Jordskred i Sverige - kan vi drabbas av det som hände i Norge?

När ett jordskred inträffar sätts jordlagret under markytan i rörelse. Hus som byggts ovanpå kommer då att dras med och ta skada. I värsta fall innebär det personskador.

 – Vi har historiskt haft några större skred i Sverige som skördat dödsoffer, även om det är några år sedan. Men vi kommer, som en följd av klimatförändringen, att tyvärr drabbas av fler skred, säger Håkan Franzén som är expert hos Trygg Hansa.

Det mest välkända och aktuella jordskredet just nu skedde dock inte i Sverige, utan ägde rum i Norge i slutet av december 2020. En mycket tragisk händelse där flera personer omkom och ett helt bostadsområde gick om intet.

Men vi kommer, som en följd av klimatförändringen, att tyvärr drabbas av fler skred

Jordskredet i Norge berodde på att kvicklera hade satts i rörelse. Just kvicklera är väldigt speciell. I ostörd form ser den ut som vilken fast lera som helst, men störs den blir den flytande som välling.

Kvickleran är avsatt i marin miljö där det tidigare varit havsbotten. Den har således bildats i saltvatten och har därmed en viss salthalt i sig. Genom årtusendena har sedan saltjonerna lakats ur leran, bland annat beroende på strömningar i vattnet och på grund av jordlager runtomkring. Förändringarna påverkar hur kornen hålls samman och det är det som ger kvickleran dess unika egenskaper.

Men vi bygger ju ändå på områden med kvicklera. Hur kan det komma sig?

– Kvicklera i sig är inte farligt. För att det ska uppstå problem behöver det vara kvicklera i kombination med en stabilitetsproblematik, först då kan det bli farligt, säger HannaSofie Pedersen, civilingenjör och chef för avdelningen Klimatanpassning vid Statens geotekniska institut (SGI).

Hon förklarar att vi har metoder och riktlinjer för hur man ska planera och bygga på ett säkert sätt i sådana här områden. Det handlar exempelvis om hur man ska schakta, hur massor ska placeras så att det blir balans med mera.

– Vi både detaljplanerar och bebygger områden med kvicklera. I Sverige har vi Plan- och bygglagen att förhålla oss till, och enligt den ska ett områdes lämplighet bedömas med hänsyn till bland annat markförhållandena samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Därmed är ras-, skred- och erosionsproblematik något som ska utredas. Man ska fånga den här problematiken, kunna visa om det är ett bekymmer, hur säkerheten ser ut för det man tänkt bygga och om det krävs åtgärder. Kan man visa att stabiliteten är tillfredsställande och arbetet kan utföras på ett säkert sätt, så kan detaljplan eller bygglov godkännas.

Jordskredet i Norge

Varför jordskredet uppstod i Norge är ännu inte klarlagt. Det man vet är att kvickleran blivit störd. Vilken form av störning det var håller man på och utreder så det vill inte HannaSofie uttala sig om. Men hon beskriver några olika exempel på sådant som kan orsaka att ett skred inträffar.

• Borttransport av mothållande massor genom erosion i vattendrag
• Förhöjda vattennivåer i marken på grund av stora mängder regn
• Belastningsförändring - ofta på grund av mänsklig aktivitet

Ofta handlar det om att en slänts geometri förändras. Vattendraget transporterar exempelvis med sig jordmassor och det uppstår erosion i ett litet område. Detta kan orsaka ett mindre skred, som sedan fortplantar sig bakåt eftersom kvickleran blir störd och blir flytande. 

Det kan även handla om att man har lastat massor i ovankant av en slänt, alternativt byggt något utan att kontrollera stabiliteten, vilket gett en belastningsökning som kan trigga ett skred i ett område och detta fortplantar sig i sin tur ut över ett större område.

– Det är det som gör jordskred i kvicklera så speciellt, en förändring i ett litet område kan snabbt bli väldigt omfattande, säger HannaSofie Pedersen.

Områden med kvicklera i Sverige

Exakt vilka områden i Sverige som har kvicklera går inte att säga. Det handlar om lokala variationer och därför måste man alltid genomföra en geoteknisk undersökning när man ska bygga. Det finns ju även andra typer av leror och förhållanden som kan påverka bygget. 

Däremot har SGI, tillsammans med SGU (Sveriges geologiska undersökning) och Trafikverket, tagit fram en vägledning för kartläggning av kvicklera där man kan se var det finns förutsättningar för att kvicklera ska kunna ha bildats. När det kommer till just kvicklera finns de stora partierna längs Västkusten, Göta älvdalen och området kring Vänern - eftersom det ligger som gammal havsbotten där.

Det finns även förutsättningar utmed norrlandskusten - även där finns leror som bildats i marin miljö men kommit till ytan i och med landhöjningen. Men det är i de andra nämnda områdena som man har stora sjok kvicklera. På norrlandskusten kan det vara mer lokalt, man har inte de här stora utbredda och djupa partierna. 

– Har lera till exempel bildats under högsta kustlinjen finns det förutsättningar för kvicklera, vilka områden det handlar om kan man se i vår vägledning för kartläggning av kvicklera, säger HannaSofie Pedersen.

Läs mer:  Kartläggning av kvicklera (SGI) 

Vilket skydd har husägare?

Det är som sagt inte bara i kvicklera som skred kan inträffa, det kan även finnas en risk för skred i vanlig lera. Har du instabil slänt kan det inträffa ett jordskred och hur stort det blir beror på exempelvis lerans egenskaper, släntens geometri och erosion. 

Vidare finns det andra typer av ras- och skredproblematik. Det beror lite på var i landet man ska bygga. I fjällvärlden har du exempelvis slamströmmar att ta hänsyn till. Slamströmmar är grövre jordmassor i kombination med vatten, det kan uppstå ravinbildningar när massorna strömmar ut.

– Åre är ett tydligt exempel på det. Man se via flygfoton hur en slamström bakåt i tiden har runnit ut i sjön, säger HannaSofie Pedersen.

Det kan även finnas problem i siltslänter, något som är vanligt längs till exempel Ångermanälven. Dessa skredar på ett annat sätt, där pratar man om så kallade ”nipslänter”.

I grövre jordar, såsom sand eller grus, kan det istället finnas en rasproblematik. Om du har en brant slänt som belastas för mycket kan det uppstå ras. 

Men oberoende om det handlar om lerområden, ras, slamströmmar eller annat så är de geotekniska förhållandena något du måste undersöka. 

– De geotekniska förhållandena ska alltid bedömas för att få bygglov. Om man följer de lagar och regler vi har så har vi goda förutsättningar att upptäcka eventuella problem och bygga på ett sätt där man tar hänsyn till det och har höga säkerhetsmarginaler. Men det förutsätter att man känner till det och har gjort undersökningarna. Så att du till exempel inte börjar schakta med vertikala slänter eller på annat vis beter dig oaktsamt, säger HannaSofie.

Har du funderingar kan du alltid kontakta kommunen. I samband med detaljplanering ska de ha bedömt de geotekniska förhållandena. Ibland kan det även finnas andra tekniska undersökningar i området som du kan begära ut.

Försäkringen ska skydda dina egendomar

Skulle du råka ut för ett skred eller ras är det din hemförsäkring som är hängslen och livrem rent ekonomiskt. 

– När det gäller försäkring, är det inga problem för kunderna så länge huset dras med i raset. En sådan skada omfattas av försäkringen och ersätter såväl byggnad som lös egendom. Problemet är dock hur och var ett hus ska återuppbyggas. Men här är det kommunen som får ta vid, för att endera säkra skredområdet eller att anvisa ny plats för huset, säger Håkan Franzén.
Men finns det då ingen problematik alls när det kommer till försäkringar och jordskred? Jo, det finns en situation som skulle kunna innebära problem för dig som husägare.

– Det som försäkringsmässigt kan bli problematiskt är hus som inte skadats men som döms ut. Vi hade för cirka tio år sedan en sådan händelse i Karlstadstrakten, där det upptäcktes i samband med ett skred att delar av ett område var byggt på kvicklera men husen var helt opåverkade. Kommunen eller länsstyrelsen bedömde att husen var obeboeliga på grund av skredrisk. Men husen var samtidigt utan skada och i ett sådant fall gäller inte försäkringen, utan här är det upp till kommunen att finna en lösning, säger Håkan Franzén.

Har du försäkring har du dock ett gott skydd för huset. Har du dessutom gjort en ordentlig geoteknisk undersökning, vilket som sagt är ett krav för att du ska få bygglov, har du redan koll på förutsättningarna där du bygger ditt hus och kan planera utifrån det.