Undrar du vad det kostar att bygga eller renovera ett kök? Eller hur du kan fräscha upp ditt kök med enkla medel? Hur planerar, utformar och bygger man ett nytt kök? Här får du svaren.

Vitt kök från 2001 med ramlucka, bänkskiva av kalksten kombinerat med diskbänk i rostfritt stål.

Vitt kök från 2001 med ramlucka, bänkskiva av kalksten kombinerat med diskbänk i rostfritt stål. Foto: Marlén Eskilsson

Ett kök är ett rum som är avsett för matlagning. Oftast har köket spis, diskbänk och kylskåp. Dessa placeras ofta på kort avstånd från varandra, eftersom man ständigt rör sig mellan dessa tre punkter i den så kallade arbetstriangeln när man lagar mat. Många kök har även ett skafferi, frys och mikrovågsugn. Vissa kök är utrustat med diskmaskin och några även med tvättmaskin. 

Köket genom tiderna

Exempel på de tidigaste köken hittar man redan cirka 2000 år f Kr i bostadshus i de mesopotamiska städerna. I Grekland har man hittat kök från 400-talet f Kr. I Europa spred sig köken norrut genom klostren och i slottsmiljöer. Borgen Glimmingehus i Skåne har ett kök från cirka 1500-talet.

Kök i Skoklosters slott
En oljemålning av ett kök från ca 1565 på Skoklosters slott av R Londius. Foto: Jens Mohr/Wikipedia

På herrgårdar och slott på 1700-talet låg köken oftast i en särskild köksflygel. Då var de enkelt inredda med ett stort arbetsbord och en murad öppen spis med bakugn. Längs väggen fanns ofta en hyllskänk för tallrikar och i taket fanns det takstänger att hänga bröd, mat och textilier på.

Länge hade bönder och arbetare i städerna ett slags kombinerat kök och vardagsrum där man lagade mat och åt, men också tvättade sig, sov, torkade kläder och så vidare. Från 1870 började järnspisarna i större utsträckning ersätta de öppna spisarna. Det gjorde att rummen blev mindre rökiga och järnspisarna sparade ved, värmde upp rummen och kunde värma vatten. Rummen blev också mörkare när ugnen stängdes med en lucka, och man fick börja använda fotogenlampa för att lysa upp om kvällarna. Eftersom rummen var mindre rökiga kunde man börja klä väggarna, ofta med pärlspontpanel.

Mot slutet av 1800-talet flyttade många från den svenska landsbygden in till städerna för att jobba vid industrierna. I planlösningar över lägenheterna i flerbostadshus från 1890 ligger köken oftast mot gården, i anslutning till trapphusen. I köket fanns det förutom vedspis också en kallvattenkran och en utslagsvask. 

I städerna installerades vatten och avlopp från cirka 1850 och elektriciteten kom cirka 1900. Däremellan var det också vanligt med gasspis. Maten förvarades i skafferi, ibland även i matkällare eller isskåp. Under 1930-talet blev det vanligare med kylskåp och elspis. På 1960-talet kom diskmaskinen och frysskåpet.

Shakerkök från Nordiska kök
Ett shakerkök från Nordiska kök, som också tagit bilden.

Vad kostar det att bygga eller renovera ett kök?

Kostnaden för att bygga eller renovera ett kök kan variera mycket beroende på hur stort köket är, vilka produkter och material du väljer, hur mycket köket behöver byggas om och hur stor del av arbetet du kan göra själv. 

I en tidigare artikel, Vad kostar det att bygga kök, har Byggahus.se räknat på hur mycket det kostar att bygga eller renovera ett kök genom att göra en kostnadskalkyl för ett kök i mellanprisklassen. Kalkylen byggde på att alla delmoment görs av hantverkare. I kalkylen landade summan på omkring 250 000 kr. 

Vad kostar ett platsbyggt kök?

Ett platsbyggt kök är noga anpassat efter förutsättningarna i rummet som det står i. Det passar bra för de kök som har ovanliga mått och kanske lutande väggar. Priset kan variera kraftigt beroende på design och vilka material och tillval du väljer, samt vilket snickeri du vänder dig till.

I artikeln Platsbyggt kök – fakta, pris, tid står det att ett standardstort platsbyggt kök med 12-14 skåp, utan bänkskivor, skåpsinredning och vitvaror kan kosta från 150000 kr. Men det står också att kostnaden kan bli betydligt större och landa på 400000 kr om det finns exklusiva behov och komplicerade profiler, och om materialen som väljs är dyrare. 

Hur kan man bygga köket billigare?

Vill du minska kostnaderna för köksrenoveringen finns det några saker att tänka på. Genom att inte flytta rör- och eldragningar vid en renovering kan du spara in arbetskostnader för elektriker och rörläggare. Du kan också spara pengar på att göra en del av arbetet själv, exempelvis genom att själv riva ut den gamla köksinredningen. Det kan också vara stor prisskillnad på produkterna hos de olika tillverkarna. Kom ihåg att jämföra priser på köksinredning och vitvaror innan du bestämmer dig. 

Vill du bara göra en uppfräschning kan ett byte av köksluckor göra stor skillnad. Eller varför inte måla befintliga luckor? Att byta handtag och knoppar på skåp och lådor, sätta upp nya gardiner, eller slipa och behandla en äldre bänkskiva kan också göra mycket för helhetsintrycket. I artikeln Nytt kök billigt kan du läsa mer om hur du kan fräscha upp ditt kök utan att det behöver kosta skjortan. 

Hur planerar man ett nytt kök?

Att planera ett kök tar tid. Det är många frågor att tänka igenom och ta hänsyn till. Det kan vara en god idé att först tänka igenom kökets placering i huset och vilka förutsättningar som finns där idag. Var är rör och el dragna idag? 

Hur ser planlösningen i köket ut idag och vilken planlösning skulle passa bäst i det nya köket? Vill du ha en köksö? Hur stor är rummets yta och vilka mått finns det att arbeta med idag? Även om man har stor yta i köket kan det vara praktiskt att skapa ett kort avstånd i arbetstriangeln mellan spis, kylskåp och diskbänk. 

Andra saker att fundera på är om matplatsen ska placeras i köket, eller i rummet intill? Ska gästerna bjudas in i köket? Föredrar du att köket ligger öppet i anslutning till andra rum eller vill du kunna stänga dörren till köket? Är ljusinsläppet tillräckligt stort eller är det möjligt att plocka bort en vägg eller sätta in ett nytt fönster?

Hur ser just din familjs behov ut? Hur många är ni som kommer att vistas i köket samtidigt? Hur ska mat och köksredskap förvaras? Drömmer du om ett stort skafferi att gå in i, eller räcker det med ett enkelt skåp? En sak att tänka på om du ska bygga skafferi eller funderar på att flytta på skafferiet är att förr i tiden placerades skafferiet och köket oftast i norra delen av huset, eftersom det ofta var kallast där. Skafferiet kunde historiskt sett även placeras i farstun ibland, då det ofta inte eldades där. På så vis befann sig matvarorna där det var som kyligast.

Vilken stil på köket föredrar du? Ska det vara köksskåp eller utdragbara lådor eller vill du skapa ett kök med öppet hyllsystem? Vilka material ska det vara på golv och bänkskivor? Vilka vitvaror vill du ha? Ska ugnen och diskmaskinen placeras i arbetshöjd? Vad får det nya köket kosta? 

Fler bra planeringstips hittar du i artikeln Planera nya köket.

Planlösningar i köket

När man ska utforma ett nytt kök är det bra att känna till några olika varianter på planlösningar som kan förekomma i ett kök.

När alla kökets enheter är placerade längs samma vägg kallas det för ett rakt kök eller I-kök. Här arbetar man med ryggen mot rummet. En fast köksö eller en rullvagn som ger extra yta kan vara till god hjälp i den här typen av kök. 

I ett vinkelkök eller L-kök blir den öppna ytan större. Spisen placeras vanligen vid den ena väggen och diskhon vid den andra. Kyl och frys står ofta som avslutning i ena änden. 

Ett kök som löper längs två parallella väggar kallas för ett parallellkök, eller korridorskök. I den här typen av kök är det ofta lätt att nå till båda sidor. Men det kan också vara trångt om flera personer vistas i köket samtidigt. För att minska risken för olyckor är det bra om spisen och diskbänken placeras på samma sida.

I U-köket placeras köksskåp och bänkar längs tre sidor. Köket kan byggas längs tre väggar, eller med ena sidan öppen och nåbar från båda hållen, som i en bar.

Några kök är helt kvadratiska. Det var vanligt förr i lantköken. 

I små lägenheter, exempelvis i studentlägenheter, kan det förekomma utrymmet för matlagning är mycket litet. Då kallas den lilla kokvrån för ett pentry.

Vid en öppen planlösning eller på en större öppen yta passar en köksö extra bra. Med hjälp av en sådan kan flera personer arbeta och umgås i köket samtidigt. Köksön ger extra arbetsyta från flera håll, och kan även fungera som matplats eller buffébord. I en större köksö kan även spis och diskho placeras.

I artikeln Planlösningar i köket kan du läsa mer om kökets olika planlösningar och även se skisser. 

Välja material till det nya köket               

När du planerar ett nytt kök gäller det att tänka igenom vilka köksluckor, bänkskivor, stänkskydd och vitvaror du vill ha i det nya köket.

Välja köksluckor 

Köksluckorna gör mycket för kökets stil och helhetsintryck. Frågor att tänka igenom är vilken stil du och din familj tycker om, och hur mycket inredningen får kosta. Det finns exempelvis köksluckor som består av massivt trä, folierad MDF, målad eller klarlackad MDF, kökslucka av laminat eller fanér. Priset skiljer sig mellan de olika materialen. Massivt trä är ofta dyrast, men både massivt trä och fanér går att renovera vid behov. Läs gärna mer i Välja material på köksluckorna.

Välja golv till köket

Behöver du byta golv i samband med köksrenoveringen? Ett köksgolv ska vara tåligt och klara av lite spill. Det ska helst harmonisera med husets eller lägenhetens övriga golv, och passa in i kökets stil. Det finns för- och nackdelar med alla sorters golv. Trägolv är mjuka att gå på, men det kan lätt bli märken och det kräver ett visst underhåll. Massivt trä går att behandla med såpa, olja eller lack, och går att slipa om. 

Klinker och stengolv är hårt och tåligt. En nackdel med stengolv är att det lätt får fläckar av syra och att porslin och glas lätt kan gå sönder om man skulle tappa något. Ett plastgolv är mjukt att gå på, tåligt och kostar ofta mindre, men kan vara mindre bra för miljön. Ett linoleumgolv är bättre ur ett miljöperspektiv, är praktiskt och finns i många mönster och färger. Läs gärna mer om andra saker att tänka på i Rätt golv till köket.

Välja bänkskivor till köket

Det finns många olika typer av bänkskivor till köket, alla med sina olika för- och nackdelar. Bänkskivor i trä är vanliga i det nordiska köket, och är oftast gjorda av det hårda träslaget ek. En nackdel är att träet kan färgas av starka färger, exempelvis rödbeta. Laminatskivor är ofta billiga och behöver inte underhållas nämnvärt, men kan med tiden slitas exempelvis på kanterna. Sten som marmor, kalksten och granit är också ganska vanliga i kök och skapar ett exklusivt intryck. Viss sten kan missfärgas, exempelvis kan marmor vara känsligt för syra. 

Ytan på en betongbänkskiva kan vara högblank eller matt, beroende på hur den behandlas. Betong kan lätt få fläckar, och behöver underhållas, exempelvis vaxas. Det finns också bänkskivor i rostfritt stål, komposit, keramik och terrazzo. Läs gärna mer om material till bänkskivor i Bänkskivor till köket: Materialen, priserna och underhållet

Välja stänkskydd till köket

Stänkskyddet bakom diskhon och spisen är där för att skydda väggen och ska med fördel vara lätt att rengöra. Men det ska också vara snyggt och passa in i stilen på köket. Vanliga material är kakel eller mosaik, rostfri plåt eller en skiva av glas. Det går också att använda material som laminat, marmor eller corian. Mer information hittar du i Välj rätt stänkskydd.

Välja vitvaror

När du väljer vitvaror kan det vara bra att fundera igenom vad de får kosta, vilken storlek du behöver och var de ska placeras. Det är också bra att tänka på energiåtgången och hur mycket vitvarorna eventuellt låter. Hur vill du att de ska se ut och vilka funktioner ska de ha? Läs gärna mer i Välja vitvaror till köket.

Välja kyl och frys

Storleken på kyl och frys kan avgöras av hur stort hushåll du har, hur stor plats och hur ofta du storhandlar. Välj gärna en energisnål kyl eller frys, eftersom den oftast är igång hela tiden. Fundera igenom hur du vill att kylskåpet ska se ut invändigt med glashyllor eller galler och om du vill ha grönsakslåda och olika specialfack. Vissa hyllor är flyttbara, och andra inte. När det gäller frys är det bra att tänka på att ofta frostar man av frysar manuellt, men några frysar kan frostas av automatiskt, till ett högre pris.

Ugn, spis eller häll?

Idag finns det många olika typer av lösningar för matlagning. Det går att ha en traditionell golvspis med integrerad ugn, eller att ha en separat ugn och häll. Oftast är det billigare med golvspis, och flexiblare med separata enheter. Fundera också på om du vill ha en vanlig ugn eller en varmluftsugn, och om du vill ha andra funktioner såsom grill. Det finns ugnar idag som är mer eller mindre självrengörande. Det finns spisar och hällar med gjutjärnsplattor, keramikhäll eller induktionshäll. Ett annat alternativ är gasspis, eller kombinerad el-och gasspis.

Om du planerar ett nytt kök kan du också fundera på om du vill ha en ny mikrovågsugn, och om den ska vara inbyggd eller fristående.

Diskmaskin

Fundera på hur mycket plats du har för en diskmaskin och hur bred du vill att den ska vara. Standardbredden för en diskmaskin är 60 cm. I små hushåll kanske en 45 cm bred modell räcker bra. I ett pentry kanske en bänkdiskmaskin fungerar bäst. Några hushåll väljer att ha två diskmaskiner som körs växelvis, för att kunna fylla på med smutsig disk i en och plocka rent porslin från en annan. Även diskmaskiner kan integreras och döljas helt eller delvis bakom likadana luckor som i resten av köket.

Om du har öppen planlösning mellan kök och vardagsrum är det extra viktigt att tänka på hur mycket diskmaskinen låter när den körs. Tänk också på att diskmaskiner kan se olika ut inuti. Några har exempelvis bestickskorg där besticken står rakt upp, och andra har besticklåda, där besticken ligger ner. Vilken sorts diskmaskin passar bäst för just era behov?

Köksrenovering – en kort översikt över byggprocessen

En köksrenovering kräver en god planering och samordning av de olika arbetsmomenten. Se till att du har god framförhållning. I vissa fall krävs en bygganmälan, så hör med kommunen om vad som gäller i ditt fall. När du har en ritning över köket och alla produkter är valda så börjar själva byggprocessen. 

Först kommer rörmokaren och elektrikern och kopplar ur sina installationer. Sedan rivs det gamla köket såsom skåp, lådor, kakel och stommar. Tänk på att du kanske kan sälja ditt gamla kök och vitvarorna, som eventuellt kan återanvändas. I nästa steg tar rörmokare och elektriker vid och drar om el och rör efter det nya behovet. Eventuellt behövs målaren för att spackla och bättringsmåla. 

Nästa steg är att montera stommarna till köket och eventuellt dra om ventilationen till spisfläkten. Därefter sätts bänkskivor och vask. Sedan sätts takanslutningar samt passbitar och frisidor, med hjälp av snickare. Därefter sätts kakel eller annat stänkskydd. Elektrikern kopplar in vitvarorna och fixar eventuell belysning i överskåpen. Sedan kopplar rörmokaren in diskmaskinen och blandaren. Till sist gör snickaren de sista justeringarna, exempelvis monterar luckor eller annan inredning.