De har skapat sin egen attefallsdröm

Ellinors föräldrar bor i gotländska Ljugarn, ett sommarparadis vid havet. Det är också här Ellinors och Robbans attefallshus ligger, färdigbyggt för ungefär fyra år sedan.

– Det tog drygt ett år att bygga från första spadtaget. Men så lovade vi oss själva inför bygget att det inte skulle bli tråkigt, stressigt eller det enda vi prioriterade på helgerna. Det fick ta den tid det tog och det blev en snäll process, berättar Ellinor.

De tog hjälp med det som fackmannamässigt bör göras, såsom VVS och el. Resten gjorde de själva med hjälp av Ellinors föräldrar och farbror, som är snickare.

Ritningen skissade Ellinor fram själv och fick hjälp att göra den professionell för att skickas in till kommunen.

– Jag har ett stort inredningsintresse och har alltid tyckt att det är roligt med småhus – en trigger för mig. När attefallshus kom som alternativ föll bitarna på plats och vi tog en diskussion med mina föräldrar om att bygga hos dem, berättar Ellinor.

Bygget löpte på utan några större problem. Visst fanns det utmaningar, men de kom mer kontinuerligt.

– Det är många beslut som ska fattas inom områden som du överhuvudtaget inte har tänkt på. Jag är visuell, vet vad jag tycker om och hur slutprodukten ska se ut. Men när man står där och får en fråga, till exempel: “Hur vill du ha det i väggarna?”, och du får tre olika alternativ är det inte alltid lätt att bestämma sig, säger Ellinor.

En annan klurighet var hur de skulle gömma varmvattenberedaren. Den hamnade till slut i ett av köksskåpen. Men för att kunna placeras där var de tvungna att tänka till på helheten direkt från start.

– Mitt starkaste tips till andra är att försöka tänka hela vägen redan från början eftersom det du gör i ditt första steg resulterar i ditt sista steg. Många av besluten, såsom med varmvattenberedaren, måste du veta innan du gör grunden, för att veta var vattenledningarna ska sitta.

Hur fick ni till det?

– Vi hade en klar bild av hur vi ville att det skulle se ut när vi var klara. Tack vare att min farbror och pappa kunde guida oss under processen hade vi möjlighet att fatta beslut om rätt saker i rätt ordning. En ordning som följer hur man bygger, inte i den ordning man som nybörjare tror att det är. Annars hade vi nog fattat fler småbeslut längs vägen, för att man helt enkelt inte vet. Men vi googlade också massor, kollade mycket på Byggahus.se och på Youtube.

Vad är du mest nöjd med nu efteråt?

– Exteriört, hur huset ser ut utifrån. Det är spot on såsom vi ville ha det och kokade ned alla inspirationsbilder till. Fasaden är lite som att titta på havet – du ser om det har regnat eller om solen har varit framme länge. För mig som är uppvuxen med havet och sett hur det mår under dagen känns det lite på samma sätt med fasaden.

Kostnaden för attefallaren landade på cirka 450 000 kronor och då har de inte haft någon kostnad för tomt och inte så stor arbetskostnad som många andra har.

De valde ändå rätt fritt i materialval, såsom trägolv, inte det billigaste Ikea-köket och en bänkskiva som de verkligen ville ha.

Hur känns det att ha byggt ett hus själva?

– Lite overkligt. När vi var färdiga kändes det väldigt självbekräftande. Nu kan jag ibland känna att jag är rädd för att hänga upp en tavla hemma i lägenheten och får påminna mig själv om att jag faktiskt byggt ett hus, säger Ellinor och skrattar.

Fakta: Ellinor Simander

Ålder: 38 år.
Bor: Lägenhet i Visby och i 25 kvadratmeter attefallshus i Ljugarn, längs Gotlands östkust.
Familj: Sambo Robban, Elvira, ett år, och katten Elvis.
Gör: Team-manager och Customer Success Manager på Payex i Visby.
Intressen: Familj och inredning. “Är förresten titta serier på Netflix en hobby?”
Instagram: @simanderinterior
Kuriosa: Kallar sitt Attefallshus för #attefallshusetegon eftersom: “När vi började processen tänkte jag att en hashtag är på sin plats. Jag hade en omröstning på Instagram och Egon vann. Mina föräldrar köpte nämligen sitt hus av Egon. Jag är uppvuxen i lägenhet, men mina föräldrar och jag åkte ofta till Ljugarn på söndagsutflykter. Vi åkte då förbi huset här och så en dag var det till salu. Jag var tio år och mina föräldrar budade på det, men vann inte budgivningen. Egon hade lovat sin fru Vera innan hon dog att sälja till gotlänningar och inte ‘badisar’ så mamma och pappa fick ändå köpa. Nu har vårt attefallshus blivit Egon och mina jobbarkompisar kan ibland fråga: ‘Blir det Egon i helgen?’”.