligen gälla yrkesmännen också på basnivå, man kan ändå göra nästan allt i nybyggen.
Jag tror inte att man behöver kunna så särskilt mycket ellära utöver den grundläggande för att kunna installera i en villa. Med brytare så tänker jag på driftfall med motorer eller stora lysrörslaster som kan vara elaka mot vanliga strömbrytare och varför man då ska använda en kontaktor osv.