Behöver vi borra djupare?

Besvarad 2 feb 2024 av Robin Toneby
Hej,

Vi har precis bytt bergvärme pump då våran tidigare hade gjort sitt.
Vi fick rådet att för säkerhets skull borra nytt och djupare borrhål än vad vi har idag.

Idag har vi ett som är 130m djupt, då huset står på berg och våra grannar har grundare hål. Två har tex endast 75m djupt så sa vi att vi gärna först testar med det vi har innan vi borrar nytt. Mer för att spara pengar.

I december kopplades den nya bergvärme pumpen in (Nibe S1156-13)
Och vi nu kan börja fundera och undersöka om vi måste borra nytt hål eller inte.
Har läst lite och tänker att man kanske kan ta hjälp av brine värden för att få någon form av indikation.
Om jag tittar just nu så är ute tempen enligt pumpen -1.6 grader
Då visar pumpen följande
Brine in: 0.1 grader
Brine ut: -1.9 grader

Vad tror du?
Kan man utifrån brine-värden få någon indikation på om vi behöver borra djupare eller inte.

Tack på förhand.

/Erik
 
Redigerat av moderator:

Svar

Hej!
130m låter underdimensionerat. Jag brukar räkna 20m per kW värmepump. I ert fall kan det vara rimligt med 260m. Ibland kan man behöva mer än det. Varvtalsstyrda värmepumpar kan behöva djupare borrhål.

Nu antar jag att värmepumpen är något överdimensionerad och att ert hus inte har en toppeffekt på 13kW.

Det låter som en god ide att följa brinens förändringar vilket kan ge en god indikation på hur stort energiuttag ni kommer att ha över tid. En grads lägre temperatur på brinen motsvara 2-3% i minskad energieffektivitet.
För att minska belastningen på borrhålet kan ni låta maskinen vila vid för låga temperaturer. Skall finnas sådan funktionalitet på den maskin ni har.

Istället för att borra ett nytt borrhål kan alternativ teknik komma att bli intressant:
https://dualsun.com/se/losningar/geotermisk-lagring-av-solenergi/
Detta är kombination av solceller och solfångare vilket ger en del intressant fördelar - avkylning av solcellen, återladdning av borrhål, samt produktion av elektricitet.
 

Kommentarer

jimmyv ·
Beror ju alldeles på vad det finns för behov också.
Vad satt det för pump innan?
Storlek på huset?
Vart i landet?
Har man haft en ~10kw innan och har behov för det, och det har fungerat utan att frysa ner hålet så kan jag köpa att man satt in en 13kw.
Generellt på 130m kanske man hade satt en 8kw istället. Men har man ett hål med bra vattenflöde och brinetemp in över 2-3minus på senvintern så har jag väldigt svårt att tro att man tjänar igen ett till borrhål på ~100m till.

Kostar säkert 50 000kr att borra. Tjänar man 5% på säg 10000kwh per år. 500kwh per år. Säg en tusenlapp per år. Så bara 50år senare har det betalt sig själv. Och borrhål har en beräknad livslängd på 50år (plasten, men håller säkert längre)

13kw känner vad du kan ta ut ur borrhålet och begränsar säg till 8kw om det är energin som finns att ta ur hålet, sen kanske den får spetsa mer med elpatron istället. Men pumpen börjar inte begränsa förrän runt -4grader på köldbärare in.
 
Nellie3 ·
Har en följdfråga.
Vi har också 130 m djupt hål, bytte vår bergvärmepump nån Nibe 7 kW till en Thermia optimum 8kw då de flesta vi tog in offerter av sa att det skulle funka .
Vi har haft brine som kallast runt -3 in och ut -6 vid vissa tidpunkter när det varit så kallt ute i januari. Nu är det brine in -1 och -4 ut. Vid ungefär vilka temperaturer är risken att hålet fryser?
 
Boende45 ·
Precis som Robin svarar brukar man räkna med max 50W värmeeffekt per meter borrhål i berg. Det här gäller om borrhålet återladdas naturligt, dvs att det finns flödande grundvatten omkring borrhålet/berget.

Värmepumpen konverterar värmen från berget och storleken på pumpen bör alltså vara något större än borrhålets kapacitet.

En brine in som är på plusgrader eller 0 grader i slutet av värmesäsongen (olika beroende på geografiskt läge, men vanligtvis mars i Stockholm) är en indikation på att borrhålet levererar bra värme och ger då bra verkningsgrad (COP).

Minusgrader på inkommande brine är ingen katastrof men ger alltså sämre COP och högre elanvändning för värme och tappvarmvattnet.
 
PappaPeo-ll ·
Varför skulle man behöva ett djupare borrhåll när man byter till varvtalsreglerad VP? Värmebehovet ändras ju inte..
 
LindhA ·
PappaPeo-II

För att med en varvtalsreglerad BVP (egentligen gäller det en mer effektiv BVP) tar mer energi från berget och mindre från själva kompressorn.

Ex:
10kW effektbehov


COP 3: 3,33kW från kompressor och 6,67kW från borrhålet = 10kW effekt
COP 4: 2,5kW från kompressor och 7,5kW från borrhålet = 10kW effekt
 

De senast besvarade frågorna

Mitsubishi Hero 2.0 LN25, bra luftvärmepump?

30 sep 2024
GreenMatch test 18 sept 24 anger Mitsubishi hero 2.0 LN25 som bäst i test. Du nämner inte Mitsubishi bland dina rek pumpar. Kan jag lita på GreenMatch testet? Eller är Daikin Comfora XTH 25 att...

Källare med vattenburen golvvärme

2 okt 2024
Hej Tack för en väldigt lärorik sida. Jag har nyligen fått golvvärme I källaren Blev rekommenderad köra det när jag gjorde ny betongplatta. Tidigare hade jag el-golvvärme. Har idag fjärrvärme får...

Kan vattnet i radiatorerna frysa?

31 jul 2024
Hej Robin, tack snälla för att jag får ställa min fråga här. Jag har ett hus med entréplan och källare där boytan är 108kvm + 108kvm dvs 216kvm totalt. Huset har idag två vattenfyllda...

Fråga experten

Robin Toneby

Läs mer

Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.