Smart hem - teknikerna för hemautomation
Funderar du på att investera i ett smart hem men känner dig osäker på vad det egentligen innebär? Här går vi igenom vilka tekniker det finns att välja på och vad som skiljer dem åt.
Produktutbudet för smarta hem växer och numera kan du få ett smart hem med massor av funktioner till en rimlig peng.
Det smarta hemmet handlar om att du automatiserar funktioner och kan styra ditt hem med hjälp av en dator eller en mobil enhet. Syftena med systemen kan vara många, exempelvis att sänka energiförbrukningen i hemmet, göra det säkrare eller bara bekvämare.
Exempel på vad du kan göra i ett smart hem:
- Styra belysningen, värmesystemet eller larmet från mobiltelefonen
- Ställa in en tid då motorvärmaren startar automatiskt varje morgon
- Montera översvämningssensorer som larmar om diskmaskinen fyller köket med vatten
- Skapa scenarion som gör att du med ett enda knapptryck exempelvis släcker belysningen och startar tv:n och popcorn-maskinen
- Skapa automatiska scenarion som gör att gardinerna dras för i vardagsrummet när rummet uppnår en viss temperatur
- Ställa in en kyckling i ugnen på morgonen och sedan fjärrstyra start av ugnen när du åker från jobbet på eftermiddagen
Det handlar i grund och botten om hur mycket fantasi du har och vilka funktioner du känner att du behöver. En av Byggahus läsare har exempelvis ett smart hem som säger till när en av husets invånare passerar brevlådan så att alla vet att denne snart är hemma.
Medlemmen Falkn har en motordriven gardinstång som han ska styra med en app via Nexa Bridge. Foto: Falkn
Välja teknik för smarta hemmet
Det är egentligen inte särskilt svårt alls att komma igång med grunderna till ett smart hem, i alla fall inte de lite enklare systemen. Bestäm dig först för hur avancerat du vill att systemet ska vara och vad det får kosta.
- Kostnaden varierar stort med vilken teknik man väljer och hur omfattande installationen ska vara. Ett simpelt Tellsticksystem får du för under 2 000 kronor, medan ett motsvarande med Z-Waveteknik kan kosta ett par tusenlappar mer, säger Erik Freiholtz, vd för M.nu.
En skillnad på ett enkelt och ett lite mer avancerat system är att du i det enklare får leva med envägskommunikation. Det innebär att du exempelvis kan tända en lampa med mobiltelefonen, men du kan inte få ett svar som säkerställer att den faktiskt blivit tänd. Sitter du då utomlands och vill kontrollera så att du släckte i vardagsrummet kan du inte göra det. För att du ska få den funktionen krävs det att systemet har stöd för tvåvägskommunikation, först då kan prylarna svara tillbaka till styrenheten.
En annan skillnad är att de lite mer avancerade systemen ofta är krypterade medan du i ett enklare riskerar att någon tar sig in och styr ditt hem med sin egen mobiltelefon.
Tomas Andersson använder androidplattor på väggen för att styra hemmet. Foto: Tomas Andersson
Du måste också göra ett val mellan trådlöst eller trådbundet. Trådbundet är alltid ett mer driftsäkert alternativ, men kanske inget för den som inte bygger nytt hus eller ska genomföra en el-renovering - eftersom trådbundet innebär ingrepp i den befintliga konstruktionen och därför kostar mer. Trådlöst är idag ett fullgott alternativ, förutsatt att du väljer ett pålitligt system.
– Vid efterinstallation är trådlöst att föredra då installationen blir mycket enklare och billigare. Vid en större installation rekommenderas inte 433-megahertzprodukter då varken driftsäkerheten eller säkerheten är särskilt hög, säger Erik Freiholtz.
Tänk också på att välja ett system som är stort och brett, dvs ett välkänt system som många köper och som har ett brett och levande produktutbud så att du finner produkter för alla dina behov. Riskerna med små system, speciellt om du ska göra en omfattande installation, är att de försvinner eller slutar stödjas och då står du där med ett smart hem som inte längre fungerar. Detta hände nyligen en rad konsumenter när Google köpte upp och nu lägger ner smarta hem-hubben Revolv.
Sundberg84 har byggt ett övervakningssystem till robotgräsklipparen. Foto: Sundberg84
De vanliga lösningarna för smarta hemmet
Några av de största systemen här i Sverige är KNX, Z-Wave, och lite på utkanten hittar vi Arduino som i grund och botten inte är ett färdigt smart hem-system men som kan bli det i den händiges händer.
- Z-Wave är, vad vi märker hos oss, utan tvekan störst i Sverige bland de som nyinstallerar och det som flest är intresserade av just nu, säger Erik Freiholtz.
Nedan går vi igenom några av de vanligaste lösningarna, vad de är för något och deras för- och nackdelar.
Z-Wave: Ett trådlöst kommunikationsprotokoll (dock ett företag bakom) med stöd för en rad produkter och funktioner. Systemet är ett mesh-nätverk vilket innebär att alla produkterna kan kommunicera med varandra. Om du har en kontrollenhet som skickar signaler kan en enhet i nätverket skicka denna vidare signalen till rätt produkt. Fördelarna är att du får bra räckvidd och kan bygga upp ett stort system utan att det uppstår problem.
Vilket företag som helst kan utveckla produkter för Z-Wave, men de måste godkännas av en arbetsgrupp. Ett av de mest välkända företagen i Sverige är Fibar Group och deras produktserie Fibaro.
+ Krypterad tvåvägskommunikation
+ Stort produktutbud med fullgod kompatibilitet mellan olika märken
+ Meshnätverk
+ Enkelt att komma igång
+ Enkelt att bygga ut i efterhand
- Dyrare än 433-megahertzprodukterna, men inte lika dyrt som KNX
- Inte lika driftsäkert som en trådbunden lösning
433 megahertz: Här hittar du en uppsjö produkter, men en av de vanligaste kombinationerna är Tellstick + valfria tillbehör, exempelvis Nexa, Proove eller Oregon. Det är ett enklare löst ihopsatt trådlöst system som består av en kontrollenhet som kopplas till hemmets router, och en rad tillbehör som du väljer själv. Tack vare kontrollenheten kan du styra tillbehören via mobiltelefonen, datorn eller surfplattan samt skapa automatiska scenarion. Det här är ett enkelt och billigt system, exempelvis för den som bara vill testa på om smarta hemmet är något för den, men också väldigt lätt att komma igång med och produktutbudet växer. Säkerheten är dock urusel, vem som helst med lite kunskap kan i princip ta sig in och styra dina enheter.
+ Billigt
+ Mycket enkelt att komma igång - i stort sett plug and play
+ Stort produktutbud
- Kommunikationen är enkelriktad
- Kommunikationen är okrypterad
- Inte särskilt driftsäkert
KNX: KNX är en standard för trådbundna smarta hem. Det finns mängder av produkter som stödjer standarden och möjligheterna för den som är ute efter ett avancerat smart hem är därför stora med en sådan installation. Nackdelen är att KNX kräver programmeringskunskap, och även förkunskap om smarta hem överlag - eller så gör du det enkelt för dig och anlitar en KNX-installatör som gör jobbet åt dig.
+ Stöd för tvåvägskommunikation
+ Driftsäkert
+ Enorma möjligheter för den som är bevandrad inom programmering
+ Bra val för den som bygger nytt och seriöst tittar på smarta hem-funktioner
+ Stort produktutbud
- Hög instegsnivå, kräver programmering
- Komplicerat att installera i efterhand, bör helst ske vid nybyggnation
- Dyrt - men priserna har börjat gå ner
X10: Kommunikationsprotokollet X10 har funnits länge och stödjer både envägs- och tvåvägskommunikation, och både trådlöst och trådbundet. Produktutbudet är ganska stort och produkterna är inte jättedyra eftersom det är relativt enkla konstruktioner. Kommunikationen sker över hushållets elledningar.
+ Stöd för tvåvägskommunikation
+ Driftsäkert
+ Stort produktutbud
- Ett långsammare system än KNX
Zigbee: Den här lösningen påminner en del om Z-Wave även om det finns en del skillnader, exempelvis kommunicerar Zigbeeprodukter över 2,4 gigahertzbandet. I slutändan, när alla enheter är på plats märker du dock ingen skillnad rent funktionsmässigt. Zigbee är precis som Z-Wave ett trådlöst system som stödjer meshnätverk så att räckvidden förlängs med varje pryl. Det är utvecklat för små, strömsnåla enheter. Zigbee Alliance är den organisation som har till uppgift att godkänna nya produkter.
- Zigbee har inte riktigt slagit igenom här i Sverige. En stor nackdel som jag ser det är att en del tillverkare som använder tekniken lägger på ett eget protokoll, kompatibiliteten mellan olika tillverkare blir då generellt ganska dålig, säger Erik Freiholtz.
+ Är en riktig standard från början till skillnad från Z-Wave
+ Bra produktutbud
+ Meshnätverk
+ Stödjer fler enheter än Z-Wave (men det är egentligen bara intressant i teorin för i praktiken stödjer bägge så många att du i ett vanligt hem aldrig kommer upp i sådana mängder)
-Saknas ofta kompatibilitet mellan produkter från olika tillverkare
-Inte så stort i Sverige
- Sedan finns ju också tekniker så som exempelvis EnOcean som är stor längre ner i Europa. Den använder sig av energy harvesting, sensorer och fjärrkontroller har inte något batteri. Men utbudet av produkter är inte lika stort som för Z-Wave. En annan lösning är MySensors.org/Arduino som är billigt och kan integreras med Z-Wave-kontroller, men det är en ganska hög tröskel för att komma igång och det används primärt för att samla in information, inte för att styra 230 volt, säger Erik.
Det här var en kort genomgång av de olika systemen. Vi har många kunniga i forumet som är bevandrade inom smarta hem och som säkert har mer att säga om just sin lösning. Känn er fria att kommentera er egen bild av för- och nackdelar med de olika systemen i Byggahus forum/Villalarm & hemautomation.
Diskussioner om smarta hem
Visonic Powermaster 10, installation och konfigurering
Ringklocka Z-wave, färdig eller bygga?
Att hemmasnickra ett hemautomationssystem
Kommentarer
33