3 426 läst · 21 svar
3k läst
21 svar
Varmt trä i distinkt betongskal i Fjällbacka
Att bygga ett hårt klippartat hus med stark materialverkan på en vindutsatt plats vid havet har jag full förståelse för. Petra Gipps arkitektur skaver dock alltid lite för mig. Den utstuderade klumpigheten i volym och rum kombinerad med direkta material och minimalistisk detaljering. Den faller på något sätt mellan stolarna. Jag kan tänka mig att klumpigheten är ett sökt uttryck men för mig funkar det inte.
Minimalism blir bäst med en skärpa i proportion och volym. Gärna får detaljerna skapa den sorts overklighet som minimalistisk konst ofta jobbar med. Byggnadsdetaljer förfrämligas.
Brutalism är ett informellt uttryck. En sorts blandning av modernism och bruksbyggnad. Hus för livet och byggtekniken som den ser ut. Det frihetliga och avslappnade förhållandet till sättet att leva förenar brutalismen med bruksbyggnader.
Det här är varken eller och skapar heller inte något nytt som jag känner är intressant. Att hela fasaden är ett enda fönster irriterar och gör att interiören känns begränsad.
Minimalism blir bäst med en skärpa i proportion och volym. Gärna får detaljerna skapa den sorts overklighet som minimalistisk konst ofta jobbar med. Byggnadsdetaljer förfrämligas.
Brutalism är ett informellt uttryck. En sorts blandning av modernism och bruksbyggnad. Hus för livet och byggtekniken som den ser ut. Det frihetliga och avslappnade förhållandet till sättet att leva förenar brutalismen med bruksbyggnader.
Det här är varken eller och skapar heller inte något nytt som jag känner är intressant. Att hela fasaden är ett enda fönster irriterar och gör att interiören känns begränsad.
Det här inlägget är helt oförankrat i verkligheten och någon slags trollförsök för personer som inte kan något om arkitektur. Det mest flagranta exemplet är väl att associera brutalismen, populariserad i östblocket, med "frihet och avslappnat förhållande till sättet att leva". Brutalismen signalerar funktion, hållfasthet och frånvaro av konstens subversiva (ur statens perspektiv) verkan.makhno_ skrev:Att bygga ett hårt klippartat hus med stark materialverkan på en vindutsatt plats vid havet har jag full förståelse för. Petra Gipps arkitektur skaver dock alltid lite för mig. Den utstuderade klumpigheten i volym och rum kombinerad med direkta material och minimalistisk detaljering. Den faller på något sätt mellan stolarna. Jag kan tänka mig att klumpigheten är ett sökt uttryck men för mig funkar det inte.
Minimalism blir bäst med en skärpa i proportion och volym. Gärna får detaljerna skapa den sorts overklighet som minimalistisk konst ofta jobbar med. Byggnadsdetaljer förfrämligas.
Brutalism är ett informellt uttryck. En sorts blandning av modernism och bruksbyggnad. Hus för livet och byggtekniken som den ser ut. Det frihetliga och avslappnade förhållandet till sättet att leva förenar brutalismen med bruksbyggnader.
Det här är varken eller och skapar heller inte något nytt som jag känner är intressant. Att hela fasaden är ett enda fönster irriterar och gör att interiören känns begränsad.
Haha, knappast något trollförsök från en okunnig. Bla Tyska Denkmal använder sig av mitt material vad gäller brutalism.Skumpe skrev:Det här inlägget är helt oförankrat i verkligheten och någon slags trollförsök för personer som inte kan något om arkitektur. Det mest flagranta exemplet är väl att associera brutalismen, populariserad i östblocket, med "frihet och avslappnat förhållande till sättet att leva". Brutalismen signalerar funktion, hållfasthet och frånvaro av konstens subversiva (ur statens perspektiv) verkan.
Några svenska brutalistiska arkitekter: Bengt Edman, Bernd Nyberg, några verk av Sten Samuelsson, Klas Anshelm och Sigurd Lewerentz.
Edman:
Ser stram ut på utsidan men är väldigt avslappnad på insidan. Detta hus anses vara det första som klassats brutalistiskt (Hans Asplund kallade det nybrutlistiskt och engelskan tog med tiden bort "ny")
Plan över Folkets Park i Lund. Ett hus närmast utan fasad.
Bernt Nyberg
Villa Palm
Bilbanken
Klas Anshelm
Villa Oljelund
Förhållningssätten som ovan arkitekter eller verk stod för ställdes sedan internationellt som en motpart mot CIAM (modermistorganisationen) som anklagades för att göra allt för "heroisk" arkitektur. I stället förordade splintergruppen Team 10 en mer direkt arkitektur enligt ovan exempel. Ralph Erskine var med i Team 10 men han hade en lite unik stil även om grundidéerna passade väl in.
Studerar man ovan arkitekter och verk samt alla de andra som tex. Illaud gänget (där Edman var med) med Giancarlo Di Carlo syns det väldigt tydlig att det rör sig om en frihetlig impuls i contrast mot "stormodernismen". Trots att flera stora komplex byggdes är attityden uttrycket och målet annorlunda. I fallet Di Carlo var det politiska högst explicit.
Brutalism används även för byggnader som är materialmässigt, formmässigt och programmässigt överartikulerade tex. Boston city hall, etc. att trassla ut begreppen är där inte självklart för det är ingen egentlig rörelse.
Äldre grejer som Hannes Meyer tex. på 30-talet passar väl in stilmässigt men klassades då "bara" som modernism.
ADGB Fackföreningsskola av Hannes Meyer (var andra rektorn vid Bauhaus) färdigt 1930 och alltså inte brutalism.
Redigerat:
Det är rätt uppenbart att du inte är arkitekt.makhno_ skrev:Haha, knappast något trollförsök från en okunnig. Bla Tyska Denkmal använder sig av mitt material vad gäller brutalism.
Några svenska brutalistiska arkitekter: Bengt Edman, Bernd Nyberg, några verk av Sten Samuelsson, Klas Anshelm och Sigurd Lewerentz.
Edman:
[bild]
Ser stram ut på utsidan men är väldigt avslappnad på insidan. Detta hus anses vara det första som klassats brutalistiskt (Hans Asplund kallade det nybrutlistiskt och engelskan tog med tiden bort "ny")
[bild]
Plan över Folkets Park i Lund. Ett hus närmast utan fasad.
Bernt Nyberg
[bild]
Villa Palm
[bild]
Bilbanken
Klas Anshelm
[bild]
Villa Oljelund
Förhållningssätten som ovan arkitekter eller verk stod för ställdes sedan internationellt som en motpart mot CIAM (modermistorganisationen) som anklagades för att göra allt för "heroisk" arkitektur. I stället förordade splintergruppen Team 10 en mer direkt arkitektur enligt ovan exempel. Ralph Erskine var med i Team 10 men han hade en lite unik stil även om grundidéerna passade väl in.
Studerar man ovan arkitekter och verk samt alla de andra som tex. Illaud gänget (där Edman var med) med Giancarlo Di Carlo syns det väldigt tydlig att det rör sig om en frihetlig impuls i contrast mot "stormodernismen". Trots att flera stora komplex byggdes är attityden uttrycket och målet annorlunda. I fallet Di Carlo var det politiska högst explicit.
Brutalism används även för byggnader som är materialmässigt, formmässigt och programmässigt överartikulerade tex. Boston city hall, etc. att trassla ut begreppen är där inte självklart för det är ingen egentlig rörelse.
Äldre grejer som Hannes Meyer tex. på 30-talet passar väl in stilmässigt men klassades då "bara" som modernism.
[bild]
[bild]
ADGB Fackföreningsskola av Hannes Meyer (var andra rektorn vid Bauhaus) färdigt 1930 och alltså inte brutalism.