Mats leder husbygget själv

Mats familjegård är utformad enligt skånsk tradition i en u-formation, med två ekonomibyggnader på varje flank av bostadshuset. Huset är i sten med en boyta på 430 kvadratmeter, inklusive källarplan i souterräng. Bygget sker i tre etapper, med varsin byggnad för sig.

– Min tanke är att det ska se ut som för 100 år sedan, med den u-formade gården omgärdad av ängar och bokskogar. Men samtidigt som vi värnar om en ursprunglig stil, har vi höga krav på boendemiljön och komforten: det ska vara hållbara och gedigna material som kräver så lite underhåll som möjligt.

Planlösningen i bostadshuset är speciellt anpassad efter familjens behov och utmärks av en tydlig uppdelning mellan privatsfären och allmänytorna. Hela det övre planet ska tjänstgöra som en privat del med två sovrum i vardera ände med varsin tillhörande toalett. Sovrummen förbinds med en hall och en mindre flygel som vid behov kan konverteras till ett tredje sovrum.

På bottenplanet ges utrymme för sociala aktiviteter: kök med matplats och en intilliggande matsal med utgång till en terrass mot trädgården. Bredvid matsalen finns rum för ett litet bibliotek. Det största rummet på bottenplanet är en lounge med öppen eldstad och plats för många gäster. Mats har förberett ett multiroomsystem med vägginbyggda ljud- och bildkällor som når såväl loungen, sovrummen och köket. Det datoriserade systemet styrs från ett teknikrum i källaren.

– Jag har valt att ”go crazy” när det gäller underhållningsfunktioner som ljud, bild och multimedia, avslöjar han.

I källarplanet har familjen planerat för två gästrum, en verkstad, dusch och bastu samt ett större badrum. I södra änden, under köket, ska Mats anlägga en vinkällare och bredvid ligger det lilla teknikrummet med anslutande kabelrack för el, media och larmsystem. Här är även driften för golvvärmesystemet placerad. Pannrummet med värmepumpen kommer däremot att finnas i den intilliggande ekonomibyggnaden, liksom inkommande el och vatten, ventilationscentral och en centraldammsugare.

– Det har krävts en omfattande planering för att samordna alla dessa delar så att driftssystemet kan skötas på ett smidigt och praktiskt sätt, konstaterar Mats.

Det har även blivit många och långa samtal med arkitekten Eva Arén, särskilt under byggets inledningsfas.

– Vi har diskuterat planlösningar och material in i minsta detalj, allt från bredden på dörröppningarna till valet av takkupor. Det var mycket lärorikt för min del, och arkitekten har varit skicklig på att hitta lösningar som passar oss.

Mats betonar att man som byggherre bör sätta en kostnadsram för alla delar i ett byggprojekt, även när det gäller konsultation med arkitekten. Just i detta avseende borde han själv agerat mer affärsmässigt, medger han.

– Konsultationen var ju den roliga biten, men så här i efterhand borde jag definierat innehållet i vårt samarbete på en offert. Det är en fördel för planeringen och ger naturligtvis en bättre koll på ekonomin i projektet.

Mats har själv tagit hela ansvaret med att projektera och styra upp arbetet med alla inblandade: kommun, arkitekt, konstruktör, kvalitetsansvarig samt ett flertal olika entreprenörer. Det har inneburit många och ibland svåra beslut under tidspress, konstaterar han.

– Jag har jobbat som projektledare och är van att hålla i trådarna och leda arbeten i grupp. Samtidigt har jag fått en hel del hjälp och feedback från mina släktingar, i synnerhet min far och även min farbror som tidigare arbetat som VVS-ingenjör.

– Men visst har det bitvis varit mycket krävande . När det var som värst drabbades jag faktiskt av magsår. Med facit på hand borde jag nog ha anlitat en extra projektledare för att få hjälp med koordineringen av alla aktörer i byggprocessens inledning.

På grund av sin utlandstjänstgöring har Mats under långa perioder fått driva projektet på distans. Det har inneburit planeringsarbete under sena timmar och oräkneliga telefonsamtal för att ”få rätt man på rätt plats”. En av de första utmaningarna var att samordna arbetet med att dra fram el, telefon och vatten till huset. I den ursprungliga sommarstugan på tomten fanns varken el eller fast telefoni och ej heller något fungerande avlopp.

– Ambitionen var att avtala ett gemensamt möte då jag var hemma i Sverige. Jag tog kontakt med kommunen, elnätsägaren EON och Telia. Efter åtskilliga samtal lyckades vi pricka in en tid då samtliga kunde närvara på plats. Vi möttes och gjorde upp alla handlingar kring installationsarbetet, det var en enorm lättnad att klara av den uppgiften på en eftermiddag!

Mats har inte haft någon bestämd tidsram för projektet, vilket varit på gott och ont, konstaterar han.

– Genom att erbjuda entreprenörerna en tidsmässig flexibilitet har jag kunnat få till fördelaktiga avtal. Å andra sidan finns det en risk att arbetet inte flyter som det bör, att vissa hantverkare inte finns på plats när de bör finnas där.

– I mitt fall har jag anlitat lokala entreprenörer som jag eller mina släktingar känner till och litar på, så det har inte så mycket problem. Men mitt råd till andra byggherrar är att vara bestämd och kritisk. Skriv ett avtal med en bestämd tidsram med vite om entreprenören inte följer den.

I följande avsnitt kommer vi att titta närmare på husets konstruktion och det konkreta bygget som inleddes med grävning på en ojämn, sluttande mark.

Hela artikelserien:

Del 1 Mats bygger familjegård i kulturbygd

Del 2 Mats leder husbygget själv

Del 3 Grundläggningen gav oväntade erfarenheter

Del 4 Hållbart, energieffektivt och underhållsfritt

• Mats bygger familjegård i kulturbygd