11 708 läst · 134 svar
12k läst
134 svar
Vårdslöst av Myresjöhus att bygga enstegstätad putsfasad
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 945 inlägg
Precis. Och om typgodkännandet hade sagt "Ni får bygga precis så här så är det OK", så lär knappast domstolen ha sagt "som inte kan anses ha någon avgörande betydelse i målet".Polos skrev:
Så om inte någon kan få fram själva typgodkännandet och vilka begränsningar som ingår så är jag fortsatt skeptisk. Det är ju inte konstigare än om jag kom och gnällde att min typgodkända blankförzinkade spik rostar utomhus, när det bara är godkänd för inomhusbruk...
Att vice vd för sp går ut och säger att det är olyckligt att dom gjort det säger ganska mycket , tycker jag i allafall .lars_stefan_axelsson skrev:Precis. Och om typgodkännandet hade sagt "Ni får bygga precis så här så är det OK", så lär knappast domstolen ha sagt "som inte kan anses ha någon avgörande betydelse i målet".
Så om inte någon kan få fram själva typgodkännandet och vilka begränsningar som ingår så är jag fortsatt skeptisk. Det är ju inte konstigare än om jag kom och gnällde att min typgodkända blankförzinkade spik rostar utomhus, när det bara är godkänd för inomhusbruk...
Nu har målet i sig inget med detta och göra utan mer vad som står i avtalet mellan kunder och myresjöhus . Och det står också förklarat i domarna .
Det jag tycker är konstigt är att det står att Myresjö varit vårdslöst när dom använde systemet som i stort sett alla företag använde vid denna tid punkt .
Och att alla stora byggjättarna i Sverige skulle börja bygga med en metod som ingen testat låter lite konstigt .
Alla som har använt metoden har varit vårdslösa, men nu gällde det specifika fallet Myresjöhus. Klart det låter konstigt, men det vore ju ändå konstigare om denna testning var gjord men att resultaten var omöjliga att frambringa 20 år senare.
Det är ju uppenbart att byggjättarna experimenterat för att kapa kostnader. Det som verkligen är konstigt är ju att man tycker att man borde vetat tillräckligt om hus och fukt för att begripa att det inte skulle hålla i längden, det var ju inte på det galna 70-talet det här gjordes.
Det är ju uppenbart att byggjättarna experimenterat för att kapa kostnader. Det som verkligen är konstigt är ju att man tycker att man borde vetat tillräckligt om hus och fukt för att begripa att det inte skulle hålla i längden, det var ju inte på det galna 70-talet det här gjordes.
Statens Planverk, som sedan ersattes av Boverket, upprättade tidigt regler och krav för vad som ansågs vara fungerande konstruktioner. Förutom stadga, bärighet och brand, kom även fuktfrågor att integreras i lagstiftningen under 70-talet. De tidigaste registrerade Typgodkännandena för enstegstätade putsfasader är från slutet av 70-talet och omfattar puts på stenull samt puts på cellplast, EPS. Dessa typgodkännanden utfärdades först direkt av Statens Planverk och sedan av Boverket innan processen lyftes ut från den statliga myndigheten till SITAC, ett fristående statligt bolag som hanterade typgodkännanden inom byggsektorn. SITAC är ännu idag ett statligt ägt bolag och ingår numera i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB.
Typgodkännandena omfattade hela systemet inklusive den bakomliggande stommen. Till en början testades endast bärighet och brand, men från 80-talet lyftes speciellt frågan om fasadkonstruktionens fukttekniska egenskaper in i typgodkännandena. Dåtidens experter inom fukt gjorde bedömningen att konstruktionen ansågs uppfylla de normer och lagkrav som samhället ställde i nyproduktion och vid renovering. De utfärdade typgodkännandena, som normalt hade en giltighet på 5 år, godkände uttryckligen enstegstätade putsfasader på träregelstomme som en av samhället accepterad byggmetod.
Med de nu upptäckta skadorna, är det enkelt att inse hur fel de hade.
Källa.
Civilingenjör Per Karnehed, fukt- och energi-expert
Typgodkännandena omfattade hela systemet inklusive den bakomliggande stommen. Till en början testades endast bärighet och brand, men från 80-talet lyftes speciellt frågan om fasadkonstruktionens fukttekniska egenskaper in i typgodkännandena. Dåtidens experter inom fukt gjorde bedömningen att konstruktionen ansågs uppfylla de normer och lagkrav som samhället ställde i nyproduktion och vid renovering. De utfärdade typgodkännandena, som normalt hade en giltighet på 5 år, godkände uttryckligen enstegstätade putsfasader på träregelstomme som en av samhället accepterad byggmetod.
Med de nu upptäckta skadorna, är det enkelt att inse hur fel de hade.
Källa.
Civilingenjör Per Karnehed, fukt- och energi-expert
Sanningshalten är väl högst okänd, det är en text skriven av en okänd person som utför arbeten åt Combimix, som är part i målet. Texten är enbart publicerad hos Combimix och saknar helt källor.
/civilingenjör med erfarenhet av fukt i hus
/civilingenjör med erfarenhet av fukt i hus
Sanningshalten är väl lika stor i denna information som vilken annan , sen att du har en vild fantasi och misstror allt , då får väl du publicera dina fakta om att byggbolagen gått ihop och bygg helt fel bara för att få mer vinstscim skrev:
Tänka sig.... Myresjöhus hade helt klart behövt dig! Vart var du under rättegången? Eftersom det enligt HD inte finns någon undersökning som är godkänd...Polos skrev:Statens Planverk, som sedan ersattes av Boverket, upprättade tidigt regler och krav för vad som ansågs vara fungerande konstruktioner. Förutom stadga, bärighet och brand, kom även fuktfrågor att integreras i lagstiftningen under 70-talet. De tidigaste registrerade Typgodkännandena för enstegstätade putsfasader är från slutet av 70-talet och omfattar puts på stenull samt puts på cellplast, EPS. Dessa typgodkännanden utfärdades först direkt av Statens Planverk och sedan av Boverket innan processen lyftes ut från den statliga myndigheten till SITAC, ett fristående statligt bolag som hanterade typgodkännanden inom byggsektorn. SITAC är ännu idag ett statligt ägt bolag och ingår numera i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB.
Typgodkännandena omfattade hela systemet inklusive den bakomliggande stommen. Till en början testades endast bärighet och brand, men från 80-talet lyftes speciellt frågan om fasadkonstruktionens fukttekniska egenskaper in i typgodkännandena. Dåtidens experter inom fukt gjorde bedömningen att konstruktionen ansågs uppfylla de normer och lagkrav som samhället ställde i nyproduktion och vid renovering. De utfärdade typgodkännandena, som normalt hade en giltighet på 5 år, godkände uttryckligen enstegstätade putsfasader på träregelstomme som en av samhället accepterad byggmetod.
Med de nu upptäckta skadorna, är det enkelt att inse hur fel de hade.
Källa.
Civilingenjör Per Karnehed, fukt- och energi-expert
(själv tycker jag att HD är en bra källa....)
Jag är inte förvånad över att de flesta stora byggbolagen använder en metod även om den inte är testad för svenskmiljö.... De är inte så seriösa....
Man bör alltid vara källkritisk. en publikation enbart publicerad på ett företag som tillverkar dessa produkter kanske inte är den mest seriösa....
Vem är den här människan som skrivit artikeln?
Sanningshalten i en artikel varierar beroende på vem som publicerar den. Man måste alltid vara källkritisk.Polos skrev:
Att ha HD som en källa är lite konstigt eftersom en domstol inte tar fram någon information .Odjuret skrev:Tänka sig.... Myresjöhus hade helt klart behövt dig! Vart var du under rättegången? Eftersom det enligt HD inte finns någon undersökning som är godkänd...
(själv tycker jag att HD är en bra källa....)
Jag är inte förvånad över att de flesta stora byggbolagen använder en metod även om den inte är testad för svenskmiljö.... De är inte så seriösa....
Man bör alltid vara källkritisk. en publikation enbart publicerad på ett företag som tillverkar dessa produkter kanske inte är den mest seriösa....
Vem är den här människan som skrivit artikeln?
Jag vill bara säga att jag står inte på myresjöhus sida i denna tvist , har det uppkommit skador så ska Myresjöhus fixa det som är fel ( som dom flesta byggföretag i Sverige gjort i denna fråga .
Det jag är i mot i denna dom är att HD tycker att Myresjö har varit vårdslösa ( inte hela HD dom var inte eniga i frågan ).
Hade motparten visat att Myresjö vetat om att det var fel i konstruktionen så skulle det vara en helt annan sak , men som HD själva skriver så fanns det inget som talade för att Myresjöhus var medvetet om riskerna med konstruktionen.
Det jag är i mot i denna dom är att HD tycker att Myresjö har varit vårdslösa ( inte hela HD dom var inte eniga i frågan ).
Hade motparten visat att Myresjö vetat om att det var fel i konstruktionen så skulle det vara en helt annan sak , men som HD själva skriver så fanns det inget som talade för att Myresjöhus var medvetet om riskerna med konstruktionen.
Man har använt en bristfällig konstruktion utan säkerställa att den faktiskt fungerar. Det är ganska nära definitionen av vårdslös. Hade man veta om det hade det snarare handlat om bedrägeri än vårdslöshet.
Dessutom har väl de flesta byggföretag inte alls åtgärdat felen, det är väl just därför Konsumentverket valt att driva fallet till HD.
Dessutom har väl de flesta byggföretag inte alls åtgärdat felen, det är väl just därför Konsumentverket valt att driva fallet till HD.