Julklappstips till barnen - en grundplåt till första bostaden eller ett projekt

Jul och nyår domineras av konsumtion, vi unnar oss att njuta. Vi vill att särskilt barnens julklappar ska sprida glädje. Men barn idag oroar sig ofta för framtiden, både klimatet och hur de ska klara vuxenlivet. Då är egna pengar viktiga för ökad trygghet och frihet. Att kunna säga "jag köper det för mina pengar" är en styrka. Främst har barnen två ekonomiska behov:

Hantera pengar

Det första behovet är att lära sig hantera pengar. Kontanter har snabbt blivit nästan osynliga i Sverige, vi betalar oftast med kreditkort eller Swish. Att lära barn hantera pengar har därför blivit lite svårare, men under jullovet finns tid att spela något brädspel med pengar, som klassikern "Monopol". Dessutom är mobiltelefoner och surfplattor fulla med spel där digitala poäng kan sparas eller användas.

Ännu bättre kan vara att under ledigheten genomföra ett projekt tillsammans. Om barnet till exempel vill förnya sitt rum så kan julklappen vara en budget plus hjälp att jämföra kostnaderna för olika alternativ. Målarfärg och pensel? Gardiner på second hand? Köpa och sälja möbler på Blocket?

Grundplåt till första bostaden

Det andra behovet är en grundplåt till den första egna bostaden. Tyvärr har stigande priser gjort det till ett svårt sparmål. Medelpriset på en etta i Sverige har stigit till 55.000 kronor per kvadratmeter, och i Stockholms innerstad till nästan det dubbla.

Risken är därför stor att det inte ens räcker att idag börja spara barnbidraget åt ett nyfött barn och månadsspara i fonder i 18 år, för även om prisuppgången rimligen blir mindre brant framöver är det troligt att bostadspriserna följer med lönerna uppåt. För att dubbla priserna på 18 år krävs (med ränta på ränta) en prisökning på 3,9 procent per år.

En dubbling betyder att en etta på 40 kvadrat om 18 år kostar kring 8 miljoner i Stockholms innerstad och 4 miljoner i snitt i hela landet. Finns dagens bolånetak kvar, så motsvarar 15% kontantinsatser då 1,2 eller 0,6 miljoner kronor. Även om aktiemarknaden stiger i snitt dubbelt så mycket som löner och bostadspriser, så kommer ett sparande på 1250 kronor per månad (dagens barnbidrag) i aktiefonder med låga avgifter att summera till 575.000 kronor efter 18 år. Hela barnbidraget räcker alltså troligen bara nästan till handpenning för en genomsnittlig etta. Och de flesta föräldrar har inte råd att spara hela barnbidraget.

En mer realistisk lösning kan vara arv eller gåvor från äldre generationer till barnbarnen. Brant stigande bostadspriser har ju också gjort att många pensionärer kommer att lämna miljonarv. Den bästa julklappen kan vara ett testamente som säger att barnbarnen ska få vara med och dela på arvet.

Men ett barnsparande kan såklart bidra till en stor del av grundplåten. För att välja rätt fonder till barn gäller det att först svara på tre frågor:

Hur mycket pengar?

Om gåvan är ett litet belopp, är det frestande att välja större risk. Chansen att pricka rätt och få hög avkastning ökar genom att satsa allt i ett enda land eller enbart i en viss typ av företag. Aktiefonder inriktade på till exempel Australien eller läkemedelsföretag kan dessutom säga något om vilken framtid givaren önskar.

Enskilda aktier är ett lockande alternativ om gåvan är liten, även om fonder är en bekvämare lösning som ger bättre riskspridning. Men om investeringen är liten kanske givaren tvärtom vill att osäkerheten om det framtida värdet ska vara stor, för att öka chansen till riktigt hög avkastning. Om gåvan ska vara mer som ett lotteri är det bättre att ge aktier i ett företag med osäkra framtidsutsikter. Att satsa alla pengar i ett enda börsföretag kan också ge en tydligare koppling till en ort eller ett yrke.

För större belopp vill nog de flesta undvika risken att välja helt fel så att pengarna försvinner. Särskilt tydligt är detta om barnbidraget sparas under hela uppväxten, då vore det fiasko om allt investeras i ett företag som råkar gå i konkurs. Globalfonder ger bäst riskspridning, eftersom de placerar i hela världen och i alla branscher. Efter de senaste årens branta uppvärdering av börserna i New York är dock drygt hälften av en normal globalfond placerad i USA. Fast riskspridningen är ändå god, eftersom många av de största multinationella företagen är amerikanska.

Hur aktiv kommer förvaltningen att vara?

Vanligast är att pengar som sätts in i en fond stannar där tills de behöver användas. Det tar emot att byta fond, eftersom den nya kanske kommer att utvecklas sämre än de gamla. Men om inget fondbyte sker blir det viktigare att begränsa risktagandet, plus att låga fondavgifter är en större fördel vid lång spartid. Billiga indexfonder är därför populära alternativ, men de placerar normalt enbart i aktier vilket ger för hög risk mot slutet av spartiden. Blandfonder med hälften eller 2/3 i aktier är en bra kompromiss, så länge deras avgifter är låga.

Det finns även generationsfonder, som automatiskt sänker risken när slutdatum närmar sig. Men om givaren tar ett aktivt ansvar och hjälper till att byta fonder går det att både hitta lägre avgifter och få större variation i risktagandet. Och genom att sälja aktiefonder efter börsuppgångar kan snittavkastningen höjas.

Ett aktivt sparande, där fonder byts ut och risknivån sänks mot slutet av spartiden underlättas av att pengarna finns i en depå som givaren har kontroll över. Förr var det vanligt att betala för separata kapitalförsäkringar med barnet som förmånstagare, men idag är det gratis att starta en extra IPS-depå för varje barn.

Hur mycket spartid är kvar?

Aktier har historiskt varit en klart bättre placering än räntebärande värdepapper. Men enskilda år kan aktiefonder falla brant i värde och börsraset 2001-2002 tog över tio år att ta igen globalt sett. Därför brukar experterna rekommendera att sparande i enbart aktiefonder ska ha lång spartid och att risken sänks gradvis under de sista tio åren.

Redan när barnet fyller tio kan det vara mindre än tio år kvar tills flyttlasset går, och dags att hålla koll på börsutvecklingen för att sälja med god vinst. Flytta i snitt 5-10 procent per år från aktiefonder till räntefonder.

Okänd framtid

Krig och jordbävningar har ibland förstört framtidstron och gjort att aktiesparande minskat i värde. Det påminner oss om att framtiden är okänd, men också att sparande kan behövas mer än väntat.

Räntorna har de senaste åren varit extremt låga, och låga räntor har gjort att många investerare flyttat pengar till aktiemarknaden. Det har bidragit till att aktiekurserna stigit brant de senaste tio åren och högre värdering idag betyder att avkastningen framöver kommer att bli lägre. Därför är det klokt att förvänta sig att det främst är insättningarna som bygger barnsparandet, särskilt om det är ett månadssparande. Dagens barnbidrag under 18 år blir tillsammans insättningar på 270.000 kronor och exemplet ovan visar att med en avkastning på 7,8% per år hinner kapitalet drygt fördubblas. Men avkastningen kan också bli noll eller negativ, en dålig 20-årsperiod kan inträffa. Osäkerheten minskar som sagt genom att välja en blandfond, eller ett aktivt sparande där risktagandet sänks på slutet.

Avkastningen är kanske ändå inte så viktig, ett sparkapital kommer oavsett att ge en mycket starkare känsla av trygghet och frihet när barnen flyttar hemifrån. De kanske väljer att lägga pengarna på en utbildning eller sitt bröllop, istället för en bostadsrätt, men tacksamma blir de säkert.