Dränera grunden själv steg för steg

Om huset redan har en dränering och kanske också ett takavvattningssystem som är anslutet till det kommunala dagvattensystemet behövs inget bygglov. Nyanslutning till dagvattennätet kräver däremot bygglov och en anslutningsavgift på allt ifrån 20 000 till 150 000 kr beroende på kommun. 

Börja hos kommunen och ta reda på var fastighetens förbindelsepunkt med det kommunala dagvattennätet finns. Ta också reda på den så kallade uppdämningsnivån för din fastighet. Uppdämningsnivån är specifik för varje fastighet och är den högsta nivå som kommunen räknar med att vattnet stiger till vid riktigt höga vattenflöden. 

Utloppet från fastighetens ledningssystem får aldrig ligga under uppdämningsnivån. Ta även reda på var fastighetens förbindelsepunkt med kommunens dagvattennät finns. Både uppdämningsnivån och anslutningspunkten påverkar hur du ska planera din dränering.

Arbetet börjar med att buskar och annat intill husgrunden tas bort. Stuprörens nedre delar monteras av för att inte vara i vägen och skadas vid grävningen. Led bort regnvatten med tillfälliga rör om det regnar under byggtiden så att inte fasaderna skadas. Schakten måste grävas tillräckligt breda att arbeta bekvämt i. Att gräva för hand är ett drygt jobb så grävmaskin är ett måste.

Dräneringen ska skydda husgrunden från uppstigande grundvatten. Det innebär att dräneringsrören måste ligga under grundens lägsta punkt. När schaktet är öppet ända ner under grunden finns risk att marken under grunden sätter sig. Därför bör schaktet så fort som möjligt fyllas igen upp över husgrundens botten så att markens och grundens bärighet inte äventyras. Det är ett skäl till att man oftast väljer att inte gräva runt hela huset på en gång utan tar det i omgångar. 

I schaktet runt huset läggs dräneringsrör i botten som tar hand om grundvatten som stiger upp underifrån och markvatten och markfukt som kommer med regn. På ett mindre djup, ca 70 cm, placeras sedan ett rörsystem som leder dagvatten från stuprören till en dagvattenbrunn.

Schaktbotten jämnas till för att ge ett bra underlag för dräneringsrören. På schaktbotten läggs en fiberduk av geotextil. Duken fästs tillfälligt mot husgrunden och mot schaktväggen. Där en ny fiberduk tar vid ska skarven överlappa minst 30 cm.

Dräneringsrören läggs från schaktbottens högsta punkt och mot den sida av huset som ligger närmast förbindelsepunkten med kommunens system där också en dräneringsbrunn placeras. 

Vid högsta punkten placeras två spolbrunnar som består av vanligt markavloppsrör med lock som sticker upp strax ovanför marknivå. Från dessa går dräneringsrören åt varsitt håll runt huset och mynnar i dräneringsbrunnen. Genom spolbrunnarna är det senare möjligt att spola igenom hela systemet om ett stopp skulle uppstå. I förebyggande syfte skadar det inte att spola igenom systemet årligen. 

Dräneringsrören är perforerade för att samla in vatten från den omgivande marken. De kopplas ihop med spolbrunnen och läggs med fall på en cm per meter ner mot dräneringsbrunnen. Därefter ska makadam (grovt grus) fyllas runt rören. Fiberduken viks om makadamen så att dräneringsrören ligger inbakade som en korv av makadam med duk omkring. På så vis kommer jorden och markmassorna inte blandas med makadamen och vatten kommer att leta sig till dräneringsröret och ledas bort.

Dräneringsrören ansluts till en dräneringsbrunn. För att fånga upp sand och smuts som följer med vattnet behöver brunnen placeras så att det finns plats för ett sandfång på minst 70 liter under den punkt där dräneringsrören ansluter till brunnen. När dräneringsbrunnen är på plats fylls makadam runt brunnens nederdel för att stabilisera den. 

En dagvattenbrunn som tar hand om regnvattnet från stuprören placeras intill dräneringsbrunnen. Man ska däremot inte använda samma brunn. Det kan leda till översvämning av dräneringssystemet. 

Har man tur ligger utloppet från dräneringssystemet över både uppdämningsnivån och anslutningspunkten till det kommunala dagvattennätet. Då går det lätt att leda rören från både dagvattenbrunn och dräneringsbrunn direkt till anslutningspunkten. Om utloppet från dräneringssystemet istället ligger under uppdämningsnivån bör man skydda sitt dräneringssystem med en backventil så att inte vatten kan pressas tillbaka och översvämma villans dräneringssystem. 

Om dräneringsbrunnens utlopp ligger under anslutningspunkten går det att placera en dränkbar pump i dräneringsbrunnen och pumpa vatten till dagvattenbrunnen. Pumpen fungerar som en backventil för att skydda dräneringssystemet. Från dagvattenbrunnen kan vattnet sedan ledas ut till anslutningspunkten. Anslut dräneringssystem och dagvattensystem till kommunens dagvattensystem vid anslutningspunkten med markavloppsrör.

Innan schakten runt huset fylls igen ska grundmuren fuktsäkras. Många äldre grundmurar har målats med kallasfalt som fuktspärr. Idag är det vanligare att man klär in grundmuren under jord med luftspaltbildande fuktisolerande plastmatta. Den kallas ofta platonmatta eftersom Platon är det vanligaste varumärket. 

Det finns flera skolor om hur man gör med muren. Man kan rensa bort eventuellt lösa rester av kallasfalt och måla på nytt till ett täckande lager. Andra menar att då kan inte fukt inifrån källaren tränga ut genom källarmuren och förespråkar alltså en ren mur utan asfaltskikt.

Oavsett om man väljer kallasfalt eller inte på grundmuren läggs som regel den luftspaltbildande plastmattan. Mattan har små knoppar som skapar ett litet luftskikt mot grundmuren. Detta luftskikt är bra för att kunna forsla bort fukt som pressas genom grundmuren inifrån. 

Grundens känsligaste punkt är den klack som sticker ut längst ner. Där ska en gjuten hålkäl, en snedfasning, hindra att vatten hamnar i skarven mellan golvsulan och grundmuren. Finns ingen hålkäl behöver man mura en sådan. Klacken med hålkälen behöver extra skydd och därför klär man den med ett fuktskyddande membran. Membranet trycks mot grunden i bitar som är 1-1,5 m långa och värms fast med gasolbrännare. 

När det fuktskyddande membranet är på plats spikas plastmattan fast mot väggen så den sticker upp minst 5 cm. Skarva inte närmare än 1,5 m vid husets hörn. Skarvar i höjdled ska överlappa ca 15 cm och skarvar i sidled ska överlappa minst 50 cm. Rörgenomföringar tätas med fuktskyddande membran. Till sist monteras en kantlist i överkant av mattan. 

Ska källaren användas att bo i krävs speciella åtgärder och då behöver man alltid ha hjälp av en byggnadsingenjör som kan föreslå lämpligaste metod för isolering och fuktskydd för just ditt hus. Grundregeln när det gäller tilläggsisolering är att den bör vara på utsidan. Då blir den bärande väggen varmare och därför bättre skyddad mot fukt.

Det finns markisolering i olika material som mineralull och cellplast att använda mot grundmuren.  Du kan välja mellan ett flertal fabrikat, men principen är ungefär densamma och man bör noga följa leverantörens monteringsanvisningar. Dokumentera gärna med bilder steg för steg. Då har du på fötterna om det skulle uppstå senare. 

En metod är skivor som både isolerar, leder bort fukt och är kapillärbrytande. Det porösa skivor av sammanlimmade kulor av cellplast som läggs mot husgrunden som då inte ska vara fuktspärrad med kallasfalt. Utanpå skivorna läggs en geotextil innan återfyllning för att jordmassorna inte ska ligga direkt mot isoleringen. Den fukt som pressas ut genom grundmuren av källarvärmen kommer kondenseras och rinna ner genom den porösa skivan för att slutligen ledas bort genom dräneringsröret.

När källarväggen är fuktskyddad och dräneringssystemet är på plats är det dags att återfylla schaktmassorna. Dränerande massor läggs närmast grunden. Skapa en ny schaktbotten cirka 70-80 cm djup för dagvattensystemet som leder vatten från stuprören till dagvattenbrunnen. Var noga så att anslutningarna hamnar exakt under stuprören. Koppla ihop stuprör och dagvattenledning med en påskjutsmuff och en lövsil. Till sist återfylls schakten helt. 

För att inte råka ut för överraskningar är det bäst att vänta något år innan man lägger marksten eller liknande där schakten varit eftersom marken troligen kommer att sätta sig under det första året.