Gör din trädgård klimatsmart steg för steg – med checklista

När du ska skapa en klimatsmart trädgård finns många faktorer att ta hänsyn till. Vissa är självklara och enkla, medan andra snabbt visar sig komplexa. Genom att sprida kunskap kan alla göra mer medvetna förnuftiga val.

Så gör du din trädgård klimatsmart

De två stora grundbultarna för att göra din trädgård klimatsmart är att koldioxidbanta och göra långsiktigt hållbara val. Mycket av klimatpåverkan beror på användning av fossila energikällor, dvs att vi pumpar upp koldioxid som ligger lagrad i berggrunden.

Den klimatsmarta trädgården är:

• Hållbar över tid
• Använder lokala material
• Bidrar till ekologisk mångfald
• Tar hand om regnvatten
• Har växter som trivs i den naturliga jordmånen
• Har material med lång livslängd
• Har oklippta ytor
• Mångfald av växter

Viktigt är att minska transporter. Försök återanvända material som finns på tomten eller handla lokalt. Den klimatsmarta trädgården bidrar till biologisk mångfald och utjämnar skyfall och torka till exempel genom att ta hand om regnvatten. Växter som är tåliga både mot skyfall och långa torkperioder blir allt viktigare, men framför allt att välja växter som trivs i den naturliga jordmånen.

En förenklad men bra ledstjärna för tomtens material är att tänka hållbart över tid, använda begagnade eller förnybara material. Obearbetat material (natursten) är också att föredra. Men tittar man närmare blir det fort mer komplext.

Varje material har en livscykelanalys, från råvara till sluthantering. Det innefattar hur materialet påverkar miljön från tillverkning och transport till kund eller anläggning, därefter underhåll och reparation, till slutskedet med rivning och demontering, transport av avfall. Vissa material kan återbrukas, andra kräver energi för att förstöras.

Varje materials koldioxidutsläpphalt påverkas alltså från tillverkning till deponi.

För att underlätta finns en klimatdeklaration för alla material. Spana efter det svåra ordet koldioxidekvivalenter (CO2e), som är ett mått på utsläpp av växthusgaser ”från vagga till grav”.

Även emissionsfaktorer är intressant, dvs koldioxidutsläpp per kubik. Men livslängden ska också in i ekvationen.

Några exempel på materials koldioxid/kubik:

• Kinesisk granit 23 kg
• Svensk granit 7 kg
• Återvunnen 0 kg (transport ej inräknad)
• Granit är i stort sett ett evigt material
• Skiffer har en livslängd på 200 år och ger 9,2 kg i utsläpp
• Marktegel har en livslängd på 75 år, men med dagens tillverkning (som håller på utvecklas) ger det 25-37 kg koldioxidutsläpp
• Betong som består av 15% cement (som är boven) ganska låga 9 kg CO2-utsläpp,men bara en livslängd på 10-20 år. Här går utvecklingen snabbt vad gäller tillverkningsmetoder
• Naturgrus har oändlig livslängd men orsakar 10,5 kg koldioxid per kubik, medan stenmjöl och makadam (krossade produkter) ger 3,9-5,5 kg

Ju mer bearbetat ett material är desto mer utsläpp.

Givetvis behöver man hårdgjorda ytor för att få en funktionell trädgård, men därför är det extra viktigt att kompensera med stora grönytor eftersom växter bidrar med kolinlagring. Växtytor bidrar också till att annat som att mikrolivet i jorden mår bra så växterna trivs, växter gynnar insekter, vattenupptag, ger avskuggning osv. Självklart ökas den viktiga biologiska mångfalden, särskilt om man skapar stor artrikedom.

Ett lätt sätt att bidra är att integrera oklippta ytor, dvs ängs- eller prärieliknande miljöer där klippta gräsmattan inte fyller någon funktion. Gräsmattor är en monokultur som dessutom kräver mycket resurser i form av vattning, klippning, gödsling, ogräsmedel osv, som inte är klimatsmart. Det ofta dessutom designmässigt fint med den form som uppstår mellan klippta och oklippta högre ytor.

Om vi ändrar idealet om en perfekt gräsmatta kommer det att göra väsentlig skillnad för artrikedom och pollinerare. Släpp upp vissa ytor som hörnor eller under träd, eller gör öar i klippt gräsmatta där blommor och gräs får blomma. När klimatet ger torrare och varmare somrar blir gräsmattorna gula och fula, och om det blir bevattningsförbud är det lönlöst att sträva efter vackert grönskande klippt gräsmatta.

Mångfald av växter – gärna vilda arter – ger är en försäkring för att gynna samspelet mellan växtarter, djur och människa. Även här finns ett ideal med avskalat och stilrent som behöver tänjas.

Tänk också på att skötsel tär på klimatet, särskilt om man tar hjälp av yrkesfolk som ska köra ut, använda maskiner, handla material som gödsel, åka till tippen med ogräs och beskurna växtdelar.

Trend: No dig

En stor trend som sprider sig är ”No dig”.

När man gräver frigörs inbunden koldioxid, plus att när man gräver stör man den livsviktiga mykorrhizan och mikrolivet. Mykorrhiza är den sinnrika och komplexa väv av mycel (svamptrådar) som lever i symbios med växtrötter och hjälper växten att ta upp vatten, mineraler och kolhydrater.

Mykorrhiza bidrar alltså till friska växter och större skördar, och kan vara avgörande för jordens framtida livsmedelsförsörjning.

Biokol

Blanda gärna in certifierad (EBC eller CORC) biokol i jorden, eftersom den buffrar näring och vatten samt ökar mikrolivet så att växterna mår bättre. Den fungerar som jordförbättrare till sandiga eller leriga jordar.

Men ur ett klimatperspektiv är det biokolets förmåga att binda kol som gör skillnad, den fungerar som kolsänka.

Utvecklingen går framåt för att göra tillverkningen mer klimatpositiv, då hög temperatur krävs.

Lättast är att köpa färdigladdat biokol, oftast med hönsgödsel.

Välj naturgödsel

Om man gödslar för mycket (med fosfor) dör mykorrhizan. Rätt mängd gödsel och typ av gödsel är alltså viktigt.

Undvik konstgödsel, all jord blir bördigare av naturgödsel. Urin från en människa räcker till minst hälften av maten man konsumerar. Urin innehåller både kväve och kalium som växterna behöver.

Tänk dock på att för mycket gödsel går ner i grund- och avloppsvattnet.

Checklista göra trädgården klimatsmart

✅ Minimera eller undvik klippt gräsmatta (tillåt vilda ytor)

✅ Minska hårdgjorda material

✅ Minska transporter, handla lokalt, återanvänd material

✅ Välj hårdgjorda material med lång livslängd, eller återbrukningsbara

✅ Minska anläggning

✅ Maxa växtytor

✅ Gynna pollinatörer (t. ex. många växtarter, ängsmark)

✅ Kompostera avfall, tillverka egen jord

✅ Odla ätbart

✅ Fröså och dela växter

✅ Anpassa växtval efter befintlig jordtyp

✅ Skörda regnvatten

✅ Vattna med droppbevattning

✅ Behåll befintliga träd

✅ Satsa på trädkronor på nya tomter

✅ Använd biokol i jorden

Därför behöver du göra trädgården klimatsmart

Vår planet har ett överflöd av koldioxid som ger ökad medeltemperatur, längre torrperioder, mer extrema nederbördsmängder, minskad tillgång till grundvatten, färre humlor och bin. Målet enligt Parisavtalet är 1 ton per person. Idag ligger vi på 10 ton/person. En annan jämförelse är att vi nu har vi 17 dagar med extrem värme i Stockholm, om 50 år har vi 26-37 dagar.

Alla privata trädgårdar tillsammans kan göra stor skillnad för jordens klimat. Vi har en viktig roll. Total trädgårdsyta är 320 000 hektar i Sverige, och hälften är odlingsbar. Våra trädgårdar utgör även korridorer mellan offentliga grönytor, där flygande insekter kan mellanlanda,I Agenda 2030 har världens ledare enats om globala mål för hållbar utveckling, där integrering av ekosystemtjänster och att främja biologisk mångfald är en viktig del.

I offentliga och urbana miljöer planerar man in ekosystemtjänster, dvs man främjar de tjänster som ekosystem ger oss. Vi hör begreppet blågrön infrastruktur, dvs grönska och vattenreglering, som ger rika livsmiljöer som är viktiga för allt levandes välbefinnande