Varför utegivare?
På gång och ska fixa nytt reglersystem för direktverkande elvärme (som diskuterats i annan tråd). Nu är jag fundersam över det där med utegivare. Varför ska man ha det? Är inte det bara att krångla till saken och bygga in ytterligare en felkälla? Det är ju värmen inne som räknas?
Utegivare är kanon. Vi har det i vår kåk och det funkar finfint. Sitter på Norrväggen och berättar för värmestyrningen att det är dags att shunta ut lite mer/mindre värme INNAN temperaturen ändrar sig inomhus.
Skulle jag köpa nytt värmesystem idag skulle utegivaren vara en självklarhet.
/Mattias
Skulle jag köpa nytt värmesystem idag skulle utegivaren vara en självklarhet.
/Mattias
Om du sägar att värmen inne räknas så tänk efter lite kallare ute kallare inne eller hur men det vet ju inte inne givaren innan graderna gått ner har du ute givare "säger" den till innan & på så vis ökar lite lite åt gången alltså mindre energi åtgång 
Detta kommer nog förbli den eviga frågan i samband med värmereglering.
JAG anser att innegivare fungerar bäst såvida man inte har skruvat fast den i dörrposten till ytterdörren, så den störs varje gång nån ska ut eller in.
Mest logiskt torde ju ett system med både inne och ute givare vara. Då innegivaren har högsta prioritet och utegivaren skvallrar om kommande tempändringar utomhus...
JAG anser att innegivare fungerar bäst såvida man inte har skruvat fast den i dörrposten till ytterdörren, så den störs varje gång nån ska ut eller in.
Mest logiskt torde ju ett system med både inne och ute givare vara. Då innegivaren har högsta prioritet och utegivaren skvallrar om kommande tempändringar utomhus...
Om innetemperaturen inte svänger dvs håller sig konstant oberoende av utomhustemperaturen behövs ingen utomhusgivare. Orsaken till att man ibland har utomhusgivare är att snabba upp reglersystemet med en framkoppling, detta görs i första hand när man har ett "trögt" hus (långsam dynamik i huset)
johansjostrand skrev:
Jag vet ju inte hur ni har det men vi har i allafall termostater på våra elementHansson28 skrev:Ute givaren vet ju inte om du har mycket folk på besök som avger värme.Eller har ugn eller dylikt på. Dom är väl inte direkt enkla att ställa in heller?
Jag har inne givare och det är hur enkelt somhelst. I vardagsrummet har jag ett litet vred som jag ställer temp på.Thats it!
Håller 21 grader klockrent
(Just kidding!)
/Mattias
Om det behövs utegivare när man har direktel beror väl kanske även lite på vad man har för element också?
Har man oljefyllda som är lite trögare/långsammare så kan det väl kanske vara bra.
Själv har jag konvektor element och då tycker jag det känns onödigt med utegivare. Konvektor elementen är snabba och värmer upp ett rum fort om det behövs.
Ett tips är att överdimensionera elementen något också, då går det ännu fortare att värma upp rummen.
Har man oljefyllda som är lite trögare/långsammare så kan det väl kanske vara bra.
Själv har jag konvektor element och då tycker jag det känns onödigt med utegivare. Konvektor elementen är snabba och värmer upp ett rum fort om det behövs.
Ett tips är att överdimensionera elementen något också, då går det ännu fortare att värma upp rummen.
En fördel med utegivare är ju just att inte allt skall dra på för fullt när man tex korsvädrar efter att ha bränt toasten.
..det mesta har sagts och kan som Hansson28 sa diskuteras i oändlighet,
...men eg i dagens elektronikvärd så tycker jag att inomhusplaceringen överväger,
...något som liknar en PID-reglering går att åstadkomma på det mesta.
..det mesta har sagts och kan som Hansson28 sa diskuteras i oändlighet,
...men eg i dagens elektronikvärd så tycker jag att inomhusplaceringen överväger,
...något som liknar en PID-reglering går att åstadkomma på det mesta.
Jag har gjort så att jag har ställt termostaterna lite högre än önskad temperatur. Dvs de stryper vid ca 22 grader.Hansson28 skrev:Det har inte jag. Gamla vred av märket AGA
Alla element står fullt öppna utom det i sovrummet som jag stryper lite. Praktiskt va
Då kan värmesystemet funka som det ska utan att temostaterna ställer till det.
På övervåningen däremot är de ställda lägre eftersom det är svårt för ett värmesystem från 80 nånting att fatta att det sitter i en 1&1/2 plans kåk.
Lite strul har det varit med elementinställningen dock
Sammanlagt har jag 19 element alltså 19 termostater att ratta på. Dessutom hade reglerpinnen kärvat fast på de flesta elementen. När det var fixat visade det sig att själva vredena var ditsatta lite på måfå.
(Hmmm, AGA kranar kanske inte är så dumt ändå ;D)
Nu när allt är fixat och vredena sitter rätt funkar utetempstyrningen finfint.
Snabba temperaturomslag märks inte alls inomhus.
En lite smuttare lösning hade ju varit en inomhusgivare i varje rum. Men för att det ska funka behövs det ju en radiatorslinga/shunt per rum ala golvvärme. Är rören redan dragna så går det ju bort...
Ja det var ju lite(mycket?) OT!
Nu vare ju DirektVerkande EL det var frågan om.
(Som vedeldare ryser man ju i hela kroppen bara man tänker på´t)
Då känns det faktiskt som det är lite onödigt. Jämfört med ett vattenburet system borde ju elradiatorer vara snabbare.
Dessutom känns det lite som att sminka en gris om man satsar pengar på ELvärme
/Mattias
Tja, vad ska man göra? Det är bara att sminka på. Bergvärme får vi inte borra för, eftersom vi bor i radhus. Fjärrvärme finns inte draget hit, och andra lösningar med vattenburen värme är inte heller att tänka på. Att dra rör och installera vattenradiatorer skulle vara ohemult dyrt. Bara vedelda i braskaminen skulle vara som att flytta till 1800-talet och bosätta sig i en skogskoja.callebergh skrev:Dessutom känns det lite som att sminka en gris om man satsar pengar på ELvärme
/Mattias
Vi är nog ganska många som befinner oss i den här situationen: sminka grisen eller flytta. Inte blir det bättre av miljöpartiets trakasserier av oss med direktverkande el. Bra om det inte byggs i nya kåkar. Men vi som redan har det sitter fast. Det är bara att bita ihop, fixa reglersystem, luftvärmepumpar, nya varmvattenberedare, vitvaror och tilläggsisolera...
Jag har just ett sånt system, kört med det i 10 år nu. Gamla el-element (ej olja). Den styrs via utegivare och 2 zonindelningar i huset. Det innebär att strömmen pulserar i tids-perioder (0-60 sek beroende på utetemp) till två zoner + garagezon. Alla originaltermostater står på max. Inne finns en kompensationstermostat för varje zon (2 st). Teknikmässigt har det funkat klanderfritt så en utegivare finner inte jag som ev. felkälla, utan den reagerar mycket snabbare än vad enbart innetermostater skulle ha gjort.
Problemet är nog mest placering av innegivare, planlösning o braskamin. Blir kallt i badrum när jag tänder braskamin i vardagsrummet (borde inte kopplat det elementet till zonindelning).
Att man ska behöva exakt styra varje rum för sej har inte jag sett något större behov av, värmen sprider sej ganska väl, kanske något element kan "sköta sej själv" via egen termostat.
Problemet är nog mest placering av innegivare, planlösning o braskamin. Blir kallt i badrum när jag tänder braskamin i vardagsrummet (borde inte kopplat det elementet till zonindelning).
Att man ska behöva exakt styra varje rum för sej har inte jag sett något större behov av, värmen sprider sej ganska väl, kanske något element kan "sköta sej själv" via egen termostat.
Utegivare är att föredra om man har ett trögt system med värmepump. Rätt optimerat kan man slippa många dyra elspets timmar. Om man låter värmepumpen jobba mot ett golvärmesystem så kan det buffra ca 6 kwh/° i betongplattan. Detta inebär att dagtid kan man bufra energi som nytjas nattetid när temperaturen sjunker. Resultatet blir fler drifttimmar på kompressorn (när det brumar i kompressorn skramlar det i spargrisen) och färre på eltillskottet. Stört energibesparing fås när temperaturen sväner ganska mycket på dag och natt ex tidig vår.
Jag har ett hus på 200 m²och en frånlufts vp (nibe 360) jag klara detta med bara kompresor när dygnstempen är ca 7° och natten -5°. Med en inomhus styrning hade jag fått spetsa med el ganska rejält på morgonen.
Energijägaren
Jag har ett hus på 200 m²och en frånlufts vp (nibe 360) jag klara detta med bara kompresor när dygnstempen är ca 7° och natten -5°. Med en inomhus styrning hade jag fått spetsa med el ganska rejält på morgonen.
Energijägaren
Om man i msmns fall använde en öppen spis. Fattar pumpen då att den inte behöver blåsa på fullt så mycket eller krävs det innegivare?
Om man nu (som vi) har en bergvärmepump med golvvärme och utegivare är det någon som helst mening att i sparsyfte ha en öppen spis?
Det verkar inte så. Här (på västkusten) har det varit en varm vinter. När vi fick ett par dagar under -20 så tände vi en brasa samtidigt som pumpen drog på, med resultat att vi fick 27 grader inne och fick vädra ut värmen för att inte få slag.
Vad gör ni andra som har värmepump, golvvärme och öppen spis?
Berit
Om man nu (som vi) har en bergvärmepump med golvvärme och utegivare är det någon som helst mening att i sparsyfte ha en öppen spis?
Det verkar inte så. Här (på västkusten) har det varit en varm vinter. När vi fick ett par dagar under -20 så tände vi en brasa samtidigt som pumpen drog på, med resultat att vi fick 27 grader inne och fick vädra ut värmen för att inte få slag.
Vad gör ni andra som har värmepump, golvvärme och öppen spis?
Berit