Så klarar du dig utan ränteavdragen

Jonas Lindmark diskuterar hur en bolånetagare kan resonera kring ränteavdragen.

Under hösten 2015 flammade en gammal diskussion upp om rätten att göra ränteavdrag för bolåneräntor. Tidigare har fokus legat på att staten både skulle kunna öka skatteintäkterna och stimulera sparande genom att trappa ned både kapitalbeskattning och ränteavdrag. Men nu är det enbart försämrade ränteavdrag som diskuteras.

Jonas Lindmark
Jonas Lindmark

De ekonomiska experterna verkar överens om fortsatt stigande bostadspriser skulle öka risken för en allvarlig ekonomisk kris när priserna vänder nedåt, samt att ett bra sätt att tydligt bromsa prisuppgången vore att fatta beslut om att börja trappa ned ränteavdragen. Genom att ändra reglerna nu medan boräntorna är låga så minskar de negativa effekterna. Och genom att minska avdragsrätten långsamt, till exempel under tio år, så hinner människor anpassa sin ekonomi.

I media har synts varningar att stora grupper svenskar är beroende av avdragsrätten och skulle tvingas flytta om den försvinner. ”Kaliber” i P1 bad SCB ta fram statistik som visar att 65.000 hushåll med inkomster som är så låga att de räknas som fattiga idag gör ränteavdrag på mer än 500 kronor per månad. Och när Swedbank under november frågade sina kunder om skatteavdragen för ränteutgifter så svarade 26 procent att de är mycket beroende.

Fast samtidigt är boräntorna idag extremt låga, så alla bolåntagare borde ha marginaler som gör att de klarar sänkta ränteavdrag. Både 2011 och 2012 var boräntorna i snitt mer än dubbelt så höga som idag, medan helt slopade ränteavdrag motsvarar att räntekostnaden höjs med 43 procent.

Människor som idag inte skulle klara att få ihop sin ekonomi utan ränteavdragen riskerar samma problem om deras boränta stiger från till exempel 2,0 till 2,9 procent. Samtidigt kräver bankerna bolånekalkyler att kundernas ekonomi ska klara räntor på 7 eller till och med 8 procent. Så länge boräntorna stannar under 4 procent borde alltså ekonomin gå ihop för alla som har kvar oförändrade inkomster jämfört med när de köpte sin bostad.

Vissa grupper, främst de som blivit arbetslösa eller långvarigt sjuka, skulle få ökade problem om ränteavdragen slopas. Men att ge dem ökade bostadsbidrag är billigare för statskassan än att ge ränteavdrag även till de rika (som ofta är de som har störst bolån).

Du som går på visningar och tvekar om du vågar köpa, här är tre tips:

  • Om du måste skaffa någonstans att bo, men känner dig helt säker på att bopriserna kommer att falla brant det närmaste året, bo på hotell
  • Köp lite mindre bostad än du egentligen behöver, då betyder en prisnedgång att det blir billigare att byta till större.
  • Ju längre du bor kvar, desto mindre roll spelar prisförändringar. Om du har råd att köpa och aldrig säljer, så spelar den framtida prisutvecklingen ingen roll.

Läs också

Rädsla för svensk finanskris bakom sänkta ränteavdrag
Brant prisuppgång ger obalans, det gäller även bostäder