Användare: Nisken

Fungerar lika bra även om du vänder stickproppen, men bäst är naturligtvis att vara renlärig och ha koll på detta, mät upp i din kontakt med en spänningsmätare mot jord, vilken som live och vilken som är nolla. Vänd stickproppen så att dess bruna ledare är ansluten till live och i andra änden i VPn till "L" plinten. Den blå ledaren till nollan dvs "N" på plinten och den gulgröna till jordskruven. Var medveten om att fast inkoppling kräver elcertifikat för att få kopplas in, medan sladd med stickpropp får kopplas in även utan cert OM man har "tillräckliga kunskaper". Qlimas anvisningar är dåliga för denna inkoppling, de visar t.ex. INTE hur man ska koppla om man väljer elanslutningen till utedelen jämfört med innedelen. För det kan man ju välja, sladden som går mellan ute och innedelen leder om elen till bägge, oavsett vilken du använder för anslutning till elnätet. Jag använder stickpropp i alla mina tre installationer och har kollat hur varm den

Underdimensionerade LVP som körs hårt, isar lätt igen när det är några grader plus och hög luftfuktighet. Avisningsprogrammet kör igång med fläkten på innedelen avstängd, det är egentligen kylprogrammet, som då tar värmen från den varma innedelen och tinar upp utedelen. Räcker inte det till, så kör vissa modeller igång fläkten i innedelen därefter, och tar inomhusvärmen nära innedelen för att tina upp utedelen. När inomhustemperaturen nära innedelen närmar sig noll, avslutas avisningsprogrammet och värmeproduktionen startar om. Med följden att isen byggs på. Jag har detta problem på landet i Stockholms skärgård där luftfuktigheten är mycket hög på senhösten. Jag har löst det genom att ställa ett fjärrstyrt elelemnent med fläkt rakt under innedelen, som blåser varmluft på innedelen för att stödja avisningsprogrammet, när det inte klarar ut det själv. Fungerar utmärkt och behövs 4-5 ggr på en säsong. Det bildad ju mindre is när det

Det finns ju en anledning att de fluorerade kolvätena var populära som medium. Nämligen att de hade bra fysikaliska egenskaper - Carnot-cykeln i ett Molliere/HX - för att fungera med enklare=billigare mekaniska pumpar och reglerutrustning. Effektiviteten är dessutom sämre för många av de andra gaserna som koldioxid och propan. Och de lämpar sig olika väl för olika temperaturer t.ex. bergvärme har ju en tillförd temperatur i borrhålet på 3-4C och en avgiven temp till varmvatten på 55C, medan en luftkonditionering har en tillförd temp (varm inneluft) på ca 20C och en avgiven temp ute på kanske 40C. Medan när man kör den som luft/luft-VP man ofta har minusgrader på den tillförda uteluften (och måste ner till kanske - 25C på mediet för att kunna ta upp energi även vid minusgrader). Man inser då att SÅ olika driftsförhållanden egentligen borde ha helt olika gaser och helt olika konstruktioner för bästa effektivitet. Det är därför effektiviteten ofta är

Ytan "stöpplas" fram med piasavakvast