14 666 läst · 176 svar
15k läst
176 svar
fuktvandring genom vägg?
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
ja det skulle finnas mmindre fukt i och med att luften utanför ångspärren skulle blivit svalare och inte dragit till sig fukten på samma sätt som mer tempererad luft. Du var ju sj inne på det såuseless skrev:
Frågan är inkomplett och går inte att besvara utan mer information, se tidigare inlägg.
Det är väl inte svårt att komma med lite normalvärden???tompaah7503 skrev:Det saknas för mycket information i din fråga för att det ska gå att besvara den eller ens gissa sig till något.
Av vikt är: temperatur inne, temperatur ute, luftfuktighet inne, luftfuktighet ute, väggens ångtröghet, tid.
Om väggarna inte är helt ångtäta kommer, allt annat oförändrat, fuktigheten att vara densamma ute som inne till slut.
temperatur inne, 20 grader C
temperatur ute, 5 grader C (medeltemp i Sverige)
luftfuktighet inne, 100 %RH enligt uppgift från TS
luftfuktighet ute, Ska beräknas, i g/m^3 och %RH som funktion av tid
väggens ångtröghet, enligt spec, TS har ju tydligt uppgett vilka material väggen består av
tid, som funktion av tiden, 1 h, 10 h, 100 h, 1000 h osv
Hur svårt ska det vara för alla teoretiker att sätta relevanta värden på okända parametrar, om ni nu är så pålästa och korrekta???
Förstår inte.
Om du har 50 ml fukt i rummet och det är "100% mängd" menar du då att rummet är 50 ml stort och helt vattenfyllt?
Om du har 50 ml fukt i rummet och det är "100% mängd" menar du då att rummet är 50 ml stort och helt vattenfyllt?
är det jag som formulerar mig fel lr?? om jag har 50 ml av något oavsätt vad så är det väl 100% för jag har inte 51 eller 49 för då blir dte ju inte det jag menade lr??? en cola burk som rymmer 33 cl är väl fylld med 100% cola eller är det bara 50% då eller varför inte 10% för om man bytter ut en cola bur som rymmer 333 cl mot en tankbil så bli det ju inte 100% utan kanske 1 promile bara... fattar ni nu eller är det dags attgå om skolan igen!!
Ja den enkla versionen av förklaring är att luften inne har högre temp och lite fukttillskott av våra aktiviteter inomhus så ångtrycket (eg vattenångans differentialtryck) är högre inne än ute.Chrissofsweden skrev:
Detta ångtryck driver en fuktvandring ut genom väggarna, då ångtrycket ute resp inne strävar att nå jämvikt.
Räkneexempel:
Ute har vi en mild vinterdag i jan -4°C och 95% rf.
Då kan vi ur en tabell med mättnadsånghalt få ut att ute är vattenhalten 3,5g *0,95 = 3,325 g/m3 .
och ångtrycket är 437 * 0,95 = 415Pa
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
In i husen brukar vi som regel få precis denna uteluft, in genom ventilation och otätheter.
Och när den sen blivit uppvärmd till 20°C så är fortfarande ånghalten 3,3g/m3
Men då tempen nu är 20°C så är rf nu 3,3 / 17,3 = 19% rf
Och ångtrycket = 2338 * 0,19 = 444 Pa
Sen har utandningsluft, fukt ifrån tonårssonens dusch och sen pastakoket givit ett fukttilsskott i inomhusluften på säg 2gram/m3
Vilket betyder att rf är 5,3/17,3 = 31%
och ångtrycket är 2338 * ,31 = 725 Pa.
Och det är denna ångtrycksskillnad, 725 Pa vs 415 Pa, som driver fuktdiffusionen genom väggen.
Denna del var den enkla delen.
Det knepiga kommer sen.
Diffusionshastigheten i de olika materialen. De nya ev jämviktstillstånden m.a.p fukt och temperatur i varje materialgränsskikt.
Och fuktbuffringskapaciteten och hastigheten i de olika materialen.
Här duger det inte längre med trivalt räknande för få en bra modell.
Redigerat:
Det är väl också bäst att nämna att det inte är värme som förflyttar fukten, vare sig man tror värme är en våg, partikel eller guds ande.Ribons skrev:
Temperaturen ger upphov till ett visst partialtryck i alla gaserna i luftblandningen, även vattenångan som är den vi brukar vara intresserad av i dessa sammanhang. (Det går alltså att göra samma beräkning som i mitt förra inlägg även på syret, kvävet, CO2, argon, radon osv, men i denna tråd är vi intresserade av vattenångan).
Någon annan inverkan har inte temperaturen.
Eller, nja. Temperaturen kan nog påverka vissa av materialen i väggen så att deras diffusionshastighet ändras, eller fuktbuffringsegenskaper.
Vilket ytterligare inskärper att de svåra beräkningarna i dessa sammanhang är att beräkna hur en blandning av olika material uppför sig, som dessutom påverkas av en massa svåra randvillkor.
Läser man hans tidigare inlägg så verkar han söka bevis på att isoleringen är så full med vatten att den är verkningslös efter 7 år. Sen kan han hävda att det är bättre att måla med en mirakelfärg som isolerar huset istället.