Claes Sörmland
N Nils ST skrev:
Det är inte direkt planstridigt bara för att det inte ligger inom allmänplats. Det kan ju tex finns ett u-område där ledningar ska förläggas. Men jag håller med om att om det inte finns u-område bör ledningen absolut läggas på allmänplats. Jag har dock för mig att det i vissa fall är ok med ledningsrätt inom kvartersmark om den tex. Placeras så den inte stör byggrätten, alltså på prickmark eller om maximal byggrätt redan är utnyttjad. Har även för mig att ledningen ska försörja fastigheterna inom planområdet. Men jag har inte stenkoll på det här men det är vad mitt minne säger...
Lantmäteriets handbok för ledningsrättslagen (s. 48) säger något liknande om detaljplanen inte anger ledningar på TS och grannarnas tomter:

Sida 48 ur Lantmäteriets handbok om ledningsrättslagen med text gällande tolkning av avvikelser och ledningsrätt utan detaljplan.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Vad gäller tolkningen av mindre avvikelse och lägga ledningsrätt på kvartersmark så verkar det inte helt oproblematiskt för TS kommun (Handboken LL s. 50) om planen inte föreskriver ledningar där:

En texturtagning från en handbok som diskuterar ledningsrätt inom kvartersmark relaterat till planlagda byggprojekt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Redigerat:
  • Gilla
Räknenisse
  • Laddar…
N
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag vet att LM ska göra en egen utredning om mindre avvikelse där första steget i praktiken blir att fråga kommunen vad de tycker. Lagstiftaren är ganska karg med möjligheten till mindre avvikelse (anläggningslagen, fastighetsbildningslagen och ledningsrättslagen som alla har liknande formuleringar), d v s den ska vara mindre och gälla någon detalj där planen har fått en mindre lämplig utformning. En och annan byggnadsnämnd är betydligt mer fri i svängarna än lagstiftningen medger och tror att de gamla dispensreglerna fortfarande är vid liv. Men överklagar ingen så blir det ju som dessa byggnadsnämnder önskar.
Jag håller nog inte med. Först steget är absolut inte att fråga kommunen. LM ska absolut inte samråd om dom själva inte tycker det är en mindre avvikelse. Tycker LM att det är en mindre avvikelse, ja då ska dom samråda med kommunen för att se om dom håller med. LM ska även samråda om dom är osäkra på om det är en mindre avvikelse eller inte.
Inte ens i praktiken blir alltså först steget att samråda.
I övrigt är jag med dig (y)
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland
N Nils ST skrev:
Jag håller nog inte med. Först steget är absolut inte att fråga kommunen. LM ska absolut inte samråd om dom själva inte tycker det är en mindre avvikelse. Tycker LM att det är en mindre avvikelse, ja då ska dom samråda med kommunen för att se om dom håller med. LM ska även samråda om dom är osäkra på om det är en mindre avvikelse eller inte.
Inte ens i praktiken blir alltså först steget att samråda.
I övrigt är jag med dig (y)
Tänkte mer att den sökande hos LM är kommunen. Och om det inte blir ett arbetsmöte eller telefonsamtal med kommunen som första steg så undrar jag hur det går till... Men strunt i samma vilken ordning kommunikationen sker.
 
N
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Tänkte mer att den sökande hos LM är kommunen. Och om det inte blir ett arbetsmöte eller telefonsamtal med kommunen som första steg så undrar jag hur det går till... Men strunt i samma vilken ordning kommunikationen sker.
Okej men man får hålla isär kommunen som samrådspart och som sakägare. Ofta helt skilda avdelningar som lustigt nog inte alltid håller med varandra.
 
  • Haha
Claes Sörmland
  • Laddar…
Till att börja med ska du kolla vad detaljplanen tillåter, det kanske är reserverat för ledningar i ett u-område? Kolla också om planen reglerar om det går att bygga där, det brukar generellt vara begränsat vid fastighetsgräns. Planens aktualitet kan också vara av vikt, är planen genomförd, DVD är det helt utbyggt i området? Om det dessutom finns krav som minsta fastighetsstorlek eller fastighetsindelning bestämmelser talar det för ledningens läge. Spontant ser den ut att vara projekterad ganska ansvarsfullt men finns det inte avtal tycker jag att det ska finnas mycket goda skäl att placera den på kvartersmark istället för i gatan.

En ledningsrätt behöver inte uttryckligt planstöd, men får inte strida mot plan. Och då bör det vara en ledning som försörjer fastigheterna inom planområdet, inte kommunens huvudledning rätt över kvartersmark utan reservat.

Jag antar att detta är en kallelse till sammanträde så du bör gå dit, ifrågasätta sträckningen och yrka på att den istället ska placeras i gatan. Det finns rättsfall som stöder ganska stora extra kostnader för ledningshavaren när det kommer till lämplig placering. En VA-ledning kräver mycket plats, jag hade själv motsatt mig detta.
 
  • Gilla
Räknenisse och 4 till
  • Laddar…
Och vad gäller ersättningen bör du inte ha för höga förhoppningar. Vid partiella intrång som ledningsrätter, dvs du kan fortfarande använda tomten, ges generellt ett marginalvärde på ca 10% av det genomsnittliga tomtvärdet. Alltså, om tomtvärdet är 100 000 kr/kvm bedöms ersättningen till 10 000 kr/kvm och på detta tillkommer 25%, alltså 12 500 kr/kvm. Du får också ersättning för tomtanläggningarna enligt schablon.

Om ledningsrätter innebär någon förlust i byggrätt eller att fastigheten inte längre går att dela talar vi om högre ersättning. Det är väl främst inte så aktuellt inom LL eftersom sådana åtgärder generellt bör vara att anse som planstridiga och därmed inte genomförbara.
 
M Manfreds skrev:
Till att börja med ska du kolla vad detaljplanen tillåter, det kanske är reserverat för ledningar i ett u-område? Kolla också om planen reglerar om det går att bygga där, det brukar generellt vara begränsat vid fastighetsgräns. Planens aktualitet kan också vara av vikt, är planen genomförd, DVD är det helt utbyggt i området? Om det dessutom finns krav som minsta fastighetsstorlek eller fastighetsindelning bestämmelser talar det för ledningens läge. Spontant ser den ut att vara projekterad ganska ansvarsfullt men finns det inte avtal tycker jag att det ska finnas mycket goda skäl att placera den på kvartersmark istället för i gatan.

En ledningsrätt behöver inte uttryckligt planstöd, men får inte strida mot plan. Och då bör det vara en ledning som försörjer fastigheterna inom planområdet, inte kommunens huvudledning rätt över kvartersmark utan reservat.

Jag antar att detta är en kallelse till sammanträde så du bör gå dit, ifrågasätta sträckningen och yrka på att den istället ska placeras i gatan. Det finns rättsfall som stöder ganska stora extra kostnader för ledningshavaren när det kommer till lämplig placering. En VA-ledning kräver mycket plats, jag hade själv motsatt mig detta.
Jo, sammanträdet kommer vara den 1/6.

Det med markens värde kommer garanterat genom din kalkyl inte bli många kronor. För min del handlar det om 60m2 och jag förmodar att kommunen inte värderar marken mer än till 2500krm2 då det är vad jag får fram som medelvärde i Skåne.

Gällande detaljplan på området, tror jag faktiskt inte att vi har någon. För något år sedan skulle jag byta tak, och då tänkte jag ansöka bygglov för att byta färg på takpannorna med. Då sa de att jag inte behövde ansöka, då det inte fanns någon detaljplan på det området
 
Redigerat:
H håbbe1961 skrev:
När kommunen lägger ledningar i mark
som inte är kommunal upprättas först
servitutsavtal med fastighetsägaren. I vissa
fall gör senare lantmäteriet en
ledningsrättsförrättning för den allmänna
anläggningen (kommunens ledningar).
Ledningsrättsområdet/servitutsområdet
följer ledningen med 6 meters bredd och
är till för kommunens anläggande,
underhåll och reparation av ledning,
brunnar etc. Inom området får byggnader
eller träd inte finnas. Schakt och
sprängning är inte tillåten. Vid tecknande
av avtal utgår en engångsersättning till
fastighetsägaren.
Gäller alltid 6 meters bredd?
Vi har ledning över vår fastighet med ett gammalt avtal från 66 där det inte står något om bredd/avstånd. Kommunen påstår att deras ansvar då är 0,5 meter. Utgående avlopp har rasat 1,5-2 meter från huvudledningen.
 
Claes Sörmland
B bjorsi skrev:
Gäller alltid 6 meters bredd?
Vi har ledning över vår fastighet med ett gammalt avtal från 66 där det inte står något om bredd/avstånd. Kommunen påstår att deras ansvar då är 0,5 meter. Utgående avlopp har rasat 1,5-2 meter från huvudledningen.
Ett avtalsservitut reglerar en rättighet för kommunens fastighet att ha ledningar på er mark. Den rättigheten kan utformas så att olika bredd på marken berörs eller så nämns inte alls markytans bredd alls, man får då tolka vilken markbredd som kommunen har rätt att använda för schaktningen för att lägga ledningen och underhålla den.

Men servitutet ger inte kommunen ansvar för något på denna mark. Kommunen ansvarar endast för den ledning som de äger.

Underhållsansvar om det gäller kommunalt VA regleras istället i lagen om allmänna vattentjänster. Där stipuleras att kommunen ansvarar till en bestämd förbindelsepunkt och därefter ansvarar den som har en VA-installation och därmed är brukare av anläggningen.
 
  • Gilla
bjorsi
  • Laddar…
I vårt avtal ser det ut så här.
Skrivmaskinstext om fastighetsägare som ger kommunen rättigheter för vatten- och avloppsledningar.

”… som kommunen äger helt eller delvis”
Vår servisledning äger kommunen 0,5m av. Det vill jag kunna tolka som det innefattas av begreppet delvis 🥸
 
Claes Sörmland
B bjorsi skrev:
I vårt avtal ser det ut så här.
[bild]

”… som kommunen äger helt eller delvis”
Vår servisledning äger kommunen 0,5m av. Det vill jag kunna tolka som det innefattas av begreppet delvis 🥸
Det ser ut som ett nyttjanderättsavtal som ger kommunen rätt att anlägga och underhålla VA-ledningar. Men det ger ju inte dig några rättigheter att få ledningarna underhållna.
 
  • Gilla
bjorsi
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.