Totalförvandlad 40-talsvilla på Lidingö

Beställarna var öppna för andra idéer, och Måns såg att detaljplanen tillät ett större fotavtryck, här fanns möjligheten att låta förvandla suterränghuset till ett enplanshus med källarvåning. Resultatet är en öppnare planlösning med betydligt mer generösa mått, och dessutom ett badrum med extremt högt i tak.

Den helt förvandlade fyrtiotalsvillan på Lidingö har fått ett geometriskt exakt uttryck med en betydligt mer användbar terrass.

– Övervåningen har blivit större genom att vi har flyttat husets grundavtryck lite bakåt, och därmed också taknocken. Det ger möjlighet till en öppnare och ledigare planlösning, samtidigt kan huset också växa till sig i yta utan att ge intryck av att bli större.

Den gamla fyrtiotalsvillan med oljepanna och tidigare även ett garage, framstår som rätt liten jämfört med alla till- och utbyggda hus runtomkring.

– Huset hade tilläggsisolerats under sent åttiotal och förvandlats till ett rätt standardmässigt typhus, menar Måns Tham. Listen mellan över- och undervåning är också den ett senare tillägg som förvanskat ursprungsbyggnaden.

Beställarfamiljen önskade från början endast en annorlunda förstukvist men blev intresserade att få ett större hus när Måns Tham kunde visa att detaljplanen tillät ett större fotavtryck.

– Jag föreslog ett enplanshus med källarvåning istället, det är ju rätt krångligt att få till suterränghus bra även om söderläget här är fint, nu blev också förhållandet till medelmarknivån annorlunda.

Villans övervåning fick en nästan dubbelt så stor volym trots att fotavtrycket endast förlängdes med 2 meter. Taket öppnades upp och bovolymen ökade från 207 kvm till 354 kvm.

– Räknar man in den nya stora balkongens uterum är det mer än dubbelt så stort. Vi har fått till ett nästan dubbelt så stort hus trots att det endast förlängts med 2 meter. Luften kostar inte, men det är just volymen mellan väggar, tak och golv, och hur den är gestaltad, som avgör om ett hus känns generöst.

Måns Tham har låtit lägga två olika mönster av locklistpanel för att ge en antydan av det gamla husets avtryck på tomten.

Den gamla balkongen förvandlades till en hel terrass med ett tunt räcke som förstärker den stående panelens rastereffekt.

– Det kan bli rätt murrigt att gå in under entrén med en så här pass stor terrass, menar Måns Tham. Lösningen är att göra en öppning som dels släpper ned ljus när man ska låsa upp, dels delar upp den stora ytan och ger en mer dynamisk upplevelse.

Den ena halvan av familjen föredrog vita hus med liggande träpanel, den andra ville bevara funkiskänslan i bottenvåningen.

– Nedervåningen är bibehållen i ett uppfräschat ursprungsskick. För mig är den verkliga utmaningen att skapa en helhet, varför alltid bygga nytt när man med en genomtänkt om- och tillbyggnad kan spara både pengar och miljö? Originalfönstren har renoverats och kompletterats, och flyttats ut i fasaden som de ska i ett funkishus.

Det övre planet har nästan fördubblats i yta nu med tre istället för två sovrum. Planlösningen är friare med större vardagsrum och ett kök som naturligt ansluter till matplatsen.

– Det är här den stora förändringen har skett, nedervåningen är i princip orörd. Vi har lyft den inre takhöjden från 2,5 meter till hela 4,5 meter i nocken.

Husets förändrade form innebar ett helt nytt tak med nya takstolar, här såg Måns Tham möjligheten att projektera ljus och rum för ett modernt boende.

– Vi har fått till ljusinsläpp i taket och fått till en helt annan rymd. Det är något av en övning i geometri att få till en rumsgestaltning som ger öppna och generösa ytor.

Det gamla badrummet var lika litet som i en samtida tvårummare i Stockholms närförort. Det nya ligger på samma plats men har vuxit i storlek.

– Från att varit en mörk vrå på ovanvåningen är det nu husets mest speciella rum med mosaik som följer väggarna hela vägen upp till ljusinsläppet 4,5 meter upp. Det gäller att skära till gipsskivan bakvänt för att få till rätt böj mot fönstret!

Måns Tham debuterade efter sin arkitektexamen i Lund med ett genialt förslag till att lösa omdaningen av Slussen mitt i Stockholm. Bland alla kompromisser mellan stadens olika förvaltningar och bristen på politisk vision, så var hans förslag varken en nostalgisk bevarandelösning eller en kommersialisering av det offentliga rummet som nu blir fallet, snarare en pragmatisk men konstnärlig iscensättning av en mängd olika möjligheter. (Läs också om hans containerhus som har ett helt annat stiluttryck och snart står färdigt på Värmdö: Bygger hus med fraktcontainrar)

– Arkitekten ska ge beställaren ett stöd gentemot kommunen, byggaren och ha koll på alla ändrade regelverk, det gäller att ha en helhetsblick som kan parera alla funktionskrav och samtidigt skapa ett mervärde långt utöver det kunden drömmer om. Det är ju vardagen som ska vara fantastisk.