Det enda beprövade sättet att uppfostra barn på? Oj då, enligt vem, troligtvis enligt dom som utgår i från en vuxens perspektiv på lungn och ro och minimal insats? Och varför skulle min filosofi fungera på äldre barn men inte på mindre? Att inte tro att det fungerar på mindre barn är bara lättja och lathet. Men jag lovar dig, pay now, live later eller tvärt om gäller här med.danpih skrev:
Varje barn är ett resultat av arv och miljö. En stor del av miljöpåverkan sker vare sig man vill eller ej av andra än föräldrarna. Utöver det så är varje barn en egen individ med egen vilja. Att påstå att varje barn är ett resultat av föräldrarna och deras uppfostran är magnifikt naivt. Jag har en nära släkting som forskat om detta, diskuterat det vid otaliga tillfällen och jag anser att jag har acceptabel lekmannakunskap inom området.
De metoder som generellt gäller inom förskola och till viss del skola bygger mycket på bekvämlighet för pedagoger och till viss del lugn i gruppen och har väldigt lite med den personliga utvecklingen eller att ta tillvara varje barns styrkor. Det är mycket personberoende på personal men generellt så generaliserar dom mycket, delvis på erfarenhet men oftast på lathet. Undantag finns. Jag har indentifierat mina barns styrkor och svagheter och försöker premierar styrkor och stärka svagheter. Det går absolut inte hand i hand med förskolans "alla på ett led" filosofi.
du missade dock min poäng och även "Besimans". att sätta klara och tydliga regler i förhand och förutse problemen innan dom kommer, samt att vara konsekvent med de regler man satt. regler och sen vara konsekvent med att reglerna ska följas, samt bestraffning om de inte följs är det mest beprövade sättet att uppfostra barn. typ alla i hela världen och igenom alla tider förespråkar det sättet.fsn skrev:
samma princip är även den mest beprövade inom att skola barn, samt att styra samhället. hela samhället bygger på den principen.
det som du skriver "Det bygger till stor del på att ta ansvar för sina egna handlingar och åsiker, vara ifrågasättande och inte bara göra som man blir tillsagd utan att förstå syftet." är ju också viktigt förstås, men inte som en motsats emot detta, utan som komplement.
när man bara kör på den linjen att barnet ska få ifrågasätta allt och ta ansvar för sina egna handlingar och åsikter, blir det inte bra, iaf inte när barnen är unga, då dom inte klarar av att ta det ansvar som behövs och dom klarar inte av att ifrågasätta på rätt sätt.
detta överdrivna sätt att styra skola, polis och hem har ju varit på experiment i sverige i ca 50 år nu och det ser inte ut att gå så bra.
skoleleverna ifrågasätter och tar mer ansvar än dom någonsin gjort och det går ju inte direkt bra för skolan idag. (sämre resultat och stökigare klasser) många lärare försöker vittna om detta, men det mottas inte direkt, då föräldrarna ofta inte bryr sig. (läs exempelvis: http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/lararen-manga-arga-barn-om4591918.aspx)
går inte så bra för polisen heller med att försöka få brottslingarna att "förstå att dom gjort fel och ta ansvar".
vågar mig på en gissning att under senaste 4000 åren har nog 90 % av alla föräldrar kört på linjen att barnen inte ska få välja själv vad dom gör (utom i lekar o annat självklart, där dom har förmågan att välja) och tycker och tänker, utan att dom är skyldiga att följa sina föräldrars regler utan att ifrågasätta.
sen har jag en fråga till dig. hur lär du exempelvis barnet att det är fel att stjäla eller snatta?
tar man in fler studier och jämför lite märker man fort att det finns både studier som säger att "strict parenting" alltså straffa, utegångsförbud, auktoritet o.s.v. inte alltid är bra.
men även att "permissive parenting" , alltså att barnet väljer, tar ansvar och tycker och tänker som det vill och själv ska förstå o.s.v. inte heller alltid är bra.
det är snarare en blandning av dessa, som innebär tydliga gränser, men även att barnet ska förstå varför gränserna finns och att man visar vad det blir för konsekvenser av att gå emot reglerna.
man behöver både den tuffa kärleken och den ömma, men detta har heller ingen sagt emot.
jag känner många föräldrar som menar på att barnen ska få "göra alla misstag själv". detta är ofta dom lata föräldrarna, som inte håller koll på sina barn och inte tar ansvar för sina barns betyg, vilkas barn pallar äpplen, är respektlösa mot äldre, gör alkoholdebut i typ åttan och föräldrarna straffar inte detta på något sätt, trots att det är olagligt. för mig är detta absurt.
barnen är inte mogna för alla slags beslut, det krävs livserfarenhet som dom inte har.
men även att "permissive parenting" , alltså att barnet väljer, tar ansvar och tycker och tänker som det vill och själv ska förstå o.s.v. inte heller alltid är bra.
det är snarare en blandning av dessa, som innebär tydliga gränser, men även att barnet ska förstå varför gränserna finns och att man visar vad det blir för konsekvenser av att gå emot reglerna.
man behöver både den tuffa kärleken och den ömma, men detta har heller ingen sagt emot.
jag känner många föräldrar som menar på att barnen ska få "göra alla misstag själv". detta är ofta dom lata föräldrarna, som inte håller koll på sina barn och inte tar ansvar för sina barns betyg, vilkas barn pallar äpplen, är respektlösa mot äldre, gör alkoholdebut i typ åttan och föräldrarna straffar inte detta på något sätt, trots att det är olagligt. för mig är detta absurt.
barnen är inte mogna för alla slags beslut, det krävs livserfarenhet som dom inte har.
Redigerat:
Några off-topic inlägg raderade.
Tänk på
§ 4.4 Gott debattklimat - visa respekt och hjälp till om du kan
Vi eftersträvar ett gott debattklimat, vilket innebär att alla får komma till tals och blir behandlade med respekt. Diskutera sakfrågor utan att brusa upp eller gå till personangrepp. Det är naturligt att ha olika åsikter.
§ 4.5 Använd ett vårdat språk
Till exempel innebär det att vi inte använder svordomar.
/Mats
Moderator
Tänk på
§ 4.4 Gott debattklimat - visa respekt och hjälp till om du kan
Vi eftersträvar ett gott debattklimat, vilket innebär att alla får komma till tals och blir behandlade med respekt. Diskutera sakfrågor utan att brusa upp eller gå till personangrepp. Det är naturligt att ha olika åsikter.
§ 4.5 Använd ett vårdat språk
Till exempel innebär det att vi inte använder svordomar.
/Mats
Moderator
Trevligt att även forumet uppfostrar sina "barn" 
Jag ser att jag skjuter över huvudet på dig och kanske förstår jag inte vad du menar heller. Och kanske menar vi samma sak.danpih skrev:
Jag håller med om en sak, hotar man med nåt skall man vara beredda att fullfölja sina hot ELLER få barnen att förstå att dom fått jackpot i eftergift och att det inte kommer att hända igen. Det är väldigt lämpligt att se tillbaka på sin egen barndom och dra paralleller och jag har inte svårt att sänka mig till barnens nivå. Det är ett extremt effektivt verktyg att styra upp ett bångstyrigt barn med att sänka sig till deras nivå.
Sen är det en fin balansgång mellan curlande och att låta barnen begå alla misstag själva. En sak är säker, historien går igen, alltid. Vissa saker skall dom få med sig för att undvika men dom behöver en verktygslåda för att hantera problem. Jag skiter fö fullständigt i om mina barn pallar äpplen, det är extremt harmlöst i det dtora sammanhanget. Eller du kanske tror att det är inkörsporten till heroinmissbruk och värdetransportrån? Lär barnen att inte stjäla eller snatta? På riktigt, är det den nivån vi utgår från så har du långt kvar.
Och hur fick du in snuten i diskussionen? Det är skapligt långt från barnuppfostran. Och om det inte var helt tydligt i mitt förra inlägg, jag är alltså INTE helt nöjd med hur skolan bedriver sin pedagogik och det stämmer inte helt med mina referenser.
Redigerat:
Det kanske dom skulle göra om dom hade kompisar vars barn som 16-åringar byggt lego från kl 14 (dvs 20 minuter efter dom vaknat) till kl 8 nästa morgon dagar i sträck. Som går till busshållsplatsen "för att åka till skolan" men istället går hem och bygger lego hela dagen.hablam skrev:
Skulle dom göra det medan det är varmt och soligt och samtidigt stänga alla gardiner, skulle jag absolut tycka att det kanske går lite överstyr med legobyggandet.hablam skrev:
Sedan kan det vara ett tydligt tecken att barnet har problem i sociala sammanhang och eventuellt fantasilekar. Då kan det vara lämpligt att titta lite närmare på det och kolla om barnet har samma typ av problem på skolan och överväga om en autismdiagnos passar in.
Skulle det handla om minecraft skulle jag tro att det handlar om ett beroende eller att det finns risk för det. Även här är det lämpligt att titta lite närmare på hur barnet fungerar i andra sammanhang, och om det kan finnas en bakomliggande orsak.
Och de extrema exempel som beskrevs i tråden handlade inte om normalt beteende. Och troligtvis behövde de barnen mer än bara en fast hand.
Det är inte alltid lätt att vara förälder.
Är det så ungen beter sig så är det självklart ett problem. Dom flesta barnen klarar dock att spela varje dag utan att komma in i ett missbruk. Både jag och alla mina kompisar är ett bevis på detta och vi har alla lirat world of warcraft på ganska hög nivå (är 25 nu)
Nej, vi tänker nog inte riktigt likadant. Den respektlöshet som genomsyrar din syn på auktoritet tycker jag visar just var det skiljer sig. Och om du missar hur jag fick in polisen i situationen, så framgick väl det ganska tydligt?fsn skrev:
Du skiter i om dina barn pallar äpplen? Det är olagligt. Det är väl en ganska basic grej man lär sina barn att man inte kan ta saker som hör till andra.
Min fråga var hur du lär dina barn att inte stjäla/snatta och du säger i svaret att du inte bryr dig om dom pallar äpplen. Jag undrade mest hur du ska lära dom att det är fel att stjäla/snatta när du inte kan säga:
1.) det är fel för att det är olagligt, då dom kanske inte håller med eller ifrågasätter eller helt enkelt inte bryr sig.
2.) det är fel för att pappa säger det, då dom ska ifrågasätta dig och välja själv och göra sina egna misstag
3.) det är fel för att det inte är din ägodel och nån blir ledsen, då man som barn är väldigt benägen att tänka på sig själv och vara egocentrerad.
det finns ingen chans att barnen lär sig om man inte ger dom rätt verktyg för att lära dom, det vill säga börja tidigt med att förklara varför det är fel att ta leksaker från lillebror eller granne o.s.v. o.s.v. med hot om straff och genomförande av straff o.s.v.
det är så barn fungerar, jag undrade hur du skulle lösa den enkla situationen utan att frångå ditt system.
men vi verkar hålla med varandra delvis iaf. hursomhaver så lämnar jag diskussionen, då den för mig inte frambringar något gott.
nästa gång bör du inte säga att någon har huvudet i rumpan bara för att dom tänker annorlunda än du, speciellt inte när du är i minoritet, det får dig att verka mer obildad än jag tror du är. men det är väl just dedär som är typiskt svenskt. att underförstått döma ut typ 90% av alla som levt nånsin och kalla dom dumma i huvet för att dom är av annan åsikt.
brukar vara samma visa om och om igen. "alla som tror på gud är dumma i huvet" (typ 99% av alla som levt och typ 85+% av alla som lever idag"). glöm inte att sverige är en liten klick människor av alla som levt genom världshistorien. många som levt har vetat mycket bättre om många saker än vi vet idag. till och med idag är vi i sverige snarast ett socialt experiment som vi inte vet hur det slutar förrän om 50-100 år. vissa säger till och med att sverige är det mest extrema landet i världen vad gäller vissa åsikter och det är inte säkert att bara för att vi sticker ut, är vi bäst, jag skulle snarare argumentera för motsatsen. men hursomhelst, skulle lite ÖDMJUKHET inte skada.
tänk gärna på det innan du säger att någon har huvudet i rumpan.
avslutar med en bild där några forskare valde att placera sverige på en skala, går säkert läsa mer om den studien någonstans
längst upp i högra hörnet, det är medelsvensson som är extremast i världen (enligt studien). intressant. gaaaah. alla andra är så dumma i huvet att dom inte fattar att vi är smartare och mer utvecklade än dom!!#@@@!!!! :banghead:
Redigerat:
Sätta regler utifrån familjens förutsättningar och att sedan vara konsekvent är det jag får fram av alla inlägg.
Sedan måste man vara medveten om att en del saker inte går att stänga av på sekunden. Så man måste även ha förståelse och kunskap om de spel som barnen använder.
Exempelvis om du tillåter barnet spela World of Warcraft med sin guild tre dagar i veckan där de exempelvis kör en raid varje gång så kan en raid ibland ta några timmar innan det är lämpligt att stänga av.
Min mor tyckte att allt bara var att avsluta på sekunden och det var då vi bråkade. Jag ville bara spela så jag kom till nästa save point i spelet så jag slapp spela om det igen med det förstod aldrig hon.
Sedan måste man vara medveten om att en del saker inte går att stänga av på sekunden. Så man måste även ha förståelse och kunskap om de spel som barnen använder.
Exempelvis om du tillåter barnet spela World of Warcraft med sin guild tre dagar i veckan där de exempelvis kör en raid varje gång så kan en raid ibland ta några timmar innan det är lämpligt att stänga av.
Min mor tyckte att allt bara var att avsluta på sekunden och det var då vi bråkade. Jag ville bara spela så jag kom till nästa save point i spelet så jag slapp spela om det igen med det förstod aldrig hon.
Tråden har lämnat ämnet en hel del känns det som
Jag använder DinnerTime+ för att begränsa skärmtiden på mina barns Android plattor. På det sättet så blir speltiden mer konsekvent begränsad, eftersom man själv inte har någon koll på hur länge dom suttit och glott på surfplattan.
Dessutom så har alla konfilkter/bråk försvunnit eftersom barnen accepterar att nu är min speltid slut för att surfplattan säger så. Tidigare när man själv gick o sa till att barnen skulle gå ut o leka i solen så blev det bara massa utbrott och hysteriskt skrikande (och jag menar hysteriskt, överröstar nästan brandlarmet).
Jag använder DinnerTime+ för att begränsa skärmtiden på mina barns Android plattor. På det sättet så blir speltiden mer konsekvent begränsad, eftersom man själv inte har någon koll på hur länge dom suttit och glott på surfplattan.
Dessutom så har alla konfilkter/bråk försvunnit eftersom barnen accepterar att nu är min speltid slut för att surfplattan säger så. Tidigare när man själv gick o sa till att barnen skulle gå ut o leka i solen så blev det bara massa utbrott och hysteriskt skrikande (och jag menar hysteriskt, överröstar nästan brandlarmet).
På vilket sätt kan jag stimulera deras empati?fsn skrev:
Det är i reklamen barnen får tips om nya spel. Och reklamen är ju obligatorisk att titta på i exemeplvis Clash of clans. Det finns inga gratis appar - man betalar genom att titta på reklam, köpa inuti osv. "Pelle bygger sandslott" - har du ens försökt att hitta alternativa appar? Det låter inte så. Om ditt barn hade konsumerat vettigt innehåll hade du nog inte upplevt det som ett så stort problem. Men om ditt barn endast spelar gratisappar (sockerappar har jag hört att det kallas för) så förstår jag att du upplever tiden som ett problem. Ett tips är ändå att komma med alterntiv, exempelvis ett klurigt och roligt äventyrsspel som ni kan spela tillsammans.fsn skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 918 inlägg
Ja, fast där är min erfarenhet att man lätt hamnar i stänga-av-på-sekunden ändå. Eftersom stäng-av-när den här vad-det-nu-var är färdig inte fungerar om man inte står och tittar över axeln och påminner om att det nu faktiskt var slut precis när det är det. Det är väldigt lätt att det påbörjas en ny runda eftersom ingen verkar bry sig; det var ju flera minuter sedan någon sade något senast.monnier skrev:
Så det fungerar ju med barn som har såpass självdisciplin att de håller vad som är överenskommet. Men i den här tråden så pratar vi ju (mest) om barn som inte har det.
Dock så måste man själv vara konsekvent. Inte säga 5 minuter och komma tillbaka efter 1. Eller säga 5 minuter och komma tillbaka efter 5 och ta till storsläggan. Den tar man till efter 15...