Tråd: Kalla element på våning två - behöver expertishjälp!

Hej, Vänder mig nu nästan i förtvivlan till er i hopp om hjälp eftersom varken rörmokare eller företaget som levererar fjärrvärmen lyckas reda ut vårt problem. De har varit här flera gånger. Vårt kedjehus är byggt 2002 och värms upp med fjärrvärme. Vi har vattenburen golvvärme på bottenvåningen (bv) och vattenradiatorer på vån. 2 och 3. Vån. 3 inreddes 2006 och dess rör är grenkopplade till de rör som går till vån. 2 (nere i fjärrvärmesystemet på bv). Vi har väldigt svårt att få bra balans i värmen mellan de olika våningarna hur man än trixar med olika inställningar. Antingen har vi alldeles för kallt eller väldigt varmt. Att köra systemet med automatik fungerar nästan inte alls. "Trögheten" i systemet är alldeles för stor, det tar alltså för lång tid på sig att reagera, det är också svårt att få ordentligt med värme. Att köra systemet manuellt går något bättre, men nästan omöjligt att få balans mellan våningarna. Antingen

Ja, tydligen så funkar det med inställning 1.2 just nu. Tanken med val av styrkurva är att anpassa radiatorernas temperatur till husets värmeförluster vid olika utetemperaturen. Kolla bilden nedan: Ju lägre utetemperatur desto högre temperatur fram till radiatorer. Anta att din lägsta utetemperatur som man dimensionerat värmesystemet efter (DUT) är -20°C och styrkurva 1.2 är vald, då får du framtemperatur c:a 73°C när det är som kallast. Detta förutsatt att innetemperaturen ska vara 20°C. Är det så att du har rätt temperatur inne vid plusgrader men för varmt vid minusgrader ute då kan du försiktigt vrida ner styrkurvan från 1.2 till 1.0, 0.8 etc. Eller höja kurvan om det är tvärtom (för kallt vid minusgrader). Tanken är att det ska vara samma temperatur inomhus året runt oberoende av utetemperaturen. Eldar du i kamin, har du gäster, det är stark solinstrålning osv då ska termostatventiler/inomhusgivare ta hand om det (strypa flödet). Kurvorna ovan

Ni är ju helt fantastiska. Jag ska försöka sätta mig in i allt ni skriver. Men först här en bild på hur regulatorn är inställd.

Ungefär som Liteavvarje skriver: 1 pekar på locket till shuntmotorns låda (shuntmotorn kallas allmänt ställdon) 2 pekar på lådans undre del och stället där kabelgenomföringen borde synas, men som sagt, jag ser ingen kabel, bara ett hål efter en. 3 Pekar på strypventilens ratt. Strypventilen kallas ofta injusteringsventil i det sammanhanget. Du har en klassisk TA STAD-ventil som verkar vara ordentligt öppnad, 2.5 (max öppning brukar vara 4.0). 4 Pekar på en avstängningsventil som verkar spärra shuntventilens blandningsport. Logiskt om shuntventilen är frånkopplad. Verkar ha tillkommit senare eftersom de två andra avstängningsventiler som syns på bilden ser annorlunda ut och har symmetriska vred. 5 (ny pil) Pekar på själva shuntventilen som även kallas blandningsventil eller trevägsventil. Vad som är inloppport, utloppsport och blandningsport kan variera egentligen beroende på hur ventilen används. Men här pratar vi om porten som är spärrad enligt ovan.