Bygga stödmur - kostnad och steg för steg

När du har en sluttande tomt som du funderar på att terrassera och skilja av i olika ytor, kan en stödmur vara en bra lösning. Det gäller att du bygger stödmuren rätt så att den orkar stå emot de krafter som påverkar den. Tänk också på att du kan behöva söka bygglov för din stödmur. 

Nedan kan du läsa om hur arbetet med en stödmur går till. Men först ger vi ett kostnadsexempel.

Kostnad bygga stödmur

Vi har tagit fram ett exempel på vad det kan kosta att bygga stödmur av sten. Observera att det bara är ett exempel eftersom tillvägagångssätt kan variera med markförhållanden, murens storlek och val av material.

Inte någon av de trädgårdsdesigners som vi pratar med vill uppge meterpris på stödmur. De menar på att det kan skilja grovt, allt från 300 kronor per kvadratmeter upp till tiotusentals kronor per kvadratmeter; beroende på förutsättningarna på platsen, hur hög muren blir och i vilket material den ska byggas.

När vi har räknat på priset har vi därför granskat material och arbetsmoment och utifrån rådande priser tagit fram ett rimligt kostnadsexempel på en stödmur av knäckt tumlad mursten, 10 meter lång och en halv meter hög.

Prisexempel för en stödmur: 32 900 kr

Arbetskostnad: 12 000 kr (24 h a 500 kr/h)
Materialkostnad: 11 900 kr
Övrigt: 9 000 kr (Maskinkostnad, deponi, servicebil mm)

Material

Knäckt, tumlad mursten: 6 500 kr
Geonät: 2 100 kr
Makadam: 2 500 kr (250 kr/ton plus leverans)*
Dräneringsslang + skarv: 800 kr

*Vanligen beställer man ett lite större lass makadam i samma leverans eftersom transporten är en stor del av kostnaden. Att bara beställa exempelvis 3 ton makadam kan nog ses som en ovanlig företeelse. Ett alternativ för att spara in pengar här är att du själv kör ett par vändor med släp till grustaget.

Säkerställ en stödmur som håller

Begreppet stödmur får en lätt att tänka att det är den synliga muren som ska ge stöd, men så är inte fallet. Muren utgör nästan bara den kosmetiska delen, hur väl en stödmur fyller sin funktion beror istället på det som finns bakom den.

– Muren utgör överrocken. Det är hur väl du packar materialet bakom och hur bra dränerad muren är som avgör om den håller, säger trädgårdsanläggare Per Nevermann och förklarar att muren måste vara byggd så att den har en bra balans mellan gravitation och friktion.

• Friktionen - Det som håller muren på plats, trögheten i rörelsen. Ju mer friktion desto stadigare står muren.
• Gravitationen - Det ständiga trycket och de rörelser med mera som det orsakar i marken i närheten. 
• Vatten - Vattnet tar med sig finmaterialet och när det kommer ner i porerna på fyllnadsmaterialet ökar trycket på muren. När det sedan fryser bakom muren blir det som en hävstång.

Bygga stödmur - steg för steg

Steg ett är att du gräver ur för muren. Därefter bygger du upp en dränerande bädd i utrymmet.

– Den ska längst ner vara cirka 30-40 centimeter bredare än basen och packas med krossmaterial, helst utan 0. Det viktiga är att det blir dränerande, så snåla inte, säger Per Nevermann.

Den dränerande ytan får gärna sträcka sig en bit ut på framsidan av muren också. Du bör även lägga en dräneringsslang i botten på baksidan av muren. 

Är muren högre än en halv meter kan du behöva en dräneringsslang högre upp också, denna lägger du då cirka 30 centimeter ned i massorna från toppen av muren sett. 

Nu kan du börja bygga din konstruktion - detta oavsett om det är betongblock, granitblock, stengärdsgård osv. Tänk på att ytan du placerar muren på ska vara avjämnad samt luta inåt mot massorna.

– Ställer du den helt vertikalt kommer den att tippa över. Ju högre man bygger den desto viktigare är det med lutningen. Den ska luta ungefär 3-10 procent inåt. Kolla på stengärdsgårdar som stått i 400 år, de har ingen sula över huvud taget, vad de har gjort är att de har lutat konstruktionen, säger Per Nevermann.

Det är alltid mycket viktigt att första lagret på muren grävs ned ungefär till hälften eller en tredjedel så att man får grundstöttning. Sedan fyller man på med singel framför och bakom. Efter 40 centimeter lägger man in eventuellt geonät. 

Ett geonät är som ett armeringsnät i plast. Du rullar ut det och fäster det i muren. På murar under en halvmeter är det inte nödvändigt, där är det mer hängslen och livrem. Men på högre murar brukar man rekommendera detta. 

– Med det systemet kan man bygga tio meter höga murar för det är geonätet som håller ihop fyllnadsmassorna. Den fungerar som en jättelik hand som håller i muren, eftersom den ligger inklämd bland alla fyllnadsmassor bakom muren, säger Per.

Geonätet ska ligga två meter ut. Man lägger ut det, viker över och fäster in det. 

Fyll därefter på med mer makadam och jord, bygg några stenrader, fyll återigen på med makadam och jord, packa igen osv.

Per förklarar att man måste spetsa sig ut genom att gå in i det gamla materialet så att man får en hård grund. 

Så här ska muren se ut när du är klar; tänk att du skurit med en kniv rakt igenom den och tittar på den från sidan: 
– På insidan av muren vill du ha gamla massor som legat länge, de har sjunkit ihop och är stabila, det ska se ut som en liten strut bakåt. Man lägger ut geonätet över den gamla hårda marken och fyller på och packar. Då blir det bergstadigt. 

Att packa materialet ordentligt är grundläggande när du anlägger din mur - detta arbete är på många sätt avgörande för hur bra din stödmur kommer att hantera naturens utmaningar. Ytvatten och rörliga massor är nämligen ett riktigt gissel för stödmurar. 

– Ofta lutar marken mot muren från huset sett, och har man då inte packat packat massorna tillräckligt väl så det blir en ficka där det är lägre än krönet på muren och samtidigt rinner vatten mot muren. Det innebär att det kommer att samlas vatten precis innan krönet, som sedan sipprar ner. Allt vatten kommer då förr eller senare stöta på muren i konstruktionen, därför ruttnar de, sjunker eller sätter sig. Så det viktiga är att det inte kommer vatten bakifrån. Det får hellre rinna över muren, säger Per Nevermann.

Vanligen anger bruksanvisningen för muren en viss koefficient som materialet ska packas till. 

Sådant som påverkar priset

Utöver självklara saker såsom materialval (natursten är exempelvis dyrare än slipers) och storlek på mur finns det även en rad andra saker som påverkar slutpriset för en stödmur. 

Några exempel:

• Hur stor grävmaskin krävs?
• Hur lättåtkomligt är området där du vill ha muren?
• Behövs deponi eller kan du använda fyllnadsmassorna någonstans på tomten?
• Stöter du på berg? Det är dyrare att anlägga mur på berg, kan du låta berget sticka ut?
• Vilken typ av jord har du? Är det rullstensås behöver du knappt schakta, är det lerjord behöver det schaktas mer osv.
• Var i landet bor du? Både arbets- och materialkostnad påverkas av var du bor, det är vanligen dyrast i Stockholm och billigare på mindre orter.

Stödmur forumet

Cecar33: När vi byggde kom 2st 24-metersbilar med mursten Megalock i alla erforderliga varianter från Benders därefter kompletterades det med några pall till. Tror enbart transporten överskred 20 000 kr totala kostnaden blev över 500 000 kr. Så mitt råd är, ta dit någon från stenfirma som ger en offert på material och en på hela jobbet.

Läs mer:

Kostnad 30 meter 50 cm hög stödmur
Bygga stödmur