nizzehult
Skumpe Skumpe skrev:
Rör? Har du rör genom tätskiktet? Enligt de nya reglerna ska rören dras genom badrumsdörren.
Hoppas du skämtar. De flesta duschblandare som säljs har anslutning rakt bakifrån och då måste man givetvis gå genom tätskiktet för att ansluta den.
https://www.bygghemma.se/kok-och-ba...andare/duschblandare-bathlife-stimma/p-927885
Så var det också i mitt förra hus byggt 1999. Det finns visserligen adapterplattor för att konvertera från anslutning bakifrån till anslutning uppifrån/ovanifrån men folk brukar vilja att rör inte syns om det är möjligt så då väljer man direktanslutning. Har jag t o m sett i nybyggda hus.
 
nizzehult nizzehult skrev:
Jag fick också upplysningar om att kunna använda ett sånt "säkert vattenskåp" men då påstod man också att skåpet skulle ha en inspektionslucka och vara enkelt åtkomligt och eftersom det sitter fasta garderober på andra sidan så kändes inte detta som ett alternativ. Men du menar att man kan/får bygga in ett sånt skåp helt bara man gör ett skvallerrör? Det skulle nog i så fall kanske varit ett alternativ. Och: det är ju egentligen ingen raketforskning utan det handlar om att fånga upp ett eventuellt läckage på ett säkert och för omgivningen oskadligt sätt och sen påvisa att det existerar.

Ja idiotiska ändringar utan statistiska förankringar gjorda av teoretiker leder bara till irritation och uppgivenhet och för ändringar där det inte finns någon som helst logik tenderar till slut yrkesmän i allmänhet och privatpersoner i synnerhet att strunta i dem. Du nämner ett typiskt sånt exempel och det finns massor. I alla branscher, även min egen.
”Men du menar att man kan/får bygga in ett sånt skåp helt bara man gör ett skvallerrör?”

Tyvärr inte. Du behöver inte bara en inspektionslucka utan en servicelucka som det så fint heter. Tanken är att man ska kunna åtgärda läckaget genom luckan.

Men luckan skulle kunna placeras inne i en garderob på andra sidan väggen.
 
B ByggPlankan skrev:
I våtzon 1 skall helst inga vattenrör komma ut ur vägg. Det är dock tillåtet enligt gällande branschregler att rör kommer ut ur vägg i Våtzon 1. Men då minst 2 m från golv samt minst 10 cm från tak.
Det där stämmer inte, hur läser du regelverket egentligen?

Plats för bad eller dusch definieras så här;

Illustration som visar kraven för plats för dusch och bad, inklusive rörgenomföring och teknisk specifikation.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder



Och där får man dra rör genom väggen enligt nedan;

Textdokument med byggregler om rörgenomföring i vägg med tätskikt för bad eller dusch.
 
  • Gilla
Marlen Eskilsson
  • Laddar…
nizzehult nizzehult skrev:
Hur kan det då vara tillåtet med väggmonterade blandare med anslutning bakifrån och som alltid sitter i våtzon 1? Som dessutom sen täcks av en bricka som fungerar som ytterligare en detalj för att dölja eventuella läckor?

Här finns det sen en annan, konstig och ologisk regel som tillkommit att man ändrat från cc40 till cc60 mellan rören. Öh? Berätta varför och vad som blir bättre av det! Eller hade man lite att göra och fick påtryckningar från VVS-branschen att man vill sälja mer så då ändrar man på nån vedertagen regel? Man kan inte låta bli att undra...
Jag förstår dina tankar. Skulle vissa få bestämma skulle vi nog inte få ha inbyggda rör till en blandare i duschen. Den tiden kanske kommer. :rofl:
En av anledningarna till att man måste kortla eller köra med 15 mm K plyfa bakom blandaren är för att det varit mycket vattenskador bakom blandare som helt enkelt börjat glappa.
Nu får du en ganska så säker installation idag då du först har manschetten över rören och sedan skruvar fast blandarfästet och blandaren i väggen. Det ska mycket till om det ska bli rörelser så att vatten tränger ner bakom blandarfästet.

Rör som kommer ut fritt från väggen däremot kan utsättas för rörelser när du städar eller råkar komma åt dom med något. Här har man faktiskt statistiken på sin sida. Precis som man faktiskt även har med blandare iofs.
Nu har jag inte sett någon färsk statistik med just läckage bakom blandare men jag tror att man fått hyfsad ordning på detta problem sen 15 mm plyfan började användas mer frekvent.
Det enkla svaret blir därför att branschreglerna är anpassade till nyproduktion. Därför var det enklare att flytta upp rör till minst 2 m om dom nu måste komma ut i våtzon 1.

”Här finns det sen en annan, konstig och ologisk regel som tillkommit att man ändrat från cc40 till cc60 mellan rören.”
Återigen. Anpassning för nyproduktion. Man anser att det blev för trångt med manschetterna när det var 4 cm cc mellan rören. Det är lite trångt beroende på vilken manschett som används men det är inga problem att få det tätt. Om man inte slarvar förstås. Och just slarv är högst sannolikt en orsak till att reglerna ständigt skärps så det ska blir svårare att slarva. Men 6 cm cc går det tex. Mig veterligt inte att få manschetterna omlott med varandra.

”Eller hade man lite att göra och fick påtryckningar från VVS-branschen att man vill sälja mer så då ändrar man på nån vedertagen regel?”

Grossisterna tjänar givetvis mer pengar. Men jag känner ingen rörmokare eller plattsättare som tycker denna regel är vettig. Blir ganska kostsamt och tidskrävande att ständigt göra om inkommande rör i badrum både till tappvatten och värme. De oseriösa skiter i denna regel och skriver evt. intyg ändå. Sen om det blir en besiktning eller inte spelar mindre roll då du inte kommer lyckas reklamera felet i vilket fall men tanke på felets betydelse i förhållande till det ekonomiska för att åtgärda felet.

Man ska inte heller glömma att många försäkringsbolag ersätter den ombyggnation som krävs för att uppnå gällande branschregler. Lite beroende på vilken försäkring man har givetvis.

Att VVS branschen skulle ligga bakom detta tror jag därför verkligen inte.

Återigen är nog orsaken avsaknaden av separata branschregler för rot arbeten.

Mitt i allt måste jag ändå försvara branschregler för man kan tydligt se att vattenskador i badrum minskar och mer vilda västern i denna bransch behövs inte.
 
  • Gilla
JustDoIt och 1 till
  • Laddar…
K Kane skrev:
Det där stämmer inte, hur läser du regelverket egentligen?

Plats för bad eller dusch definieras så här;

[bild]
Du får ursäkta. Jag lyckas inte lista ut vad jag skrivit för fel som inte stämmer?

Och där får man dra rör genom väggen enligt nedan;

[bild]
Du får ursäkta. Jag lyckas inte lista ut vad jag skrivit som inte stämmer?
 
B ByggPlankan skrev:
Du får ursäkta. Jag lyckas inte lista ut vad jag skrivit som inte stämmer?
B ByggPlankan skrev:
I våtzon 1 skall helst inga vattenrör komma ut ur vägg. Det är dock tillåtet enligt gällande branschregler att rör kommer ut ur vägg i Våtzon 1. Men då minst 2 m från golv samt minst 10 cm från tak.
Det du skrev i det nedersta citatet.
 
K Kane skrev:
Det du skrev i det nedersta citatet.
Nu ser jag nog vad du syftar på. :rofl:
Jag har felaktigt skrivit våtzon 1 på vägg.:rofl: Ska givetvis vara i plats för bad och dusch. Annars skulle det bli svårt att få ut rören rätt i många badrum då man ofta har tex, tvättstället eller wc i våtzon 1.

Jag får be om ursäkt för slarvet.
 
nizzehult
B ByggPlankan skrev:
Jag förstår dina tankar. Skulle vissa få bestämma skulle vi nog inte få ha inbyggda rör till en blandare i duschen. Den tiden kanske kommer. :rofl:
En av anledningarna till att man måste kortla eller köra med 15 mm K plyfa bakom blandaren är för att det varit mycket vattenskador bakom blandare som helt enkelt börjat glappa.
Nu får du en ganska så säker installation idag då du först har manschetten över rören och sedan skruvar fast blandarfästet och blandaren i väggen. Det ska mycket till om det ska bli rörelser så att vatten tränger ner bakom blandarfästet.

Rör som kommer ut fritt från väggen däremot kan utsättas för rörelser när du städar eller råkar komma åt dom med något. Här har man faktiskt statistiken på sin sida. Precis som man faktiskt även har med blandare iofs.
Nu har jag inte sett någon färsk statistik med just läckage bakom blandare men jag tror att man fått hyfsad ordning på detta problem sen 15 mm plyfan började användas mer frekvent.
Det enkla svaret blir därför att branschreglerna är anpassade till nyproduktion. Därför var det enklare att flytta upp rör till minst 2 m om dom nu måste komma ut i våtzon 1.

”Här finns det sen en annan, konstig och ologisk regel som tillkommit att man ändrat från cc40 till cc60 mellan rören.”
Återigen. Anpassning för nyproduktion. Man anser att det blev för trångt med manschetterna när det var 4 cm cc mellan rören. Det är lite trångt beroende på vilken manschett som används men det är inga problem att få det tätt. Om man inte slarvar förstås. Och just slarv är högst sannolikt en orsak till att reglerna ständigt skärps så det ska blir svårare att slarva. Men 6 cm cc går det tex. Mig veterligt inte att få manschetterna omlott med varandra.

”Eller hade man lite att göra och fick påtryckningar från VVS-branschen att man vill sälja mer så då ändrar man på nån vedertagen regel?”

Grossisterna tjänar givetvis mer pengar. Men jag känner ingen rörmokare eller plattsättare som tycker denna regel är vettig. Blir ganska kostsamt och tidskrävande att ständigt göra om inkommande rör i badrum både till tappvatten och värme. De oseriösa skiter i denna regel och skriver evt. intyg ändå. Sen om det blir en besiktning eller inte spelar mindre roll då du inte kommer lyckas reklamera felet i vilket fall men tanke på felets betydelse i förhållande till det ekonomiska för att åtgärda felet.

Man ska inte heller glömma att många försäkringsbolag ersätter den ombyggnation som krävs för att uppnå gällande branschregler. Lite beroende på vilken försäkring man har givetvis.

Att VVS branschen skulle ligga bakom detta tror jag därför verkligen inte.

Återigen är nog orsaken avsaknaden av separata branschregler för rot arbeten.

Mitt i allt måste jag ändå försvara branschregler för man kan tydligt se att vattenskador i badrum minskar och mer vilda västern i denna bransch behövs inte.

Tack för dessa klargöranden.

Ja jag förstår poängen med att ha regler där inkommande tapprör är oskarvade, mynnar ut i våtzon 2 (eller väldigt högt) och sen är resten av rören och därmed också skarvar utanpåliggande och därmed synliga. På detta sätt har man så att säga kapslat in alla tänkbara läckagekällor inom tätskiktet och verkligen minimerat skaderiskerna. Behövs också liknande tänk för avloppen men där tror jag det är mera likriktat.

Mina rör slutade strax ovanför golvet där dom kommit upp tidigare så det har inte funnits tillräckligt med rör för att kunna dra tillbaka dem i en servicelucka i garderoben på andra sidan utan att behöva skarva dem så mina alternativ var ganska uttömda.

"Sen om det blir en besiktning eller inte spelar mindre roll då du inte kommer lyckas reklamera felet i vilket fall men tanke på felets betydelse i förhållande till det ekonomiska för att åtgärda felet."
Där har vi lite av pudelns kärna. Det ekonomiska. "Alla" som jobbar med rör vet att det funkar med cc40 om man inte slarvar så det är en typisk regel som många då ignorerar.
Det är väl försäkringsbranschen som skulle ha mest att vinna på om det fanns specifika ROT-regler? En sån revidering och uppdelning nybyggnad/renovering skulle gynna alla, inte minst bolagen själva!
 
R Rale101 skrev:
Utan våtrumsintyg och vid olycka kan försäkringsbolag neka skadestånd, samt problem vid försäljning.
Märkligt, för bara några år sedan räckte det gott och väl att uppvisa kvitto på använt material samt bildjournal på det arbete som utförts.......
 
  • Gilla
Marlen Eskilsson
  • Laddar…
nizzehult nizzehult skrev:
Tack för dessa klargöranden.

Ja jag förstår poängen med att ha regler där inkommande tapprör är oskarvade, mynnar ut i våtzon 2 (eller väldigt högt) och sen är resten av rören och därmed också skarvar utanpåliggande och därmed synliga. På detta sätt har man så att säga kapslat in alla tänkbara läckagekällor inom tätskiktet och verkligen minimerat skaderiskerna. Behövs också liknande tänk för avloppen men där tror jag det är mera likriktat.

Mina rör slutade strax ovanför golvet där dom kommit upp tidigare så det har inte funnits tillräckligt med rör för att kunna dra tillbaka dem i en servicelucka i garderoben på andra sidan utan att behöva skarva dem så mina alternativ var ganska uttömda.

"Sen om det blir en besiktning eller inte spelar mindre roll då du inte kommer lyckas reklamera felet i vilket fall men tanke på felets betydelse i förhållande till det ekonomiska för att åtgärda felet."
Där har vi lite av pudelns kärna. Det ekonomiska. "Alla" som jobbar med rör vet att det funkar med cc40 om man inte slarvar så det är en typisk regel som många då ignorerar.
Det är väl försäkringsbranschen som skulle ha mest att vinna på om det fanns specifika ROT-regler? En sån revidering och uppdelning nybyggnad/renovering skulle gynna alla, inte minst bolagen själva!
nizzehult nizzehult skrev:
Tack för dessa klargöranden.

Ja jag förstår poängen med att ha regler där inkommande tapprör är oskarvade, mynnar ut i våtzon 2 (eller väldigt högt) och sen är resten av rören och därmed också skarvar utanpåliggande och därmed synliga. På detta sätt har man så att säga kapslat in alla tänkbara läckagekällor inom tätskiktet och verkligen minimerat skaderiskerna. Behövs också liknande tänk för avloppen men där tror jag det är mera likriktat.

Mina rör slutade strax ovanför golvet där dom kommit upp tidigare så det har inte funnits tillräckligt med rör för att kunna dra tillbaka dem i en servicelucka i garderoben på andra sidan utan att behöva skarva dem så mina alternativ var ganska uttömda.

"Sen om det blir en besiktning eller inte spelar mindre roll då du inte kommer lyckas reklamera felet i vilket fall men tanke på felets betydelse i förhållande till det ekonomiska för att åtgärda felet."
Där har vi lite av pudelns kärna. Det ekonomiska. "Alla" som jobbar med rör vet att det funkar med cc40 om man inte slarvar så det är en typisk regel som många då ignorerar.
Det är väl försäkringsbranschen som skulle ha mest att vinna på om det fanns specifika ROT-regler? En sån revidering och uppdelning nybyggnad/renovering skulle gynna alla, inte minst bolagen själva!
”Där har vi lite av pudelns kärna. Det ekonomiska. "Alla" som jobbar med rör vet att det funkar med cc40 om man inte slarvar så det är en typisk regel som många då ignorerar.”

Nja. En normal seriös aktör kommer att vilja följa branschreglerna eller skriva en avvikelserapport med beställaren.
En lite mindre nogräknad aktör chansar eller skiter i det med flit.
Det blir ju en viss konkurrensfördel om man tampas på marknaden ifall du lämnar en offert och bedyrar att branschregler ska följas för att sedan skita i det. Kanske inte det bästa om man vill ha goda referenser men många människor är godtrogna och upptäcker kanske inte ens att branschreglerna inte följts ”by the book”.
Man ska också ha i minnet att en entreprenörs försäkring inte är speciellt villiga att betala ut ersättning vid en reklamation från kund ifall branschregler inte följts enligt regelboken.
Då får man helt enkelt stå för kalaset själv, gå under jorden mot den som försöker reklamera eller gå i kk om pengar saknas eller ifall det kanske är dags att byta Org. Nr ändå. :rofl:

”Det är väl försäkringsbranschen som skulle ha mest att vinna på om det fanns specifika ROT-regler? En sån revidering och uppdelning nybyggnad/renovering skulle gynna alla, inte minst bolagen själva!”

En mycket bra fråga som jag personligen funderat över i många herrans år. Hur kommer det sig att försäkringsbolagen inte gör något åt problemet? 2014 kom ett kompendium ut som heter ”Bygg badrummet rätt”. En fruktansvärt bra skrift där alla berörda branschorganisationer och flera försäkringsbolag var involverade. En samverkan över gränserna helt enkelt. Men sen har det runnit ut i sanden och en uppdaterad upplaga finns inte i dagsläget.

Jag trodde då att det äntligen skulle bli enklare med badrum samt att man skulle ta fram branschregler för rotjobb. Men så blev det inte så frågan lever kvar i högsta grad.

Det som kanske framförallt saknas är möjligheten att del reparera gamla badrum. Fanns möjligheten skulle givetvis försäkringsbolag tjäna stora pengar. Istället betalar dom alltid för att hela badrummet rivs ut och i många fall även för branschförbättringar. Givet att skadeorsaken är godkänd av försäkringsbolaget.

Det är nog bara försäkringsbolagen som kan svara på varför det är som det är.

Ps. Det går i vissa fall att del reparera badrum men inprincip krävs anvisningar från materialtillverkaren hur detta skall utföras. Ofta mycket svårt eftersom få ens känner till vilket tätskikt som används.
 
Redigerat:
R Rale101 skrev:
Utan våtrumsintyg och vid olycka kan försäkringsbolag neka skadestånd, samt problem vid försäljning.
Säger du det! Det behövs inget våtrumsintyg för dom allra flesta försäkringsbolag.
Är det rätt gjort och en olycka inträffat skall man få ut på försäkringen.
Du är troligen inte en entreprenör och lipar fortfarande för enkronan du tappade när du var 7.
 
  • Gilla
Mats-S
  • Laddar…
Skumpe
T twoody skrev:
Ja arbetet är väl utfört, men inte rätt utfört. Bara för det är extremt bra utfört så behöver det inte vara rätt.
Jag menar både rätt och bra med "väl utfört" i inlägget du citerar.
 
Folk måste lära sig vad skillnaden mellan "branschens regler" och vad lagstiftningen säger.

De olika branschorganen/maffiafolket som BBV och BKR till exempel, har tagit strypgrepp på en hel marknad. Dom är lite som imperiet i Star Wars. Antingen ansluter man sig, betalar sin avgift och håller käft, eller så blir ens kunder ivägskrämda och man dör. BBV's och BKR's "regler" är givetvis helt rimliga, men bara tanken på att sådana organisationer finns gör mig spyfärdig. Så även om man inte är slav under dessa organisationer men GÖR RÄTT och DOKUMENTERAR processen så är det precis lika rätt.

Boverkets BBR är det som gäller. Det är lag.
 
  • Gilla
Tjrex och 1 till
  • Laddar…
H Hans9 skrev:
Säger du det! Det behövs inget våtrumsintyg för dom allra flesta försäkringsbolag.
Är det rätt gjort och en olycka inträffat skall man få ut på försäkringen.
Du är troligen inte en entreprenör och lipar fortfarande för enkronan du tappade när du var 7.
Helt rätt jag är inte entreprenör, jag är besiktningsman.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.