Jag vet inte. Jag tror att pumpen tål att bli strypt, jag tror att pumpen tål det "extra bra" om man stryper på pumpens trycksida, (men det är bara en känsla jag har.)knekten skrev:Hur dant kommer cirkpumpen "ta det" om man stryper utav bara f-n?Står den bara o "mal på" oavsett hur lågt/högt flödet är?Måste man kanske ha en pump som reglerar sig själv efter systemet?
Även om flödet genom de enskilda radiatorerna är lågt så kommer pumpen att få ta hand om summan av alla flöden.
Det är inte bra om pumpen går mot helt stängda ventiler, men så mycket ska man ju inte strypa.
Det bästa är väl om pumpen är så anpassad att den inte behöver strypas så mycket?
Kanske en pump som varvar ner är modellen?
Jag vet inte, jag kan för lite om detta.
Det enda jag tror mig veta är att flödet ska vara så lågt det går för att få ackumulatortank att räcka länge.
Hemma har jag nöjt mig med att sätta pumpen på lägsta hastigheten.
Det kan hända att jag skulle kunna få min tank att räcka ännu lite längre om jag strypte ytterligare, men jag klarar mig som det är nu så jag har inte behövt prova det.
Redigerat:
Stryper du strax före pumpen kommer den förmodligen att kavitera.
Stryper du strax efter gör den troligen bara av med energi på att värma vattnet som står (nästan) still i pumpen, istället för att pumpas runt i systemet.
Det finns ju tryckstyrda pumpar, som varierar sitt eget varvtal efter motståndet.
Stryper du strax efter gör den troligen bara av med energi på att värma vattnet som står (nästan) still i pumpen, istället för att pumpas runt i systemet.
Det finns ju tryckstyrda pumpar, som varierar sitt eget varvtal efter motståndet.
En sak jag har funderat mycket på.. Är inte alla pumpar i ett ved/panne/ackumulatorsystem sugande.
Jag har inte någon större erfarenhet av pumpar i ett vatten system men jag vet lite om hydralik pumpar.
Dessa pumpar behöver en mycket grövre returslang och en mellan lagring (tank) som sitter ovanför pumpen då kan den trycka i väg oljan med ett högre tryck än vad som finns på returen.
Hade det varit samma diam på både tyck och retur så tar oljan "slut" iom att pumpen inte kan suga olja i samma takt som den trycker pumpen måste alltså få "mera" olja än vad den kan trycka iväg.
Kan någon kunnig bringa klarhet i detta?
Jag har inte någon större erfarenhet av pumpar i ett vatten system men jag vet lite om hydralik pumpar.
Dessa pumpar behöver en mycket grövre returslang och en mellan lagring (tank) som sitter ovanför pumpen då kan den trycka i väg oljan med ett högre tryck än vad som finns på returen.
Hade det varit samma diam på både tyck och retur så tar oljan "slut" iom att pumpen inte kan suga olja i samma takt som den trycker pumpen måste alltså få "mera" olja än vad den kan trycka iväg.
Kan någon kunnig bringa klarhet i detta?
Om en pump är tryckande eller sugande är nog mer en definitionsfråga.
Om du tänker dig en tank med en pump ansluten nära tanken och sen en (lång) bit rör tillbaks till tanken så kommer trycket i pumpens inlopp att vara nära tankens tryck, direkt efter pumpen kommer du att ha det högsta trycket som sen sjunker tills du är nere på tankens tryck.
Vänder du pumpen kommer den att ha tankens tryck i utloppet och det lägsta trycket närmast pumpens inlopp. Går du sen mot flödet ökar trycket gradvis till den punkt röret möter tanken.
Om du tänker dig en tank med en pump ansluten nära tanken och sen en (lång) bit rör tillbaks till tanken så kommer trycket i pumpens inlopp att vara nära tankens tryck, direkt efter pumpen kommer du att ha det högsta trycket som sen sjunker tills du är nere på tankens tryck.
Vänder du pumpen kommer den att ha tankens tryck i utloppet och det lägsta trycket närmast pumpens inlopp. Går du sen mot flödet ökar trycket gradvis till den punkt röret möter tanken.
Jag antar att de hydraulpumpar du känner till är av axialkolv eller kugghjulstyp, dessa bygger ju på principen om ett utrymme som ökar och minskar i storlek och på så sätt skapar "sug-tryck".kricken_ skrev:
I dessa fall vill man ju verkligen se till att inga onödiga förluster gör att så kallade "skadliga rum" uppstår vid pumpningen, det går ju inte att fylla ett givet utrymme godtyckligt fort pga vätskornas viskositet.
Viskositeten för hydraulolja ligger ju mycket sämre till än vatten i VVS-system. Därav principen med grova tilloppsledningar till pumpar, samt att det är gynnsamt med tanken högre än pumpen.
Din tanke att den behöver "mer" än den kan trycka iväg bygger på vätskans inre tröghet dvs viskositeten.
Nästa viktiga skillnad är att pumpar i VVS-anläggningar företrädesvis är av centrifugaltyp, här sker pumpningen genom att vätskan accelereras radiellt i pumphjulet genom den roterande rörelsen. Genom denna ökning av rörelseenergin kan man sedan genom olika utformning på hjul och pumphus få olika karaktäristik på pumpen. Man kan i princip välja på om man vill prioritera tryck eller flöde.
Till din fråga om sugande eller tryckande kan jag bara hålla med Matss att det är en definitionsfråga.
Om vi tänker mera generellt är en pump bara en anordning som genom tillförsel av yttre drivenergi ökar det pumpade mediats inre energi. I en sluten strömmningskrets som vi oftast menar här i värmeforat vill vi så effektivt som möjligt omsätta vår drivenergi i rörelse hos vattnet för att transportera värme via de motstånd som rör och armaturer ger.
Vid en hydroforanläggning vill vi på samma sätt få tillräckligt tryck för att ladda vårt energilager i form av luftkudden i kärlet, här är då pumpens förmåga till tryckuppsättning av större intresse.
Anledningen till att man har grova returledningar (och sugledningar) i ett hydraulsystem är att vid dom trycken man producerar (210-300 bar är vanligt i flygplan tex) är kavitation fullständigt livsfarligt, och kan förstöra en pump på nolltid.
Dessa pumpar är avsedda att skapa ett stort tryck men ett litet flöde för att kunna skapa stora krafter på kolvar och hydraulmotorer.
Cirkulationspumpen i ett vattensystem bygger på att ledningarna redan är trycksatta och pumpen bara behöver cirkulera vattnet. Pumpen är inte byggd för att skapa nåt nämnvärt övertryck, utan ska bara skapa ett "stort" flöde. Att låta en sån pump jobba mot en strypning är helt mot principen för vad den är byggd för.
Pumpar av samma princip finns på flygplan också - i bränsletanken.Deras uppgift är att skapa ett stort flöde fram till tryckpumparna på motorerna, så att dessa aldrig ska få en chans att gå torra (då stannar motorn direkt), så de har en stor överkapacitet. Dock skapar de inget tryck att snacka om, tillskillnad från tryckpumparna som kan ge flera tusen bar i de kraftigaste applikationerna.
Dessa pumpar är avsedda att skapa ett stort tryck men ett litet flöde för att kunna skapa stora krafter på kolvar och hydraulmotorer.
Cirkulationspumpen i ett vattensystem bygger på att ledningarna redan är trycksatta och pumpen bara behöver cirkulera vattnet. Pumpen är inte byggd för att skapa nåt nämnvärt övertryck, utan ska bara skapa ett "stort" flöde. Att låta en sån pump jobba mot en strypning är helt mot principen för vad den är byggd för.
Pumpar av samma princip finns på flygplan också - i bränsletanken.Deras uppgift är att skapa ett stort flöde fram till tryckpumparna på motorerna, så att dessa aldrig ska få en chans att gå torra (då stannar motorn direkt), så de har en stor överkapacitet. Dock skapar de inget tryck att snacka om, tillskillnad från tryckpumparna som kan ge flera tusen bar i de kraftigaste applikationerna.
Vet inte var du fått dessa fakta från, men det är helt fel.cheetah1 skrev:
I de flesta värmesystem sitter instrypningsventiler, om inte annat på radiatorerna.
Titta på tryck/flödeskurvan för en cirkulationspump så ser du vilket flöde den ger för olika tryck.
Om inte annat så kan termostatventiler på radiatorerna ge en rejäl strypning.....tom totalt stopp....Matss skrev:Vet inte var du fått dessa fakta från, men det är helt fel.
I de flesta värmesystem sitter instrypningsventiler, om inte annat på radiatorerna.
Titta på tryck/flödeskurvan för en cirkulationspump så ser du vilket flöde den ger för olika tryck.
Men lite sanning ligger det väl i resonemanet pss att det med en vanlig "dum" pump slösas en del med elen om den ligger och jobbar mot för mycket strypning.. , om man ser till flöde per kWh..
den "lilla" strypningen som man har i ett övertryckfritt system är inte ngt svårt problem för pumpen...tvärtom den säkerställer att inte vattnet "rinner ut" ur den "hävertverkan" som uppstår på returen..
Är det någon som har erfarenhet av att använda en WILO pump tex.
http://se.wilo-select.com/inner.asp...r&TP__CHRS=*&L__LGG=SWEDISH&TP__ARTNR=4118043
för att sänka flöde men bibehålla tryck(difftryck i golvvärme)beroende på hur thermostat-er är stängda/öppna.
Kan ju också fungera i ett radiatorsystem för att optimera .
http://se.wilo-select.com/inner.asp...r&TP__CHRS=*&L__LGG=SWEDISH&TP__ARTNR=4118043
för att sänka flöde men bibehålla tryck(difftryck i golvvärme)beroende på hur thermostat-er är stängda/öppna.
Kan ju också fungera i ett radiatorsystem för att optimera .
Jeg skrev i dette emnet i februar i fjor. Da var jeg i gang med å installere mitt første vedanlegg. Laget en skisse og har gjordt noen endringer, men i all hovedsak slik som skissert. Etter fjorårets vinter som testperiode har vi endelig fått i gang varmeproduksjonen som planlagt denne sesongen. Alt fungerer helt optimalt.
Dette er hva min opprinnelige plan var :
- Standard Egon 25 panne fyres og reguleres med Laddomat eller pumpe+shunt
*Gammel Laddomat kjøpt via Blocket hadde ødelagte termostater, men kjøres på full hastighet og reguleres av/på fra vann termostat 80 gr på vann ut fra kjelen.
- Pumpe styres med røykgasstermostat +100 C.
* Har ikke flyttet termostat, men skal gjøre test i løpet av sesongen
- Shunt/Laddomat pumper over til akkumulatortank ved 95 C
* 80 grader har vist sev å være ideel temp da termostater på Laddomat ikke er i orden
- Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein.
* Dette valgte jeg å ikke gjøre pga lav røykgasstemperatur.
- Trykkløs akk. tank med eksp. kar tilkoblet bunn av akk. tank
- Utlufting fra kjele og akk. tank tilkoblet eksp kar/utlufting
- Blandeventil/shunt mikser varmt pannevann med kaldt bunvann/retur til ca 80 C (ønsker ikke å sende varmere vann enn nødvendig gjennom plastrørene i kulvert pga sikkerhet og ikke minst varmetap)
* Blandeventilen ble droppet og 80 gr vann pumpes inn i huset.
- Sirkulasjonspumpe til tappevann starter ved termostat på kaldt tappevann (< 30 C) Pumpen vil derfor kun gå når det tappes varmt vann.
* En sirk pumpe sirkulerer vann inne i primærdelen og termostaventil shunter inn mer kjelevann fra kulvert ved lavere temp enn 53 gr.
- El varmekolbe i eksisterende bereder settes på 65 C (vil i utgangspunktet ikke gjøre annet en vedlikeholdsvarme i perioder uten bruk av v.v.
* Kolben er koblet på tidsur inne 2 timer pr uke for å hindre Legionella o.l. Ellers får VVB 53 gr vann inn hver gang det tappes varmt vann. Dette har vist seg å holde for å kompensere for varmetapet.
- Sirkulasjonspunmpe for gulvvarme går kontinuerlig.
- Blandeventil/shunt blander temp etter uteføler / evt. romtermostater.
* Shunt reguleres foreløpig manuellt noe som fungerer OK. Styring står på ønskelisten.
Vi har dessverre ingen tidligere måling av strømforbruket med ren "norsk" fyring
(dvs. direkte elektrisk), men boligen er på 140 m2 og fra 1900 tallet. Veggene er 15 cm isolert og gulvet 15 cm. Taket 20 cm. Strømforbruket er ca 700 kWh pr mnd. Vaskemaskin og oppvaskmaskin vil bli koblet til varmt vann i løpet av vinteren. Med to små barn går disse flere ganger pr dag og det blir spennende å se på forskjellen etterpå.
Takk til alle på forumet for har lært meg alt om vedfyring !
Dette er hva min opprinnelige plan var :
- Standard Egon 25 panne fyres og reguleres med Laddomat eller pumpe+shunt
*Gammel Laddomat kjøpt via Blocket hadde ødelagte termostater, men kjøres på full hastighet og reguleres av/på fra vann termostat 80 gr på vann ut fra kjelen.
- Pumpe styres med røykgasstermostat +100 C.
* Har ikke flyttet termostat, men skal gjøre test i løpet av sesongen
- Shunt/Laddomat pumper over til akkumulatortank ved 95 C
* 80 grader har vist sev å være ideel temp da termostater på Laddomat ikke er i orden
- Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein.
* Dette valgte jeg å ikke gjøre pga lav røykgasstemperatur.
- Trykkløs akk. tank med eksp. kar tilkoblet bunn av akk. tank
- Utlufting fra kjele og akk. tank tilkoblet eksp kar/utlufting
- Blandeventil/shunt mikser varmt pannevann med kaldt bunvann/retur til ca 80 C (ønsker ikke å sende varmere vann enn nødvendig gjennom plastrørene i kulvert pga sikkerhet og ikke minst varmetap)
* Blandeventilen ble droppet og 80 gr vann pumpes inn i huset.
- Sirkulasjonspumpe til tappevann starter ved termostat på kaldt tappevann (< 30 C) Pumpen vil derfor kun gå når det tappes varmt vann.
* En sirk pumpe sirkulerer vann inne i primærdelen og termostaventil shunter inn mer kjelevann fra kulvert ved lavere temp enn 53 gr.
- El varmekolbe i eksisterende bereder settes på 65 C (vil i utgangspunktet ikke gjøre annet en vedlikeholdsvarme i perioder uten bruk av v.v.
* Kolben er koblet på tidsur inne 2 timer pr uke for å hindre Legionella o.l. Ellers får VVB 53 gr vann inn hver gang det tappes varmt vann. Dette har vist seg å holde for å kompensere for varmetapet.
- Sirkulasjonspunmpe for gulvvarme går kontinuerlig.
- Blandeventil/shunt blander temp etter uteføler / evt. romtermostater.
* Shunt reguleres foreløpig manuellt noe som fungerer OK. Styring står på ønskelisten.
Vi har dessverre ingen tidligere måling av strømforbruket med ren "norsk" fyring
(dvs. direkte elektrisk), men boligen er på 140 m2 og fra 1900 tallet. Veggene er 15 cm isolert og gulvet 15 cm. Taket 20 cm. Strømforbruket er ca 700 kWh pr mnd. Vaskemaskin og oppvaskmaskin vil bli koblet til varmt vann i løpet av vinteren. Med to små barn går disse flere ganger pr dag og det blir spennende å se på forskjellen etterpå.
Takk til alle på forumet for har lært meg alt om vedfyring !
Hej alla, skummade igenom tråden och det verkar som en installation liknande de i petrokemin i Stenungsund är det optimala.
Min bonnlösning från 80-talet är följande. Underförbränningspanna på 45 kW kopplad till en 3-kubiks oljetank via en motorstyrd laddventil och cirkulationspump. Två Wirsbo 25 met. slingor i toppen av tanken, en för vv och en för värme. Ett 160 l. öppet expansionskärl liggande på tanken.
En vvb i serie efter slingan i tanken för lata sommarmånader utan eldning. Har en kulvert in till huset och därför också en vvc-slinga för snabb värme i kranarna, denna slingas retur styrs självklart av en 3-vägs ventil beroende på om vvb är tillslagen eller ej, man vill ju inte värma tanken bakvägen under sommaren..
Så enkelt är det, eldning 1-2 ggr. i veckan, aldrig oftare än varannan dag även dessa bistra dagar.
Ang. självcirkulation, glöm sån skit. Hur ofta är det strömavbrott? Den nervöse kan ju köpa en omformare, ansluta pumpar och styrning via stickpropp och skarvuttag för enkel inkoppling till omformaren, sen är det bara att släpa in bilbatteriet, ett permanent installerat batteri fungerar säkert i 5 minuter efter några år, kanske...
Min bonnlösning från 80-talet är följande. Underförbränningspanna på 45 kW kopplad till en 3-kubiks oljetank via en motorstyrd laddventil och cirkulationspump. Två Wirsbo 25 met. slingor i toppen av tanken, en för vv och en för värme. Ett 160 l. öppet expansionskärl liggande på tanken.
En vvb i serie efter slingan i tanken för lata sommarmånader utan eldning. Har en kulvert in till huset och därför också en vvc-slinga för snabb värme i kranarna, denna slingas retur styrs självklart av en 3-vägs ventil beroende på om vvb är tillslagen eller ej, man vill ju inte värma tanken bakvägen under sommaren..
Så enkelt är det, eldning 1-2 ggr. i veckan, aldrig oftare än varannan dag även dessa bistra dagar.
Ang. självcirkulation, glöm sån skit. Hur ofta är det strömavbrott? Den nervöse kan ju köpa en omformare, ansluta pumpar och styrning via stickpropp och skarvuttag för enkel inkoppling till omformaren, sen är det bara att släpa in bilbatteriet, ett permanent installerat batteri fungerar säkert i 5 minuter efter några år, kanske...