55 579 läst · 213 svar
56k läst
213 svar
Den optimala vedinstallationen
Här kommer en liten uppdatering på hur det går med min varmvattenberedning.
Jag har kopplat bort laddpumpen och istället monterat en termostatventil som får sköta start/stopp av självcirkulationsladdningen till varmvattenberedaren.
(Jag anser att laddpumpen inte behövs, jag får helt klart tillräckligt med varmvatten utan laddpump)
Fördelen med denna ventil är att den helt stänger och på så vis förhindrar den självcirkulationen som annars blev av i onödan.
(Matss, du hade rätt när du tidigare skrev att det blir (skadlig) självcirkulation. Jag skulle lyssnat på dig då, men i stället valde jag att käbbla emot. Sorry.)
Nåja. Laddningen fungerade redan innan jag monterade termostatventilen, men med termostatventilen så upplever jag det som att det inte blir någon (onödig) självcirkulation och jag tycker att termostatventilen gör nytta i form av en något bättre skiktning.
Om detta har någon praktisk betydelse i form av minskad vedförbrukning eller eldningsintervaller och liknande må ju vara osagt. Jag tror inte det har någon praktisk betydelse. Men i alla fall, det känns bra att med hjälp av denna ventil ta kontroll över självcirkulationen.
Jag tycker det fungerar ganska bra nu och jag har kört så här under lång tid.
Termostatventilen sitter monterad där laddpumpen tidigare satt och givaren/kännaren som öppnar/stänger ventilen sitter långt in i kallvattenröret. Kallvattenröret omsluts av röret som innehåller tankvattnet. Se bilder.
Denna givarplacering ger en ganska snabb öppning av ventilen. Givaren omges ganska snabbt av kallt vatten när man börjar spola varmvatten i kranen. Stängningen av ventilen sker betydligt beskedligare då det tar sin lilla tid innan det självcirkulerande tankladdvattnet hunnit värma upp både tappvarmvattenröret, tappvattnet och givaren. Det gör inget att stängningen tar lite tid, huvudsaken är att det stänger och håller stängt under större delen av dygnet när ändå ingen varmvattentappning sker.
Jag har kopplat bort laddpumpen och istället monterat en termostatventil som får sköta start/stopp av självcirkulationsladdningen till varmvattenberedaren.
(Jag anser att laddpumpen inte behövs, jag får helt klart tillräckligt med varmvatten utan laddpump)
Fördelen med denna ventil är att den helt stänger och på så vis förhindrar den självcirkulationen som annars blev av i onödan.
(Matss, du hade rätt när du tidigare skrev att det blir (skadlig) självcirkulation. Jag skulle lyssnat på dig då, men i stället valde jag att käbbla emot. Sorry.)
Nåja. Laddningen fungerade redan innan jag monterade termostatventilen, men med termostatventilen så upplever jag det som att det inte blir någon (onödig) självcirkulation och jag tycker att termostatventilen gör nytta i form av en något bättre skiktning.
Om detta har någon praktisk betydelse i form av minskad vedförbrukning eller eldningsintervaller och liknande må ju vara osagt. Jag tror inte det har någon praktisk betydelse. Men i alla fall, det känns bra att med hjälp av denna ventil ta kontroll över självcirkulationen.
Jag tycker det fungerar ganska bra nu och jag har kört så här under lång tid.
Termostatventilen sitter monterad där laddpumpen tidigare satt och givaren/kännaren som öppnar/stänger ventilen sitter långt in i kallvattenröret. Kallvattenröret omsluts av röret som innehåller tankvattnet. Se bilder.
Denna givarplacering ger en ganska snabb öppning av ventilen. Givaren omges ganska snabbt av kallt vatten när man börjar spola varmvatten i kranen. Stängningen av ventilen sker betydligt beskedligare då det tar sin lilla tid innan det självcirkulerande tankladdvattnet hunnit värma upp både tappvarmvattenröret, tappvattnet och givaren. Det gör inget att stängningen tar lite tid, huvudsaken är att det stänger och håller stängt under större delen av dygnet när ändå ingen varmvattentappning sker.
Medlem
· Västerbotten
· 3 321 inlägg
Tack för en underhållande, intressant men framförallt lärorik tråd! Jag blir genast sugen att plocka fram svetsen och rondellen för att börja bygga!
Har försökt läsa allt men vet inte om denna fråga behandlats, då det ju främst handlar om ved: fungerar principerna i denna tråd om värmeberedning lika bra för ett system med panna + pelletsbrännare som körs mot tank, eller blir förutsättningarna inte desamma?
Sen skulle jag vilja ha synpunkter på dessa beredare:
http://www.vancos.se/beredare.html
Jag är snart i besittning av ett hus med vedpanna med pelletsbrännare som körs mot 500l tank och separat elberedare. Tanken är att först och främst dra ink KV via bottenslinga i tanken för att sedan spetsas i beredaren, för att i ett senare skede kasta ut elberedaren till förmån för en dubbelmantlad
Har försökt läsa allt men vet inte om denna fråga behandlats, då det ju främst handlar om ved: fungerar principerna i denna tråd om värmeberedning lika bra för ett system med panna + pelletsbrännare som körs mot tank, eller blir förutsättningarna inte desamma?
Sen skulle jag vilja ha synpunkter på dessa beredare:
http://www.vancos.se/beredare.html
Jag är snart i besittning av ett hus med vedpanna med pelletsbrännare som körs mot 500l tank och separat elberedare. Tanken är att först och främst dra ink KV via bottenslinga i tanken för att sedan spetsas i beredaren, för att i ett senare skede kasta ut elberedaren till förmån för en dubbelmantlad
Tjena.Rikard Ågren skrev:
Principerna fungerar likadant oavsett hur vattnet värms.
Alltså att det varma vattnet vill upp och det kalla ner.
Riktigt inspirerande läsning, jag är sugen på att bygga om en massa då jag bara har 2st 500l tankar och ett rejält tillbyggt hus.
Jag har en varmvattenberedare med slinga ståendes och slingan som är i acktanken läcker, kanske skulle man få ihop det här och få något som är bättre än vad det var från början.
Jag har en varmvattenberedare med slinga ståendes och slingan som är i acktanken läcker, kanske skulle man få ihop det här och få något som är bättre än vad det var från början.
Hej roke,
Jag skulle tycka att det vore jättekul att räkna ut effekten på din hemmabyggda växlare. Men för att kunna göra det så måste det till lite mätdata. Så här skulle man kunna mäta:
1. Stryp kallvattentillförseln till blandarventilen.
2. Spola varmvatten tills du uppnår temperaturjämnvikt i systemet.
3. Mät tappvattens temeperaturer vid inlopp och utlopp till växlaren.
4. Mät temperatur på värmebärarvattnet vid inlopp och utlopp på växlaren.
5. Mät temperaturen i toppen på tanken.
6. Kolla vattenflödeshastigheten genom att spola en minut och kolla hur mycket vatten du får ut.
Med denna data skulle det gå att räkna ut om det går att realisera tapvattenautomat med två värmeväxlare av den typen som du byggt, samt även kolla hur högt upp den översta tanken måste sitta. Hade varit kul om man kan bygga en helt passiv tappvattenautomat utan pump utan att behöva dela upp den på två våningar. Det verkar även som om det kan bli billigare än en elektrisk.
Jag skulle tycka att det vore jättekul att räkna ut effekten på din hemmabyggda växlare. Men för att kunna göra det så måste det till lite mätdata. Så här skulle man kunna mäta:
1. Stryp kallvattentillförseln till blandarventilen.
2. Spola varmvatten tills du uppnår temperaturjämnvikt i systemet.
3. Mät tappvattens temeperaturer vid inlopp och utlopp till växlaren.
4. Mät temperatur på värmebärarvattnet vid inlopp och utlopp på växlaren.
5. Mät temperaturen i toppen på tanken.
6. Kolla vattenflödeshastigheten genom att spola en minut och kolla hur mycket vatten du får ut.
Med denna data skulle det gå att räkna ut om det går att realisera tapvattenautomat med två värmeväxlare av den typen som du byggt, samt även kolla hur högt upp den översta tanken måste sitta. Hade varit kul om man kan bygga en helt passiv tappvattenautomat utan pump utan att behöva dela upp den på två våningar. Det verkar även som om det kan bli billigare än en elektrisk.
Medlem
· Östergötland
· 822 inlägg
Vedeldare! Lyfter denna klassiker som var mycket givande när jag själv projekterade vårt värmesystem. Läs inledningen och se om Du kan hålla dig från att lipa. Läs allt. Sök efter inlägg av de debatterande i andra trådar.
Somligt av det TS (roke) kommer fram till realiserade jag:
öppet expansionkärl med kall anslutning från botten av ackumulatortanken ordnade jag, med paraffin flytande i expansionskärlet ovanpå vattnet. Ett vattenlås ser till att inte paraffinet rinner ut i skvallerröret. Det blev en hel del kopparlödande för att ordna det, men det funkar klockrent och förbättrar skiktningen jämfört med konventionell anslutning av öppet expansionkärl.
Tack för det roke!
Somligt av det TS (roke) kommer fram till realiserade jag:
öppet expansionkärl med kall anslutning från botten av ackumulatortanken ordnade jag, med paraffin flytande i expansionskärlet ovanpå vattnet. Ett vattenlås ser till att inte paraffinet rinner ut i skvallerröret. Det blev en hel del kopparlödande för att ordna det, men det funkar klockrent och förbättrar skiktningen jämfört med konventionell anslutning av öppet expansionkärl.
Tack för det roke!
Fantastisk , for ett hjelpe middel for oss som skal til å innreda nytt pannrum. STOR takk til roke & Matss , som jeg mener var hoved personene i denne. Har lest den 2 ganger nå , å sugd til meg info , og gode råd.
Litt tørre fakta. Hus 380 m2 , 5000 liter acku fra Husquarna , effecta Lambda 60 Kw , effecta supra 30 kw pellets brennare , lukket system.
Kommer nå mest sannsynlig til å lage meg ett utvendig tappvanns beredare , har også lyst til å lage denne selv , ikke å kjøpe ferdig TVA , halve morroa er å se om en får dette til å fungere , og selvsirkulasjon er ett must.
Har laget en skisse på hvordan jeg ønsker mitt oppsett , dette er selvsagt en ren KOPI av ideene til roke.
Som nevnt i tråden , er ønsket å få så lavt bunn temperatur i acku som mulig , og så lite størning i skiktet i hovud tank. Siden det er returen på gulvvarmen som har størst retur volum , ser jeg denne som viktigst å få ned temperaturen på , tenket på å lage meg en forvarmings tank med kamflens rør inni.
Når 6-7 grader kaldt vann går igjennom , så må dette hjelpe litt , men som roke påpeket , er det mengden av tappvanns bruken som bestemmer dette, familie på 3 + en utleie leilighet , så noe vann må det nok gå , også har kjærringen bestilt seg stort badkar.
Har ett par spørsmål til deg roke , så jeg håper du har tid til å svare på: Jeg ser att til slutt ble pumpen byttet ut med et termostatventil , hvor lang opp i kald vatten røret har du føleren? Og hvilken temperatur åpner og stenger denne på? Og hva er trikset med å få dette tett der hvor ledningen går igjennom røret?
Istede for T1 & T2 , kan jeg bruke noen store Plattvärmeväxlare , får jeg selv sirkulasjon gjennom disse? Regner med att det er bedre hvor størren de er?
Også fikk hjernen frie tøyler :x Dere ser også att jeg har tegnet inn en egen sløyfe på gulvvarme returen (orange ring) Dette var noe jeg kom til å tenke på hvordan senke retur temp mest mulig , det dere ser er ett varmebatteri som er bygd i sammen med inn luft til balangsert ventilalasjon , dette styres enkelt med 2 kule ventiler.
La oss si att inn lufta er 5 grader + . så kjører vi retur vann på 27 grader inn på batteriet , så må jo tempen på innlufta gå opp , og retur tempen til tank gå ned??
Største utfordringen her er nok på vinteren , med – grader på innlufta , er det stor sjangse for att dette batteriet kan fryse istykker , selv med retur temp på 27 grader? Vill nødigt ha over 5000 liter vann i ventilasjonen .
Kunne selvsagt brukt en Plattvärmeväxlare med frostvæske og en egen sirk pumpe , men nå begynner det å bli komplisert og dyrt.
Men kanskje tappe ned blandebatteriet før vinteren kommer? Men så er det på vinteren jeg vill ha høyere inn luft , så varme elementet på ventilasjonen ikke går så mye , tricky denne her.
Det vill bli en egen bygge tråd når jeg starter med dette prosjektet,
men roke ,
vist du mener att jeg ikke skal «kludre» til din , så kan jeg slette denne .
Litt tørre fakta. Hus 380 m2 , 5000 liter acku fra Husquarna , effecta Lambda 60 Kw , effecta supra 30 kw pellets brennare , lukket system.
Kommer nå mest sannsynlig til å lage meg ett utvendig tappvanns beredare , har også lyst til å lage denne selv , ikke å kjøpe ferdig TVA , halve morroa er å se om en får dette til å fungere , og selvsirkulasjon er ett must.
Har laget en skisse på hvordan jeg ønsker mitt oppsett , dette er selvsagt en ren KOPI av ideene til roke.
Som nevnt i tråden , er ønsket å få så lavt bunn temperatur i acku som mulig , og så lite størning i skiktet i hovud tank. Siden det er returen på gulvvarmen som har størst retur volum , ser jeg denne som viktigst å få ned temperaturen på , tenket på å lage meg en forvarmings tank med kamflens rør inni.
Når 6-7 grader kaldt vann går igjennom , så må dette hjelpe litt , men som roke påpeket , er det mengden av tappvanns bruken som bestemmer dette, familie på 3 + en utleie leilighet , så noe vann må det nok gå , også har kjærringen bestilt seg stort badkar.
Har ett par spørsmål til deg roke , så jeg håper du har tid til å svare på: Jeg ser att til slutt ble pumpen byttet ut med et termostatventil , hvor lang opp i kald vatten røret har du føleren? Og hvilken temperatur åpner og stenger denne på? Og hva er trikset med å få dette tett der hvor ledningen går igjennom røret?
Istede for T1 & T2 , kan jeg bruke noen store Plattvärmeväxlare , får jeg selv sirkulasjon gjennom disse? Regner med att det er bedre hvor størren de er?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Også fikk hjernen frie tøyler :x Dere ser også att jeg har tegnet inn en egen sløyfe på gulvvarme returen (orange ring) Dette var noe jeg kom til å tenke på hvordan senke retur temp mest mulig , det dere ser er ett varmebatteri som er bygd i sammen med inn luft til balangsert ventilalasjon , dette styres enkelt med 2 kule ventiler.
La oss si att inn lufta er 5 grader + . så kjører vi retur vann på 27 grader inn på batteriet , så må jo tempen på innlufta gå opp , og retur tempen til tank gå ned??
Største utfordringen her er nok på vinteren , med – grader på innlufta , er det stor sjangse for att dette batteriet kan fryse istykker , selv med retur temp på 27 grader? Vill nødigt ha over 5000 liter vann i ventilasjonen .
Kunne selvsagt brukt en Plattvärmeväxlare med frostvæske og en egen sirk pumpe , men nå begynner det å bli komplisert og dyrt.
Men kanskje tappe ned blandebatteriet før vinteren kommer? Men så er det på vinteren jeg vill ha høyere inn luft , så varme elementet på ventilasjonen ikke går så mye , tricky denne her.
Det vill bli en egen bygge tråd når jeg starter med dette prosjektet,
men roke ,
vist du mener att jeg ikke skal «kludre» til din , så kan jeg slette denne .
Medlem
· Östergötland
· 149 inlägg
Hej!
Jag läste den här tråden igår kväll och får stämma in i lovorden! Kul läsning!
Jag håller på och förnyar installationerna i mitt pannrum. Just nu inte alls dock då andra renoveringar tagit pannrummet i anspråk för förvaring. Mer tid för att fundera och projektera således.
Då jag inte tänker elda ved, funderar jag istället på den optimala installationen av pelletspanna, sol, värmepump, ackumulatortankar, radiatorer och golvärme, men mkt av tänket går igen. Skiktning i ackumulatortankarna är A och O. Funderingarna kretsar mest kring hur varmvattnet bereds och vad man gör av returerna från uppvärmningen och inladdning av sol och värmepumpsvärme som (kanske) inte är mer än ljummen.
Jag ska nog starta en egen tråd för mitt pannrumsprojekt.
Men, jag läste idag:
http://www.du.se/PageFiles/6032/sol_till_bade_vatten_och_varme1.pdf
Bra läsning om solvärme, som jag kan rekommendera!
Där, på sidan 13 i figur 6, visualiseras en tappvattenautomat som en låda med en slinga i, vilket fick mig att tänka på rokes burkar tidigare i tråden. Då kom jag också att tänkt på hur termostatveniler brukar vara kopplade i TVA:er. Såvitt jag känner till brukar de sitta i primärkretsen med känselkroppen på utgående varmvatten i sekundärkretsen och då verka genom att minimera flödet till minsta nivå nödvändig för att värma varmvattnet. Ventilen kopplad på det sättet borde väl hålla ner returtemperaturen till acktanken ganska bra givet att värmeväxlaren är tillräckligt stor.
Skulle inte en sådan inkoppling av termostatventilen vara bättre iaf i den självcirkulations-TVA roke hade från början?
Jag läste den här tråden igår kväll och får stämma in i lovorden! Kul läsning!
Jag håller på och förnyar installationerna i mitt pannrum. Just nu inte alls dock då andra renoveringar tagit pannrummet i anspråk för förvaring. Mer tid för att fundera och projektera således.
Då jag inte tänker elda ved, funderar jag istället på den optimala installationen av pelletspanna, sol, värmepump, ackumulatortankar, radiatorer och golvärme, men mkt av tänket går igen. Skiktning i ackumulatortankarna är A och O. Funderingarna kretsar mest kring hur varmvattnet bereds och vad man gör av returerna från uppvärmningen och inladdning av sol och värmepumpsvärme som (kanske) inte är mer än ljummen.
Jag ska nog starta en egen tråd för mitt pannrumsprojekt.
Men, jag läste idag:
http://www.du.se/PageFiles/6032/sol_till_bade_vatten_och_varme1.pdf
Bra läsning om solvärme, som jag kan rekommendera!
Där, på sidan 13 i figur 6, visualiseras en tappvattenautomat som en låda med en slinga i, vilket fick mig att tänka på rokes burkar tidigare i tråden. Då kom jag också att tänkt på hur termostatveniler brukar vara kopplade i TVA:er. Såvitt jag känner till brukar de sitta i primärkretsen med känselkroppen på utgående varmvatten i sekundärkretsen och då verka genom att minimera flödet till minsta nivå nödvändig för att värma varmvattnet. Ventilen kopplad på det sättet borde väl hålla ner returtemperaturen till acktanken ganska bra givet att värmeväxlaren är tillräckligt stor.
Skulle inte en sådan inkoppling av termostatventilen vara bättre iaf i den självcirkulations-TVA roke hade från början?
Redigerat:
Tack Roke, Matss och alla andra för en förträfflig tråd. Är 70+ nu, synd att man inte hade tillgången till denna för 50 år sedan. Köpte hus då med vedpanna. Svetsade ihop två acc.tankar innan folk visste vad det var för nånting, av den enkla anledningen att på weekend dagarna med 10-15 grader i huset var det ingen som ville gå upp o elda utan dom drog bara tåcket över huvet. Det blev husfar som fick offra sig, så efter en vinter tog han fram svetsen.
Sitter ni med en skitpanna (liten Albin) som bara fungerar med al-ved. Allt annat hänger sig!? och den ryker in. Med 70+ står nu valet mellan ny panna eller luft/vatten VP.
En fråga, hur gör ni när ni installerar acc.tank helt ovanför pannan? Kan inte vara lätt i en vanlig liten villa!
Sitter ni med en skitpanna (liten Albin) som bara fungerar med al-ved. Allt annat hänger sig!? och den ryker in. Med 70+ står nu valet mellan ny panna eller luft/vatten VP.
En fråga, hur gör ni när ni installerar acc.tank helt ovanför pannan? Kan inte vara lätt i en vanlig liten villa!
Godkväll.
Fick ett ryck och letade upp den här gamla tråden.
Ville bara meddela att anläggningen fortfarande är i bruk och funkar. Ikväll elda jag nästintill till kok. Tycker det är kul.
Ha det bra alla vedeldade.
Fick ett ryck och letade upp den här gamla tråden.
Ville bara meddela att anläggningen fortfarande är i bruk och funkar. Ikväll elda jag nästintill till kok. Tycker det är kul.
Ha det bra alla vedeldade.