Köpa radhus, kedjehus eller parhus - tänk på det här
Att bo i radhus, kedjehus och parhus skiljer sig en del från att bo i ett fristående småhus. Här listar vi vad du ska tänka på om du funderar på att köpa ett sådant hus.
Kedjehus, radhus och ibland även parhus är ofta en mellanlandning mellan lägenhet och hus eller tvärtom. Men det finns också de som tycker att den här typen av boende är det som passar dem allra bäst - exempelvis småbarnsfamiljer.
Så här kan man definiera de tre hustyperna:
- Radhus är sammanbyggda hus där du och grannen delar en eller två innerväggar med varandra.
- Kedjehus påminner om radhus på så vis att de är sammanbyggda, med skillnaden att de ofta skiljs åt med ett garage, carport, förråd eller liknande mellan varje bostad.
- Parhus är ett slags dubbelhus. Utseendemässigt ser det ut som ett småhus, men det avskiljs av en mellanvägg och inuti har de två bostäderna ofta en identisk men en av dem spegelvänd planlösning.
– Prismässigt ligger samtliga dessa vanligen lägre i pris än ett fristående hus eftersom de är populära men inte lika populära som fristående villabebyggelse. Men det går inte att säga att de är si eller så mycket billigare. Priset beror på så många olika faktorer, allt från områdets geografiska placering och infrastruktur till standarden på husen och ekonomin i samfälligheten, säger Fastighetsbyråns mäklare Pär Gunnarsson.
De sociala aspekterna vid boende i radhus, kedjehus eller parhus
Fördelarna med att bo i den här typen av hus är flera, men det är även nackdelarna.
– Det som man ska ta med i beräkningen är den sociala gemenskapen. Många gånger blir det rätt tekniskt, ja vi delar internet eller gräsklippning. Men måste också beakta den sociala gemenskapen som är väldigt olik den i ett villaområde. Det är till exempel större chans att ungarna springer mellan husen, att det är kräftskiva en gång om året och liknande, säger Pär Gunnarsson.
Frågor du bör ställa dig är:
- Vill jag ingå i den här sociala gemenskapen eller inte?
- Fungerar det att ställa sig utanför den om man inte vill vara med?
– Det kan ju även vara tvärtom, att du söker den här typen av gemenskap. Då är ju gruppbebyggelse något som kanske till och med passar dig bättre än ett fristående hus, säger Pär.
– men parhus är på sätt och vis svårast av de tre gruppbebyggelser vi talar om.
I parhus är det däremot lite annorlunda. Då handlar det kanske om ett enstaka parhus och du blir väldigt beroende av relationen till din granne. Ni delar en vägg och har trädgårdar och ibland även uteplatser dikt an. Vem är grannen? Vad händer om grannen flyttar och den nya ägaren och du inte kommer överens?
– Mycket av det vi tar upp stämmer även in på parhus, men parhus är på sätt och vis svårast av de tre gruppbebyggelser vi talar om. Har man en knäpp granne bland tio grannar är det ett mindre problem än om du bara har en knäpp granne. Därmed inte sagt att parhus är dåligt. Men man ska vara medveten om för- och nackdelar så man köper det som passar en själv, säger Pär.
Är grannen toppen kan det istället vara en stor fördel med parhus. Ni kan gå ihop och få bättre avtal när ni ska underhålla huset, ni delar på stora kostnader och har en mindre vägg att betala uppvärmning av. Dessutom kanske ni blir goda vänner som umgås och har kul tillsammans.
Juridik, ekonomi och underhåll - tre viktiga frågor
När du rett ut huruvida det sociala är något för dig är det dags att börja ställa frågor om den bostad och samfällighet som du är spekulant på. Främst handlar det om tre ting: ekonomi, underhåll/ansvar och juridik.
– Det är skillnad på att köpa en bostadsrätt och på att köpa en fastighet. Rent juridiskt är en skillnad att i en en bostadsrätt fördelas ansvaret mellan föreningen och bostadsrättshavaren. Det är därmed inte alltid självklart vem är ansvarig för fel som uppstår, är det bostadsrättshavaren eller föreningen? Det är inte alltid helt självklart. I en fastighet med äganderätt är det bara en som ansvarar för fel som uppstår, och det är ägaren själv, säger Joséphine Slotte, jurist vid Konsumentverket.
När det kommer till gruppbebyggelse finns det bostäder med såväl äganderätt som i bostadsrättsform, utbudet är mer blandat än i andra bostadsformer.
Om du själv äger din fastighet har du ingen förening att svara mot, men måste också ta ett större ansvar för fastigheten själv. Ofta har man ändå en samfällighet där man förhandlar gruppavtal med mera, men skulle denna gå i konkurs kan du fortfarande sälja bostaden.
Om du själv äger din fastighet är du ensamt ansvarig för ekonomin, dina lån och andra skulder. Du måste också betala lagfart och pantbrev.
– Ytterligare en aspekt med att äga en fastighet, speciellt med grannar så nära inpå, är att du inte har lika enkelt att komma tillrätta med grannar som missköter sig. Om du bor i en bostadsrätt har föreningen en skyldighet att se till att grannarna inte stör för mycket, och kan i extrema fall tvinga fram en försäljning säger Joséphine Slotte och fortsätter:
– Om du istället äger din fastighet har du begränsade möjligheter att få hjälp med en störande granne, och det går inte heller att tvinga fram en försäljning av grannfastigheten.
Bostadsrättsformen har självklart också för- och nackdelar. En fördel är att du slipper betala lagfart och pantbrev. Föreningen tar hand om det yttre underhållet, takbyte, fönsterunderhåll och fasadskötsel. Detta regleras i bostadsrättslagen, men det kan finnas avsteg från denna i stadgarna.
– Var noggrann när du läser stadgarna och ta reda på vilket ansvar som vilar på dig och vad som är föreningens ansvar, säger Joséphine Slotte.
Nackdelarna med bostadsrättsform är att du inte bestämmer själv vad du vill renovera och göra. Byta färg kräver exempelvis att alla i så fall gör det. Det kan även finnas regler för hur hög häck du får ha, vem du får hyra ut till i andra hand och liknande.
Sedan har du även ekonomin att ta hänsyn till.
– Dels ekonomin i den samfällighet som gruppbebyggelsen eventuellt ingår i. Har föreningen lån är dessa även dina lån och det är något du måste känna till och ta hänsyn till. Dels vilka gemensamma utgifter det finns. Tillkommer exempelvis kostnader för underhållet i själva området? Det är frågor du måste ställa, säger Pär Gunnarsson.
– Har du en bostad i bostadsrättsform kan det i värsta fall bli så att om föreningen går i konkurs blir du av med din bostad men har kvar dina lån.
– Har du en bostad i bostadsrättsform kan det i värsta fall bli så att om föreningen går i konkurs blir du av med din bostad men har kvar dina lån. Det är viktigt att du väljer en bostad i en solid förening, fyller Joséphine Slotte i.
När det kommer till underhållet är det mest en fråga om vilket ditt ansvar blir i allt detta. Har föreningen lagt ut löpande underhåll såsom gräsklippning och snöskottning på ett företag, eller är det något som ni i föreningen ska sköta gemensamt? Hur ofta måste du i så fall vara ute och sköta om området?
– Ta reda på vilka skyldigheter du kommer att ha mot samfälligheten. Det kan ju även vara så att allt underhåll ligger externt och då har du ju istället en stor fördel gentemot ifall du skulle ha bott i hus, du slipper kanske skotta, klippa häcken och tvätta taket till exempel.
Men den stora saken med gruppbebyggelse är att du blir beroende av grannar på gott och ont.
- Grannar som missköter sig kan gå ut över dig - läckage och liknande. De kan också ha en annan dygnsrytm än dig, fester, småbarn osv eller du jobbar natt och behöver sova på dagarna. Det kan såklart vara hur bra grannar som helst lika gärna. Men överväg allt sådant så att du har en realistisk bild av det boende du är spekulant på, säger Pär och fortsätter:
– Och se till att du gjort din hemläxa. Var inte rädd för att ställa frågor, varken till säljaren, mäklaren eller föreningen.
Fördelar med radhus, kedjehus och parhus
- Du får ofta mycket bostad för pengarna.
- Är fastigheten i bostadsrättsform slipper du betala lagfart och pantbrev.
- Gruppavtal gör att många fasta kostnader blir billigare än vad liknande avtal skulle ha blivit för en vanlig husägare. Exempelvis kostnader för vatten, avlopp och bredband.
- Du har vanligen lägre uppvärmningskostnad eftersom du delar en eller flera väggar med grannarna.
- Dags att måla om eller renovera taket? När det kommer till den här typen av större underhåll kan man gå ihop flera hushåll för att få ner kostnaderna.
- Dessutom blir underhållet ofta billigare på grund av att du exempelvis har färre väggar som ska målas.
- En del löpande underhåll brukar ingå via samfälligheten, sådant som exempelvis snöskottning och häckklippning.
- Det kan finnas trädgårdsredskap och liknande att låna från samfälligheten så att du slipper köpa egna.
- Med mindre trädgård (jämfört med villaträdgård) kommer mindre trädgårdsarbete och mer tid över till familjen.
- Ingår ofta i barnvänliga områden med lekplatser och trygg omgivning mellan bostäderna.
- Det finns ofta en social gemenskap inom gruppbebyggelse (hamnar både på plus- och minuskontot eftersom det finns många faktorer i detta). På plussidan: trevliga grannar, roliga fester, många lekkompisar till barnen, nya vänner mm...
Nackdelar med radhus, kedjehus och parhus
- Du får inte göra vad du vill med din bostad, att ändra på utseendet exempelvis.
- Värdeökningen på den här typen av bostäder är ofta sämre än den för fristående hus.
- Du är beroende av grannarna (trevliga/otrevliga, lugna/stökiga osv) och hur de sköter sin bostad (läckagerisk mm). Vad händer exempelvis med värdet på din bostad om grannen låter sitt parhus förfalla?
- Bränder sprider sig enklare och det finns fler som kan orsaka dem.
- Om samfälligheten handlat upp en rad tjänster för trädgårdsskötsel kan det bli dyrare för dig än om du hade skött sådant själv. Är du en sådan som gillar att skotta och sköta om trädgården är löpande underhåll skött av företag kanske snarare en nackdel.
- Det är inte ovanligt att du får arbetsuppgifter tilldelade av samfälligheten. Har de exempelvis inte köpt in snöskottningstjänst kan det vara så att det läggs ut på de boende på rullande schema. Likaså gräsklippning och annat underhåll.
- Samfälligheten kan ha dålig ekonomi och sitta på lån - som då även blir dina.
- Det finns ofta en social gemenskap inom gruppbebyggelse (hamnar både på plus och minus eftersom det finns många faktorer i detta). På minussidan: otrevliga grannar, mer ljudkänsligt, insyn i trädgård mm...
Röster om parbebyggelse i vårt forum
I forumet dyker det ibland upp frågor från husägare som planerar “byta ner sig” till radhus, parhus eller kedjehus, och ibland även lägenhetsboende som planerar att ta ett steg upp i bostadskedjan. Då brukar våra kunniga medlemmar vara snabba med att ge bra råd.
Här kommer några röster från forumet:
JanneL: “Det är viktigt att du undersöker objektet noggrant. Har du ingen större erfarenhet av detta råder jag dig att anlita en besiktningsman. Förutom att kontrollera huset, bör du även kolla upp föreningens årsredovisning. Är föreningen välskött? Hur ser underhållsplanen ut? Görs avsättning till yttre fond? Är det aktuellt med några större underhållsåtgärder? Att köpa en bostadsrätt innebär även att man kanske måste delta i styrelsearbete
Klaskarlsson: “Det viktigaste är att du kollar upp ekonomin och om det finns planer på stora renoveringar och/eller ev. avgiftshöjningar. Det kan ju också vara bra att kolla vilka värmesystem som använda och vad som ingår i avgiften (ibland ingår både VA, soptömning, Värme och kabeltv, ibland kanske det är direktel - och då kan det bli en rätt dyr extrautgift på vintern för elen)
Johan mlg Karlsson: “Väg också in din egen tid i det hela. Villor (och stora trädgårdar) kräver ofta betydligt mer underhåll än ett radhus. Vill du spendera lördagarna med att vara med din dotter eller med att rensa i trädgården?
Manberg: “Om man tar ett radhus som är på slutet eller början på radhuslängan så får man i regel mer plats, mer tomt och möjligheter till att sätta upp en friggebod, stutsmatta eller större altan. Sedan slipper man en granne åt ett håll.
B8Q: “Parhus är mitt absoluta sistahandsval! De har villans skötsel- och underhållsbehov, och lägenhetens störande grannar vägg-i-vägg.”
Hempularen: “Under de åren vi bodde i parhus så upplevde vi inte själva några av de problem som tas upp i tråden. Rent praktiskt så är ju skillnaden mellan friliggande och parhus, att du blir lite mer beroende av parhusgrannen. Ni har i vissa lägen ett beroende av varandra när det gäller underhåll. Ex. om taket hos grannen läcker så kan det rinna in hos er också. Och OM man då har en strulig granne så kan det bli ett större företag att åtgärda. I många fall ligger även ledningar gemensamt för husen.”
Kommentarer
1