Måtten på huset

Sedan 1989 gäller den svenska standarden ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler” SS 021053. Tidigare var det delvis andra mätregler som gällde och därför kan du t ex få större boyta i lägenheten om du gör en ny mätning av lägenheten eller småhuset när du ska sälja.

Om vi börjar med byggnadsarean, så är det den yta som en byggnad upptar på marken, dvs fasaderna inklusive överbyggda altaner och dylikt.

Sedan gäller det att skilja på termerna boyta och boarea. En yta är något du kan ta på, t ex golvytan. Med area menar man däremot den uppmätta storleken på ytan. När du mäter ett utrymme ska du i vissa fall bara mäta delar av golvytan. Då blir golvarean mindre än golvytan. När du t ex funderar på att bygga hus, uppger hustillverkaren boyta eller boarea på huset du funderar på att bygga?

När du räknar ut boarean i ett småhus ska du mäta alla utrymmen som tillhör huset, inklusive garage, förråd, sophus etc. Vissa utrymmen ska inte alls räknas med i den totala arean. Det är:

– Utrymmen som har en rumshöjd lägre än 1,90 meter.
– Utrymmen som inte kan nås från en dörröppning, trappa, permanent stege eller lucka med fällbar stege.

Alla utrymmen kan inte utnyttjas lika bra och därför delar man upp arean i boarea och biarea.

Reglerna för vad som är boarea och biarea är olika för våningsplan som ligger ovan mark, sluttningsvåning eller i källarvåning.

Ovan mark räknas all area som boarea, med undantag för garage, pannrum, soprum och ett utrymme som är inrättat så att det bara kan användas en del av året, t ex ett inglasat uterum, en balkong eller oinredd vind. Dessa undantag ska alltid räknas som biarea oavsett plan.

I en sluttningsvåning, där golvet delvis ligger under marknivån, är boarean det som ligger inom 6,00 meter från en yttervägg mot det fria där den omgivande marken är i nivå med eller under golvnivån. Övriga delar i sluttningsvåningen är biarea, inklusive undantagen uppräknade ovan.

I en källarvåning där hela golvet ligger under marknivå räknas hela arean som biarea.

Med uppdelningen på boarea och biarea, gäller sedan följande mätregler:

• I våningsplan med snedtak mäts hela golvytan där takhöjden överstiger 1,9 m med minst 60 cm bredd. Där takhöjden övergår till att bli lägre än 1,9 m mäts sedan ytterligare 60 cm ut på varje håll.
• Innerväggar som är 30 cm eller tunnare, mäts i sin helhet.
• Är innerväggarna tjockare än 30 cm mäter man 15 cm ini väggen från varje angränsande rum.
• Ytterväggar och väggar mot trapphus i lägenhet mäts inte alls.
• Från väggen utskjutande fönsterbänkar eller radiatorer påverkar inte mätningen, dvs golvet under räknas in i arean.
• En öppen spis eller kakelugn räknas också in i arean.
• Trappa med trapphål mäts i varje plan som om där var ett golv.
• Köksinredning, badrumsinredning och garderober räknas in i arean.
• Finns det en skorstensstock, ett schakt eller en pelare som är tjockare än 30 cm inne i bostaden mäter man 15 cm in i den/det från varje angränsande rum. Ligger den/det i direkt anslutning till någon av de väggar som omger bostaden mäter man den/det inte alls.
• Förråd med ingång inifrån bostaden räknas som boarea, både i småhus och lägenheter.
• Förråd med ingång utanför bostaden räknas som biarea.

Det är vanligt att man följer svensk standard, men observera att den exakta definitionen på ovanstående termer kan variera inom olika regelsystem. Skatteverket kallar t ex boarea för boyta. Du måste själv ta reda på hur uppgifterna redovisas i det enskilda fallet.

Läs mer:

• Swedish Standards Institute (SIS)