Villa Simonsson – helt i rött

Kommunen satte stränga krav för ett nytt tidigare obebyggt bostadsområde i Boden strax intill Luleälven. Samtliga hus skulle ha sadeltak i rött och den maximala byggnadshöjd fick inte överskrida 4,2 meter.

- Vi valde ett pulpettak istället eftersom Boverkets beräkningsregler utgår för byggnadshöjden som ett genomsnittsvärde mätt runt hela huset, förklarar Mårten Claesson.

Ett större och ett mindre pulpettak står vända mot varandra. Bostadsdelen som vetter mot älven ryms i den större parallelltrapetsvolymen med sängkammare, mysrum och badrum på ovanvåningen och därunder vardagsrum och kök.

- Den mindre volymen innehåller garage och ovanpå det ett litet spa med bastu, dusch och terrass.

Kommunen gav först avslag på pulpettaket eftersom de gjorde en annan tolkning av Boverkets regelverk. Claesson Koivisto Rune skissade då upp en sadeltakslösning som visade att huset hade blivit högre än med en sådan lösning.

- En stor del av arkitektarbetet idag är att slåss mot olika bygglovsregler, men i slutänden så tror jag alla är överens om att det blev ett bättre hus än om vi blint hade följt föreskrifterna.

Arkitekterna tog däremot kommunens krav på enhetligt röda tak ännu längre. De valde att måla även fasaden med slamfärg från Falu Rödfärg (Villa Simonsson nominerades till Rödfärgspriset 2022).

- Hade det inte blivit mer av en låda med lock på om vi valt till exempel vit fasad med rött tak? frågar sig Mårten Claesson retoriskt, nu hålls villan ihop av färgen som matchar både älvens blå vatten och den gröna barrskogen i fonden.

Villa Simonsson är byggd med traditionell betongplatta på mark och med regelstommen helt i trä.

- Den är prefabtillverkad på en lokal husfabrik som bara ligger några kilometer från området. Att tillverka de olika segmenten på fabrik gör att man har full kontroll på materialet i det annars rätt kärva klimatet högst upp i Sverige, och det går även snabbare.

Kunden är en lokal entreprenör som valde att inte som många andra beställa ett kataloghus. Han var först osäker på om Stockholmsarkitekterna ville åta sig ett så pass litet projekt i utkanten av Boden, men ringde ändå och frågade.

– Han trodde inte sådana som vi hade tid för den här typen av projekt, minns Mårten Claesson, men visst har vi det! Vi fattade direkt tycke för varandra, han är väldigt positiv och drivande.

Den oregelbundna fönstersättningen med glaspartier i olika storlekar helt i liv med fasaden minner om Gunnar Asplunds Villa Snellman från början av förra seklet. Samtidigt som fönstercollaget ger ett unikt uttryck, är det också rätt okonventionellt och kanske inte helt lättbyggt.

- Asplund ritade inifrån och ut, förklarar Mårten Claesson och även vi låter soffans, matbordet och andra tings placering styra utblicken.

- Utifrån den strikta budgeten valde vi fasta fönster från danska Velfac med öppningsbara vädringsluckor, det gör att fönsterpartierna både ser och känns större.

Villa Simonsson är med sina 220 kvadratmeter en av de villor som ligger närmast Lule älv. Den oregelbundet formade tomten om drygt 1100 kvadratmeter låter den höga fasaden se ut mot älven medan den lägre angör mot gatan.

Inredning i trä och gipsväggar håller den tajta budgeten, Villa Simonsson är långt ifrån något lyxbygge utan visar att arkitektritat inte behöver skena iväg kostnadsmässigt.

- Lyxen är ett golv i carraramarmor på nedervåningen, det är effektivare än trä eller heltäckande matta när man har golvvärme och kostar inte så mycket mer.

En trappa i björk tillverkad av en lokal snickare binder ihop över- och undervåningen.

Trappans ribbor ger en inramande rastereffekt.

Pulpettaket löste problemet med kommunens bygghöjdsbegränsning. Det gör det också lättare att inreda ovanvåningen.

- En sadeltakslösning ger en gång mot mitten vilket hade gett en mer opraktisk inredning, säger Mårten Claesson. Nu har vi fått till ett väl fungerande andra våningsplan med generösa ytor.

- Träinnertaket ger en materialitet som också gör att man känner sig som mitt i barrskogen.

De två parallelltrapetsvolymerna och den oregelbundna fönstersättningen ger arkitekturen ett exakt och tydligt uttryck såväl sommar- som vintertid.