Det kommer alltid att finnas intressemotsättningar inför samhällets satsningar på olika verksamheter. Vi stöder också indirekt en massa olika saker, där det inte direkt framgår att skattemedel används till verksamheten. Sporten är ett relativt tydligt exempel, då den inte bär sina egna kostnader trots sponsring från företag, och samhället skjuter till resurser av olika slag, vilka bokförs på andra konton.
Precis den här sortens diskussioner kommer upp när exempelvis kollektivtrafikens finansiering är på tal, då det brukar hävdas att den som åker bil inte skulle behöva vara med och betala. Där brukar man försvara det med samhällsnyttan, och jag tänker mig att det kan gälla opera också. Intressant skulle det vara dock att befria kulturen från samhällets bidrag; det går knappast att sia om hur det skulle påverka kulturella aktiviteter.
Jag har faktiskt bevistat ett antal operaföreställningar, och vid något tillfälle har jag själv uppträtt i Stockholms operahus, dock inte med opera. (Under Socialdemokraternas partimöte talade Olof Palme på Operan, och jag tillsammans med Sergio Cuevas, bokade av ABF.) Under valkampanjen framgick det ganska smärtsamt att någon jämställdhet inte råder när det gäller musikerbokningar. Exempelvis fick Arja Saijonmaa hundra gånger högre gage än jag. Motiveringen för att boka henne var att "hon var ett större namn".
Och vem som betalade i slutänden? Jag kan bara gissa.
Men jag tror inte att kulturen dör av att anslagen försvinner. Operan kanske? Dog filmen när TV tog död på biograferna? Eller bytte den bara medium?
Så det finns nog många skäl att ifrågasätta olika satsningar, och också många skäl till att slå vakt om många av de allmänna satsningarna. Jag tror exempelvis att en skola för alla är någonting som är värt att satsa många skattekronor på. Sjukvården är också viktigt att den ska finnas, för alla.
Så det är konkurrens om våra skattepengar, och frågorna är inte enkla. Ska vi satsa mer på vägar, och hur viktigt är det med fiber till alla? Och hur är det med tåget? Och barnomsorgen?
Så frågan om Operan ska åka på en räkmacka medan en annan får stå ute i regnet och blåsa i pipan i hopp om att en förbipasserande ska offra en slant är kanske relevant inför en diskussion om hur våra pengar ska fördelas. Men i fallet Radiotjänst och TV-avgiften har det som jag ser det stått ganska klart ifrån början, att det finns ganska fasta regler, som är inskrivna i lagen, och som förvaltningen gick en god bit utanför när de krävde in avgifter med maffiamaner.
Hur man ska finansiera "radio och TV i allmänhetens tjänst" är en fråga för Riksdagen, och jag tror att den frågan är tämligen död inför det stundande valet. Men den kommer att komma upp igen, och det är alldeles klart att Internet har blivit en ny kanal för kommunikation, en kommunikation som inte enbart kan föras uppifrån och ner. Internet har vuxit fram utan nämnvärt stöd från samhället, och SVT med övriga medieföretag har åkt snålskjuts, och de har försökt med en väldigt ful grej. Jag tycker inte att de ska komma alltför billigt undan. Den samhällsservice som de avsågs stå för kan mycket väl skötas över nätet; ja det finns till och med någon kommun som har slutat skicka ut brev till medborgarna och enbart hanterar informationen över webben.
Så det handlar om ett paradigmskifte. Radio och TV i allmänhetens tjänst kanske inte längre behövs, eller åtminstone inom en nära framtid är lika föråldrat som telegrafen. Den enkelriktade infrastrukturen som har byggts upp kring etermedia är en historisk parentes. Den har passerat bäst-före-datum och är i sina dödsryckningar. Det är vad vi har sett exempel på i det här debaklet.
Precis den här sortens diskussioner kommer upp när exempelvis kollektivtrafikens finansiering är på tal, då det brukar hävdas att den som åker bil inte skulle behöva vara med och betala. Där brukar man försvara det med samhällsnyttan, och jag tänker mig att det kan gälla opera också. Intressant skulle det vara dock att befria kulturen från samhällets bidrag; det går knappast att sia om hur det skulle påverka kulturella aktiviteter.
Jag har faktiskt bevistat ett antal operaföreställningar, och vid något tillfälle har jag själv uppträtt i Stockholms operahus, dock inte med opera. (Under Socialdemokraternas partimöte talade Olof Palme på Operan, och jag tillsammans med Sergio Cuevas, bokade av ABF.) Under valkampanjen framgick det ganska smärtsamt att någon jämställdhet inte råder när det gäller musikerbokningar. Exempelvis fick Arja Saijonmaa hundra gånger högre gage än jag. Motiveringen för att boka henne var att "hon var ett större namn".
Och vem som betalade i slutänden? Jag kan bara gissa.
Men jag tror inte att kulturen dör av att anslagen försvinner. Operan kanske? Dog filmen när TV tog död på biograferna? Eller bytte den bara medium?
Så det finns nog många skäl att ifrågasätta olika satsningar, och också många skäl till att slå vakt om många av de allmänna satsningarna. Jag tror exempelvis att en skola för alla är någonting som är värt att satsa många skattekronor på. Sjukvården är också viktigt att den ska finnas, för alla.
Så det är konkurrens om våra skattepengar, och frågorna är inte enkla. Ska vi satsa mer på vägar, och hur viktigt är det med fiber till alla? Och hur är det med tåget? Och barnomsorgen?
Så frågan om Operan ska åka på en räkmacka medan en annan får stå ute i regnet och blåsa i pipan i hopp om att en förbipasserande ska offra en slant är kanske relevant inför en diskussion om hur våra pengar ska fördelas. Men i fallet Radiotjänst och TV-avgiften har det som jag ser det stått ganska klart ifrån början, att det finns ganska fasta regler, som är inskrivna i lagen, och som förvaltningen gick en god bit utanför när de krävde in avgifter med maffiamaner.
Hur man ska finansiera "radio och TV i allmänhetens tjänst" är en fråga för Riksdagen, och jag tror att den frågan är tämligen död inför det stundande valet. Men den kommer att komma upp igen, och det är alldeles klart att Internet har blivit en ny kanal för kommunikation, en kommunikation som inte enbart kan föras uppifrån och ner. Internet har vuxit fram utan nämnvärt stöd från samhället, och SVT med övriga medieföretag har åkt snålskjuts, och de har försökt med en väldigt ful grej. Jag tycker inte att de ska komma alltför billigt undan. Den samhällsservice som de avsågs stå för kan mycket väl skötas över nätet; ja det finns till och med någon kommun som har slutat skicka ut brev till medborgarna och enbart hanterar informationen över webben.
Så det handlar om ett paradigmskifte. Radio och TV i allmänhetens tjänst kanske inte längre behövs, eller åtminstone inom en nära framtid är lika föråldrat som telegrafen. Den enkelriktade infrastrukturen som har byggts upp kring etermedia är en historisk parentes. Den har passerat bäst-före-datum och är i sina dödsryckningar. Det är vad vi har sett exempel på i det här debaklet.
Bra skrivet Cocuyo!
En annan aspekt på dagens mediaklimat som jag funderat en hel del över:
De flesta tidningarna, och kanske också SR, tar väl huvuddelen av sina artiklar och notiser från det samägda Tidningarnas Telegrambyrå, TT.
Det är svårt att öppna en tidning idag där det inte står /TT under artikeln.
Detta innebär naturligtvis en enorm likriktning av vad som får leva i nyhetsflödet, och vad som silas bort.
Vad som borde göras är att skapa ett alternativ till TT.
Men hur skall detta kunna göras?
Vem skall orka göra det, och varifrån skall pengarna tas?
Pengarna har ju redan slösats bort på t.ex. opera och sport, som nämnts här.
En annan aspekt på dagens mediaklimat som jag funderat en hel del över:
De flesta tidningarna, och kanske också SR, tar väl huvuddelen av sina artiklar och notiser från det samägda Tidningarnas Telegrambyrå, TT.
Det är svårt att öppna en tidning idag där det inte står /TT under artikeln.
Detta innebär naturligtvis en enorm likriktning av vad som får leva i nyhetsflödet, och vad som silas bort.
Vad som borde göras är att skapa ett alternativ till TT.
Men hur skall detta kunna göras?
Vem skall orka göra det, och varifrån skall pengarna tas?
Pengarna har ju redan slösats bort på t.ex. opera och sport, som nämnts här.
Det finns ju redan alternativ, du får helt enkelt leta efter lite andra nyhetskällor. Internet har underlättat stort.KnockOnWood skrev:
Al Jazira är ju en annan nyhetskälla t.ex. Om man jämförde rapporteringen från CNN vs svenska media vs Al jazira under Irak-konflikten t.ex. var det milsvid skillnad på innehållet och vinklingarna.
Det här leder väl antagligen OT, men men ...
Nej, absolut intemycke_nu skrev:
För övrigt sändes TT-nyheter länge över radion också.
Det finns ju några alternativ till TT, och de vanligaste kanske är ITAR-TASS, Al Jazeera och BBC. Alla andra utländska nyhetsbyråer drar också sitt lilla strå till stacken, och det finns ett samarbete mellan byråerna.
Nu var det väl knappast enbart nyhetsförmedlingen man såg till när man i samband med två världskrig formulerade tesen om en statlig oberoende förmedling av information i allmänhetens tjänst. Radio, och senare television, sågs som instrument för staten att föra ut information till medborgarna och var en del av totalförsvaret. Det är fortfarande så.
Det finns alltså ett legitimt intresse hos samhället att ha fungerande informationskanaler, och hittills har det relativa oberoendet hos den reklamfria radion och televisionen setts som garant för att den kanalen ska hållas öppen och inte belastas av pekuniära anspråk. Historien vi just har bevittnat har ändå visat att mycket vill ha mer, och att de gapat över ett alltför stort stycke, och därmed gått längre än den finansiering som de har tilldelats.
En tänkbar lösning på problemet är att införa informationsplikt i alla media, dvs att viktig samhällsinformation måste anslås på väl synlig plats när sådan samhällsinformation ska förmedlas. Att alltså alla TV-företag, för att få sända till Sverige, förpliktas att sända sådan samhällsinformation som våra demokratiska församlingar vill föra ut, inom vissa fastställda ramar.
En annan möjlighet är att fördela medel från media som finansieras på andra sätt till en oberoende kanal, så att alla som vill sända måste bidra till att det finns en reklamfri kanal för "allmänhetens tjänst". Att man alltså beskattar de företag som sänder kommersiell radio och television för att hålla en reklamfri kanal öppen för allmänhetens tjänst.
Självklart finns invändningar också mot andra modeller än den nuvarande, men frågan om det alls behövs "oberoende" radio och television bör tas upp i demokratisk ordning och beslutas i Riksdagen, och den kan inte lämnas över till företag som ägs av en stiftelse.
Nu var det väl knappast enbart nyhetsförmedlingen man såg till när man i samband med två världskrig formulerade tesen om en statlig oberoende förmedling av information i allmänhetens tjänst. Radio, och senare television, sågs som instrument för staten att föra ut information till medborgarna och var en del av totalförsvaret. Det är fortfarande så.
Det finns alltså ett legitimt intresse hos samhället att ha fungerande informationskanaler, och hittills har det relativa oberoendet hos den reklamfria radion och televisionen setts som garant för att den kanalen ska hållas öppen och inte belastas av pekuniära anspråk. Historien vi just har bevittnat har ändå visat att mycket vill ha mer, och att de gapat över ett alltför stort stycke, och därmed gått längre än den finansiering som de har tilldelats.
En tänkbar lösning på problemet är att införa informationsplikt i alla media, dvs att viktig samhällsinformation måste anslås på väl synlig plats när sådan samhällsinformation ska förmedlas. Att alltså alla TV-företag, för att få sända till Sverige, förpliktas att sända sådan samhällsinformation som våra demokratiska församlingar vill föra ut, inom vissa fastställda ramar.
En annan möjlighet är att fördela medel från media som finansieras på andra sätt till en oberoende kanal, så att alla som vill sända måste bidra till att det finns en reklamfri kanal för "allmänhetens tjänst". Att man alltså beskattar de företag som sänder kommersiell radio och television för att hålla en reklamfri kanal öppen för allmänhetens tjänst.
Självklart finns invändningar också mot andra modeller än den nuvarande, men frågan om det alls behövs "oberoende" radio och television bör tas upp i demokratisk ordning och beslutas i Riksdagen, och den kan inte lämnas över till företag som ägs av en stiftelse.
SVT och SR är skyddsobjektet med beväpnade vakter. Om ditt förslag vore verklighet har i alla fall jag lätt att se framför mig att alla hipsters på TV4 och Kanal 5 skulle fly hals över huvud när ockupationsmakten rullar in i huvudstaden. Den tilltänkta förpliktelsen skulle nog försvinna fortare än en avlöning.cocuyo skrev:
Och det borde ju vara skäl till att decentralisera förmedlingen av information. Vi lever faktiskt i en mer internationell miljö med avseende på medierna än vad vi någonsin har gjort tidigare. Radio och TV är ju en historisk parentes i den utformning det hittills har haft. Det nya mediet, som i stort sett har trängt ut etermedia, är Internet. Internet är kanske kanalen som i första hand borde användas för det som tidigare har varit "radio och television i allmänhetens tjänst".Nyfniken skrev:
Frågeställningarna om TV-avgiften har varit något enögda, sett till syftet. Om syftet är att kunna sprida information till allmänheten på bästa möjliga sätt, så har radio och TV redan spelat ut sin roll. TV-avgiftens vara eller inte vara handlar inte till någon del om allmänhetens tjänst, utan enbart om finansieringen av ett mindre antal medieföretag som har startats av staten och för vilka särskilda villkor är uppsatta. Oberoende? Hur då?
Rollen för radio och television i allmänhetens tjänst är också tvivelaktig under kriser, vilket har visat sig på många ställen över vårt klot. Oavsett ägandeförhållandena för media, kommer de att användas av den som för tillfället har makten, utan hänsyn till vari makten består. Demokratin växte fram utan effektiva massmedier, och den kvästes under förra seklet väldigt effektivt med hjälp av medierna. När Tyskland under trettiotalet övergick till fascism var massmedierna effektiva hjälpmedel, och då fanns inte ens television. Propagandan spreds på biograferna och i radion.
Nej, försvaret för oberoende, och försvaret för demokratin, som är delar av totalförsvaret, det för vi varje dag, och kampen emot den brottsligt påförda TV-avgiften är en del i försvaret för demokratin, av större betydelse än den "radio och television i allmänhetens tjänst" som hävdades vara i fara av att vi som inte tittar på teve anses "skolka".
Jag vill fortfarande hävda att FM-radio är myndigheternas enda rimliga sätt att kunna kommunicera med en majoritet av medborgarna vid en större kris. Det internet du talar om kommer stå sig slätt den dagen samhällets energiförsörjning börjar halta. Folk kommer sitta stugorna och stirra på sina iPad-laddare och svarta bredbandrouters). Batteridrivna radioapparater och radiomottagare i bilar är det enda som är tillförlitligt IMHO. Därför är det (återigen IMHO) så värdelöst att SR nu har planer på att lägga ned det nätet till fördel för något digitalt sk*t för att få plats med ännu fler kanaler som ingen lyssnar på och göra alla befintliga radiomottagare värdelösa.
(Var det inte någon på forumet som köpte en FM-tuner för flera tusen för bara några dagar sedan?)
Den största risken är väl ändå ett omfattande strömavbrott, översvämning, härdsmälta i kärnkraftverk eller annat och inte att Ryssarna klampar in på SVT (då lär i vilket fall väktarna på TV-huset stå handfallna).
(Var det inte någon på forumet som köpte en FM-tuner för flera tusen för bara några dagar sedan?)
Den största risken är väl ändå ett omfattande strömavbrott, översvämning, härdsmälta i kärnkraftverk eller annat och inte att Ryssarna klampar in på SVT (då lär i vilket fall väktarna på TV-huset stå handfallna).
Redigerat:
Valde en tuner som tar DAB också... annars håller jag med, det har inte funnits någon somhelst beredskapstanke bakom den elektroniska infrastruktur som byggts ut de senaste 15-20 åren.
annars håller jag med, det har inte funnits någon somhelst beredskapstanke bakom den elektroniska infrastruktur som byggts ut de senaste 15-20 åren.Håller med i stora stycken, speciellt vad gäller idioterna på SR, men inte helt.
Internet är faktiskt det enda kommunikationssystem som designats från början för att fungera i händelse av krig och andra katastrofer. Det är helt enkelt fenomenalt robust.
Sårbarheten ligger som sagt ute hos folk när det inte finns el att driva apparaterna.
Det som faktiskt visat sig fungera i kriser i exvis USA är internet och SMS.
Den 11 september 2001 bodde jag några km från Pentagon. Att det hände saker i New York läste jag först på dn.se(!) Sedan kunde jag följa dramatiken i grannskapet live på TV.
Det fasta telefonnätet blev givetvis omedelbart helt överbelastat, men jag fick utan problem genom email till vänner i Sverige. Likaså var det både då och exempelvis vid jordbävningen i samma område 10 år senare möjligt att skicka SMS i de annars totalt överbelastade mobilnäten.
Detta visar hur robust paketbaserad datakommunikation är. Det kan uppstå enorma störningar, men meddelanden kommer fram efter ett tag. Är en nod utslagen så finner trafiken automatiskt nya vägar på ett sätt som inte är möjligt i kommunikationssystem (TV, radio, telefon) som kräver kontinuerlig kontakt i realtid mellan sändare och mottagare.
Internet är faktiskt det enda kommunikationssystem som designats från början för att fungera i händelse av krig och andra katastrofer. Det är helt enkelt fenomenalt robust.
Sårbarheten ligger som sagt ute hos folk när det inte finns el att driva apparaterna.
Det som faktiskt visat sig fungera i kriser i exvis USA är internet och SMS.
Den 11 september 2001 bodde jag några km från Pentagon. Att det hände saker i New York läste jag först på dn.se(!) Sedan kunde jag följa dramatiken i grannskapet live på TV.
Det fasta telefonnätet blev givetvis omedelbart helt överbelastat, men jag fick utan problem genom email till vänner i Sverige. Likaså var det både då och exempelvis vid jordbävningen i samma område 10 år senare möjligt att skicka SMS i de annars totalt överbelastade mobilnäten.
Detta visar hur robust paketbaserad datakommunikation är. Det kan uppstå enorma störningar, men meddelanden kommer fram efter ett tag. Är en nod utslagen så finner trafiken automatiskt nya vägar på ett sätt som inte är möjligt i kommunikationssystem (TV, radio, telefon) som kräver kontinuerlig kontakt i realtid mellan sändare och mottagare.
Ändå är ju grundtanken med Internet just att det skall vara redundant och säkert.Fotografen skrev:Valde en tuner som tar DAB också...
Bygger på den amerikanska militärens ARPAnet från 60-talet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/ARPANET
Men jag instämmer i din första mening!
"Sängkammar-radion" med CD som jag köpte åt hustrun i våras har naturligtvis DAB-mottagare inbyggd.
Håller med!mycke_nu skrev:
Själv satt jag i en källarlokal i Vasastan och programmerade den 9/11, jag fick ett mess på ICQ om att ett plan flugit in i WTC, alla vi som satt och jobbade där försökte komma in på de vanliga siterna(dn, ab, expressen) men de gick inte. De var helt överbelastade så ingen kom in, då testade jag blaskan från mina hemtrakter, NSD.se och vips så fick vi all info den vägen.
Nästan värt att ha en egen tråd om detta kring beredskap etc
Tycker det är intressant kring hur man säkerställer infrastrukturen i händelse av allt som kan gå fel
Tycker att samhället tappat allt sånt tänk de senaste 10-20 åren..
När jag växte upp kunde man fånga in en telefonkatalog och därifrån läsa sig till vad som gällde kring mobilisering, skyddsrum, händelse av fara etc
Sånt finns inte idag ( förutom på internet ) och det lär ju inte funka så bra när det gäller
T ex FM radio med ADL ( hette det så? ) vad är det?
Tycker det är intressant kring hur man säkerställer infrastrukturen i händelse av allt som kan gå fel
Tycker att samhället tappat allt sånt tänk de senaste 10-20 åren..
När jag växte upp kunde man fånga in en telefonkatalog och därifrån läsa sig till vad som gällde kring mobilisering, skyddsrum, händelse av fara etc
Sånt finns inte idag ( förutom på internet ) och det lär ju inte funka så bra när det gäller
T ex FM radio med ADL ( hette det så? ) vad är det?