Nya soplagen 2027: det här händer med ditt sopkärl

Den 1 januari 2027 ska samtliga kommuner i Sverige ha infört fastighetsnära insamling (FNI), eller närsortering som det också kallas. 

Den nya lagen innebär att sortering av plast, papp, metall och glas ska ske vid huset, istället för vid återvinningsstationer. Om det av utrymmestekniska skäl inte går kan sorteringen ske upp till 400 meter från huset. Lagen gäller även fritidshus.

Därför införs fastighetsnära insamling

– Syftet med förpackningsförordningen och fastighetsnära insamling av förpackningsavfall är att öka materialåtervinningen. Mer förpackningar samlas in när det sker fastighetsnära då det gör det enkelt för hushåll att sortera. Grunden är att få fler att sortera och att fler förpackningar samlas in och att mer material därmed kan materialåtervinnas och bli nya produkter, säger Freja Rylander, producentansvarshandläggare vid Naturvårdsverket.

Men det är upp till kommunerna att avgöra hur den här insamlingen ska ske. Fyrfackskärl är i sig inget krav, utan kommunerna bestämmer vilket system som passar bäst för att uppfylla målen. Där har många då landat i att fyrfackskärl är den bästa lösningen.

De återvinningsstationer som blir kvar kommer sedan enbart att ta emot skrymmande förpackningar, sådana som är för stora för soptunnan. En del sådana stationer kan även komma att tas bort helt.

Anledningen till förändringen är EU-krav. I Sverige återvinns idag 35 procent av förpackningarna, en siffra som måste vara 70 procent senast 2030 om inte Sverige ska riskera dryga böter.

- Förhoppningen är att FNI kommer leda till att Sverige uppnår målen men det kan vi inte veta än. FNI ska vara utbyggt 1 jan 2027, ingen utvärdering innan utbyggnaden är klar görs, säger Freja Rylander.

Tidigare utredningar visar att det finns fler miljömässiga fördelar än nackdelar med den här lösningen, även om den innebär fler tömningar. När förpackningskärlen finns direkt vid huset sorterar hushållen märkbart bättre. Enligt statistik från Avfall Sverige hamnar i genomsnitt 40 procent färre förpackningar i restavfallet jämfört med i de kommuner där hushållen istället hänvisas till återvinningsstationer.

Många är kritiska till den nya soplagen

Det är producenterna som ska stå för notan för återvinningen. Således ska inte taxan höjas för husägarna. Men lagen har ändå orsakat en hel del debatt och missnöje, exempelvis bland bostadsrättsföreningar som nu står inför höga kostnader för att bygga om sin avfallssortering.

När nyheten om det här kom ut var det som sagt många som höjde sina röster, men det verkade mycket svårt att få till några undantag. Sakta men säkert har tonen dock mjukats upp. 

Undantag när kärlen inte får plats

Stockholm Vatten och Avfall har exempelvis öppnat upp för undantag i tätbebyggda kvarter där soptunnorna riskerar att blockera trottoarer och det saknas annan lämplig uppställningsplats. Där ska återvinningsstationer inom 400 meter fortsatt få användas. 

För husägare har man öppnat upp för att två husägare ska få dela på ett abonnemang om det råder platsbrist för de nya kärlen, men där handlar det snarare om att man kommer att göra enskilda bedömningar.

Smala vägar stoppar sophämtningen på vissa håll

På Ekerö, strax utanför Stockholm, handlar debatten istället om de större sopbilarna. Om inte sopbilarna kan vända utan att backa behöver vägarna byggas om, och på flera håll i kommunen är vägarna för smala för de nya sopbilarna och saknar naturlig vändplats. Då blev det istället tal om att upprätta så kallade loopstationer i närheten av hushållen.

Detta mötte omfattande kritik och protester eftersom hundratals riskerar indragen sophämtning vid tomtgränsen. Mitt i rapporterar att politisk oenighet och krav på mindre fordon har tvingat fram en paus för berörda fastigheter. Och för några dagar sedan klubbade kommunen igenom att de hushåll som bor vid för smala vägar ska få behålla nuvarande system tills Roslagsvatten kan få fram mindre sopbilar.

– Det kan inte vara en one size fits all, säger Fredrik Ohls, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden på Ekerö.

Barnfamiljer oroar sig för mindre plats för restavfall

Ytterligare en oro är att hushållssoporna inte kommer att rymmas i de nya kärlen. Barnfamiljer med blöjor och annat avfall är rädda för att den fastighetsnära insamlingen kommer att föra med sig högre kostnader för dem, och sämre möjlighet att få plats i de kärl som finns.

I ett fyrfackssystem är kärlstorleken konstant. Man kan inte välja ett större kärl om man under en tid har flera blöjbarn och därmed mer restavfall. Restavfallet delar kärl med andra fraktioner så det blir mindre volym än idag. Däremot finns det möjlighet att begära extra tömning, eller att köpa till ett extra kärl för restavfall mot en ökad kostnad.

Så fungerar de nya fyrfackskärlen

I praktiken handlar det om att man kommer att få sitt nuvarande sopkärl utbytt mot två fyrfackskärl, således kommer man att ha totalt åtta utrymmen att sortera soporna i. Och tömningen av dessa två kärl kommer i många kommuner att ske med olika intervall. I Bollebygd töms exempelvis matavfall varannan vecka och det andra kärlet en gång i månaden. Till detta tillkommer även en så kallad elbox, där du kan återvinna batterier, småelektronik och ljuskällor.

Fyrfackskärlen kräver en hårdgjord yta på ungefär 1x2 meter. Varje kärl är ungefär 80 centimeter brett, 90 centimeter djupt och 1,1 meter högt, de är således bredare än ett traditionellt sopkärl. Det är dessutom två stycken. Det här kan påverka såväl möjlighet till uppställningsplats och hemmabyggda kärlfållor.