För drygt 10 år sedan köpte jag, min syster och vår far en lantbruksenhet. För att enas om vad vi skulle betala så gjordes följande uppdelning (muntligt).

Marken värderades till 1 000 000 kr (av de 2 000 000 som var köpeskillingen) och vi betalade en tredjedel var. På fastigheten fanns en större villa och en mindre och vi betalade .
Pappa "köpte" den större som värderades till 2/3 av byggnadsvärdet och jag den mindre som värderades till 1/3.

Summa:
Syster äger 1/6
Jag äger 1/3
Pappa äger 1/2

Några år senare lät vi syster stycka av 2000 m2 tomt för att bygga villa tillsammans med sin sambo (vi styckade för att han enbart skulle vara med och äga (och låna på) deras hus, ej gården).

Nu vill min sambo och jag stycka av 2000 m2 för att vi ska kunna bygga nytt hus.
Syster sitter på tvären och vägrar stycka. Kan vi göra något?
Har vi rätt att stycka ändå? Kan vi köpa ut henne, även om hon inte vill?

Läste att man kan gå till tingsrätten och få en auktion och sälja till högst bjudande men då får väl alla vara med och bjuda?

Tacksam för tips och råd!
 
Jag vet inte vilka möjligheter man har att tvinga fram en styckning om en delägare säger nej. Troligen kan man inte tvinga fram en styckning.

Om jag förstår situationen så är systern delägare till 1/6? Den andelen finns skriftligt? Den tomt systern fick stycka av är hon ensam ägare till, alltså ingen av er övriga delägare är med på den delen? Fick hon den gratis?

Det finns ju lagen om samägande, den säger i princip att en delägare har rätt att begära att hela fastigheten skall säljas på auktion. Då får vem som helst vara med och bjuda. Då säljs alltså hela fastigheten (inte systerns avstyckade fastighet). Det blir ju då billigare att köpa för den av er som har störst andel (den andelen betalar man ju till sig själv vid köp). Samtidigt finns ju alltid en risk att någon helt utomstående köper. Även byggnaderna ingår då i försäljningen, såvida ingen kan bevisa att de ägs separat (ofri grund).
 
Japp, syster äger sin tomt med hus själv samt 1/6 av marken. Det finns inget skriftligt annat än pantbreven och lånen vi tog när vi köpte fastigheten. Hon köpte avstyckade tomten för 5/6 av "inköpspris". 1/6 ägde hon redan.

Jag har även byggt en stall på gården (alltså med facit i hand på ofri grund.
Usch vilken soppa!

I första hand vill jag ju inte sälja hela gården. Mor och far är gamla och trivs bra så jag vill inte "driva" bort dom. Dom stöttar ju mig i planerna att bygga men ingen rår på surpuppan...
 
Vilka står som ägare, och med vilka andelar, på lagfarten?
Och vem är ursprunglig köpare enligt köpekontrakt?
Finns det lagfart på systerns avstyckade fastighet?

Lite papper måste det väl finnas i alla fall :confused:
 
Mer intressant vore ju för dig att veta varför hon inte vill låta er stycka av, jag antar att ni spelat "ni fick ju"-kortet.
 
Banken förberedde alla papper och där står bara ägarförhållandena upptagna, dvs pappa 1/2, jag 1/3, syster 1/6.
Ursprunglig köpare antar jag att det är vi tre?!
Ja, systerns fastighet styckades och fick egen fastighetsbetäckning.

Marine; Jodå, ingen av oss andra i familjen tyckte det var det minsta konstigt att även jag skulle stycka av en tomt för att min sambo ska kunna få äga och bygga på gården tillsammans med mig. Jag har ingen syster längre, känslomässigt :(
 
Eftersom du är fastighetsägare och har uppfört ladugården så är det ej byggnad på ofri grund utan fastighetstillbehör. Därmed äger din syster del i den. Ni borde styckat innan ni byggde
 
Jag kan inte förstå hur hon kan bli ägare? Jag har alla kvitton mm. Jag kan väl montera ner och flytta den om jag känner för det? Uppgörelsen var ju att hon äger 1/6 av marken. Inga ekonomibyggnader.
 
Hon äger 1/6 i fastigheten och därmed delägare i det som är fastighetstillbehör. En byggnad som varit tillbehör till fastighet kan inte bli byggnad på ofri grund (JB, 2 kap, 1,4,7)
 
Men våran muntliga uppgörelse att hon äger 1/3 av marken har ingen mening? Man kan säga att hon äger 1/6 av våra boningshus också alltså?
 
Hon äger helt solklart 1/6 av boningshusen också.

När det gäller ladan så är det inte uppenbart att den blir fastighetstillbehör, när du som delägare bygger den på gemensamt ägd mark. men troligen är även den fastighetstillbehör, dvs hon är delägare i den också. Och du får inte riva eller montera ned något på fastigeheten utan godkännande från övriga delägare.
 
Köp en annan tomt att bygga på. Sparar mycket besvär. Sälj ditt innehav i den nu omtalade fastigheten nu eller senare när föräldrarna är borta.
 
lundsbo skrev:
Men våran muntliga uppgörelse att hon äger 1/3 av marken har ingen mening? Man kan säga att hon äger 1/6 av våra boningshus också alltså?

Det finns egentligen bara två fall:
1. Föräldrarna är lagfarna ägare och då kan barnen knappast hävda ett muntligt avtal vilket såvitt jag förstår skulle strida mot Jordabalken 4 kap 2 paragrafen nedan.
2. Föräldrarna OCH barnen är lagfarna ägare och då är det som hempularen skriver.

Min poäng med allt detta är att troligen är det muntliga avtalet ogiltigt, dvs varken TS eller systern äger någon del av den ursprungliga fastigheten. Därmed kan föräldrarna ensamma bestämma om TS ska få stycka av.

Jordabalken:

[h=3]4 kap. Köp, byte och gåva[/h][h=4]Köpets form[/h]1 § Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpeskilling, är det tillräckligt att köpehandlingen innehåller en uppgift om gemensam köpeskilling.
Om säljaren och köparen vid sidan av köpehandlingen har träffat överenskommelse om annan köpeskilling än den som anges i köpehandlingen, är den överenskommelsen ogiltig. Mellan säljaren och köparen gäller i stället den köpeskilling som anges i köpehandlingen. Denna köpeskilling får dock jämkas om det med hänsyn till köpehandlingens innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att den köpeskillingen skall vara bindande.
Köp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga. Dock är förvärv, som har gjorts enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt eller lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, giltiga även om föreskrifterna iförsta stycket inte har iakttagits. Lag (2002:94).

2 § Har köp slutits och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare köpehandling angående samma förvärv, äger 1 § första och andra styckenatillämpning även i fråga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller föreskrifterna i 1 § första stycket är utan verkan som köpehandling. Lag (1992:448).


 
I inlägg #6 framgår det ju att banken gjort pappren, där ägarandelen framgår. Det låter väl rimligt att förutsätta att det handlar om andelar enl. lagfarten.
 
Fan vad sur jag blir när jag läser sånt här! ibland läser man om idiotentreprenörer som förstör för husägare men de har inget familjeband till husägaren. Här rör det sig om familj, varför vill man paja familjerelationen för 2000 kvm? Tyvärr har jag inget gott råd att ge :(
 
  • Gilla
PG Lindgren
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.