Hälsoeffekter av vedeldning - elda på rätt sätt

Flera faktorer har samverkat för att många som inte tidigare eldat med ved, nu har skaffat braskamin och staplat upp med ved. Krig, rekordhöga elpriser och en kall vinter har ökat intresset för vedeldning. I osäkra tider vill man gärna ha en kompletterande uppvärmningskälla.

Men visste du att 6 800 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar, varav drygt 700 på grund av vedeldning? Detta enligt Naturvårdsverkets siffror.

Barn, äldre och kroniskt sjuka är extra känsliga. I Sverige uppger cirka tio procent av den vuxna befolkningen att de har läkardiagnosticerad astma. Siffran är densamma för barn. Personer med astma tillhör de grupper i befolkningen som är mer utsatta för hälsoeffekter från luftföroreningar.

– Luftföroreningar från bland annat vedeldning kan utlösa astmaanfall hos personer med astma, men även orsaka sänkt lungfunktion som på sikt kan leda till lungsjukdomar som exempelvis astma. Fler hundra unga i varje årskull beräknas växa upp med nedsatt lungfunktion till följd av luftföroreningar. Flera studier konstaterar även att luftföroreningar ökar risken för att barn utvecklar astma, säger Marie-Louise Luther, sakkunnig vid Astma- och Allergiförbundet.

Men alla kan drabbas av sjukdomar på sikt - inte bara barn, äldre och kroniskt sjuka - om de utsätts för rök i för stor utsträckning. Därför är det viktigt, både för dig, din familj och för dina grannar, att du eldar på rätt sätt.

Hälsopåverkan från vedeldning

Det är under förbränningen av veden som det bildas hälsofarliga ämnen. Exempelvis cancerframkallande ämnen (PAH, polycykliska aromatiska kolväten), dioxiner och småpartiklar. De riktigt små partiklarna har man ännu inte gränsvärden för. WHO rekommenderar att kommunerna mäter dem, men det finns ännu ingen reglering på plats.

För en person med astma eller annan kronisk lungsjukdom märks ofta effekterna direkt. De får kanske ett astmaanfall efter att ha andats in farliga ämnen från röken. Men personer som inte har en kronisk sjukdom kanske bara märker effekterna av att det luktar. Det förekommer dock även farliga ämnen som inte luktar, såsom kolmonoxid.

– Om det är ofullständig förbränning, vilket det blir om man eldar fel, syns röken. Den röken luktar oftast mycket och den är mer hälsoskadlig. Men som du nämner finns det gaser som till exempel kolmonoxid som inte luktar och ändå är hälsoskadliga, säger Marie-Louise Luther.

Röken kan ha en negativ effekt både på kort och lång sikt, beroende på hur mycket man andas in, vilka ämnen det är som bildats, hur ofta man exponeras och huruvida man har sjukdomar eller ålder som gör att man är mer eller mindre känslig.

Forskning visar att vedeldning i tätbebyggda områden till och med har samma negativa hälsopåverkan som avgasutsläpp.

Det finns ingen som säger att man ska sluta med att elda. Men däremot är det viktigt att man eldar på rätt sätt och visar hänsyn till grannarna.

– Kunskapen om hälsorisker på grund av vedeldningen behöver öka hos allmänheten och beslutsfattare så man eldar rätt och väljer rätt värmekälla. De som eldar småskaligt med ved eller annat fastbränsle behöver elda rätt och följa Naturvårdsverkets råd för att minska utsläppen och hälsoeffekterna. I tätbebyggda områden behöver beslutsfattare och andra planera för att andra värmekällor än vedeldning installeras för uppvärmning, exempelvis fjärrvärme, bergvärme eller solfångare, säger Marie-Louise Luther.

Elda på rätt sätt och minska utsläppen upp till 50 procent

Om du planerar att bygga nytt och ha en vedeldad panna som huvudsakligt uppvärmningsalternativ är det en miljögodkänd panna som gäller - med en ackumulatortank till. Tänk på att du helst inte bör ha vedpanna som huvudsakligt uppvärmningsalternativ i tätbebyggt område.

Ska du däremot myselda eller bara kompletteringselda för uppvärmningen så kan du minska utsläppen med upp till 50 procent genom att elda rätt.

Ofta får man höra att man inte ska elda för fuktig ved. Men har man alldeles för torr ved kan det också bli problem. Du får mer sot och kolväten vid förbränning, dessutom brinner den upp fort så du får ut mindre värde av veden.

Veden bör ha en fuktkvot på cirka 15-20 procent. Låt veden ligga utomhus i ett vedförråd så att den torkar och sedan bibehåller rätt fukthalt. Den får gärna ha torkat ett år, ofta krävs minst ett halvår för att den ska få rätt fuktkvot.

Och se till att du har rätt lufttillförsel när du eldar. Det krävs mer lufttillförsel i starten av brasan, och därefter kan du sänka den.

Veden bör brinna med en klargul låga och inte alltför våldsamt. Glaset på kaminen ska inte imma eller sota igen, blir glaset sotigt har du felaktig förbränning.

Du kan även kika på röken som kommer ut ur skorstenen. Den ska vara väldigt ljus om förbränningen är korrekt. Är den grå, svart eller gulaktig är det något som är fel. Förutom att den röken är extra dålig för hälsan kan den också orsaka problem i skorstenen och göra att det krävs mer underhåll.

Braskaminen du eldar i bör vara väl avvägd efter ditt uppvärmningsbehov, och du bör inte överelda i den. Det kan även finnas regler där du bor för hur länge och hur ofta du får elda. Det är kommunen som har ansvar för luftkvaliteten och dessa regler.

Foto av Marie-Louise Luther, sakkunnig vid Astma- och Allergiförbundet, tillhör Astma- och Allergiförbundet.