Eftersom att FTX inte återvinner 100% av energin kommer avluften alltid ligga några grader högre än utomhustemperaturen. Avluften kommer dessutom ha högre temperatur under sommarmånaderna i de fall aggregatet inte återvinner.M Markgubben skrev:
Då värmepumpsberedaren blir effektivare vid högre lufttemperaturer blir det mer driftekonomiskt.
I kopplingen mot uteluft behövs håltagning i fasad/tak med tillhörande huv för VPB's anslutningar.Jonatan79 skrev:
I kopplingen mot avluft från FTX kan befintliga in/utlopp nyttjas.
Investeringen blir snarare mindre med FTX-kopplingen och borde alltså gå att räkna hem.
Högre temp till VPB och mindre elspets lär bli några kronor över tid.
Trodde vi diskuterade val av kopplingsprincip.
Det beror ju helt på förutsättningarna. Jag hade samma förutsättningar som TS (FTX, luft/luft och VVB) och valet föll på värmepumpsberedare och nya luft/luft som just nu är stödberättigat.
Alternativet att konvertera till vattenburet och sätta in BVP eller LVVP var i mitt fall ett sämre alternativ sett till återbetalningstid och besparing över livslängd.
Exempel villa 160 kvm:
Schablonmässig energianvändning med VVB: 3200 kWh/år
Motsvarande energianvändning med VPB: ca 1200 kWh/år (uppskattat COP 2,7 med ovan koppling)
Snittpris el = 1,5 kr/kWh
Årskostnad med VVB = 4800 kr/år
Årskostnad med VPB = 1800 kr/år
Besparing = 3000 kr/år
Investering = 30 000 kr
Pay-off = 10 år
Övrigt:
Elpriset skulle säkert kunna räknas upp lite.
Man kan även argumentera för att bef. VVB inom en snar framtid behöver bytas och att investeringen av VPB istället kan ses som en merkostnad på ca 20 000 kr.
Går att räkna på massa olika sätt, men jag anser att investeringen är lönsam, framförallt om man är en stor familj som använder mycket varmvatten. De nya VPB modellerna går dessutom att tidstyra så att laddning sker på natten, med ett timpris på el ger det ytterligare besparing.
Om du sparar 3000kr per år, investerar 30kkr, och har 5% ränta under kalkyltiden, så är det snarare 14-15års återbetalningstid. Och det är rätt många flvp som har en kortare livslängd än så. Såvärst lönsamt är det inte.
Men det är när man ska byta beredare som man måste tänkta till, det är då det kan bli lönsamt.
Nackdelen med att sätta en flvp efter ftx är att värmepumpen får både ett lågt flöde och låg temp (delar av året) att jobba emot. Det är tempen ut ur vp som sätter prestandan.
Du får även rätt täta avfrostningsintervall när det är kallt ute, det påverkar prestandan en hel del.
Om man har en separat värmepump och beredare borde det bli bättre i längden, då man kan byta delar av anläggningen i takt med att den tar slut istället för att byta ut allting.
Kan man installera själv så blir ju läget annat. Då kan man få klart lägre paybacktid.
Tror du räknar försiktigt på elpriset, vi ligger nära en krona/kWh bara för elnät moms och skatt. Och schablonmässigt brukar man prata runt 5000kWh varmvatten I en familj på 4 vill jag minnas.
Men det är när man ska byta beredare som man måste tänkta till, det är då det kan bli lönsamt.
Nackdelen med att sätta en flvp efter ftx är att värmepumpen får både ett lågt flöde och låg temp (delar av året) att jobba emot. Det är tempen ut ur vp som sätter prestandan.
Du får även rätt täta avfrostningsintervall när det är kallt ute, det påverkar prestandan en hel del.
Om man har en separat värmepump och beredare borde det bli bättre i längden, då man kan byta delar av anläggningen i takt med att den tar slut istället för att byta ut allting.
Kan man installera själv så blir ju läget annat. Då kan man få klart lägre paybacktid.
Tror du räknar försiktigt på elpriset, vi ligger nära en krona/kWh bara för elnät moms och skatt. Och schablonmässigt brukar man prata runt 5000kWh varmvatten I en familj på 4 vill jag minnas.
Går att vända och vrida hur mycket som helst på beräkningarna.B BSOD skrev:
Inflationen tar till viss del ut räntan men valde att utesluta båda från beräkningen för enkelhetens skull.
Vet inte riktigt vad du menar med att tempen ut sätter prestandan. En värmepump blir effektivare ju varmare medium den har att jobba med. Differensen mellan temp in och ut sätter prestandan, och med en högre temp in kan samma energi utvinnas med mindre tillsatt el i kompressorn.
Med ett höjt elpris och en ökad varmvattenanvändning ser nog kalkylen ännu bättre ut, även om ränta på investeringen inkluderas. Schablon för varmvatten hämtade jag förövrigt från Boverket och Sveby.
Är benägen att hålla med. Finns ju försäkringar att teckna men blir också en kostnad som ska in i kalkylen.Appendix skrev:
Det är i huvudsak temperaturen ut ur förångaren, och tempen ut ur kondensorn som sätter prestandan för värmepumpen. Temperaturen på kondensorsidan sätts ju att vvb behovet, så den lär väl vara runt 40-50c, förutom under legionellakörning eller om beredaren är tom.M Monstrings skrev:
Tittar man på förångaren så är det sämre för prestandan att ha ett lågt ventflöde med +5c in (och t.ex. -8C) ut, jämfört med att ha ett högre ventflöde på kanske 3C in och -2c ut.
Om du har en vp beredare ansluten mot utomhusluft är säkert standardfläkten utlagd för kanske max 5c tempskillnad mellan in och ut. Temp in = utomhustemp.
Om du ansluter mot ftx aggregatet så blir temp in kanske 2-3c högre jämfört med utomhusluften men temp ut då? Har du räknat på vilken temp ut det blir efter värmepumpen, med ditt ventilationsflöde? Sist jag gjorde den beräkningen så kom jag fram till att det blir väldigt kall uttemp.
Det är så enkelt att mäta behovet av varmvatten om man har en elberedare att det bara blir dumt att basera kalkylen på schabloner, eftersom varmvattenförbrukningen är väldigt varierande.
Som diskuteras är det svårt att göra en säker kalkyl. I mitt fall blev totalkostnaden strax över 20 000kr då jag fick rejäl rabatt på VVBn och gjorde allt jobb själv. Hade jag bara kastbytt till en ny vanlig VVB av bra kvalitet och samma storlek hade kostnaden blivit ca 8000kr lägre, min elbesparing är ca 1300kwh/år så payofftiden blir runt 3 år räknat på 2kr/kWh. Maskinen funkar fortfarande utmärkt efter 2.5 år. Själva värmepumpen i maskinen går att byta relativt enkelt och kostar runt 5000kr om det skulle behövas.
Min maskin har nu ersatts i sortimentet av en nyare modell, tror största skillnaden är att den nu har ordentlig kåpa på överdelen och inte bara ett känsligt frigolitblock: https://www.daikin.se/content/dam/d...eration_Product flyer_ECPEN22-782_English.pdf
Min maskin har nu ersatts i sortimentet av en nyare modell, tror största skillnaden är att den nu har ordentlig kåpa på överdelen och inte bara ett känsligt frigolitblock: https://www.daikin.se/content/dam/d...eration_Product flyer_ECPEN22-782_English.pdf
Intressant tråd. Jag har nyligen blivit med hus med llvp som huvudsaklig uppvärmning, med stöd av braskamin och direktel (vid behov, hoppas slippa). Vi planerar att installera FTX de närmsta åren. Nu är vår LLVP rätt gammal, och jag funderar på om det är en idé att utnyttja det nya energieffektiviseringsbidraget. Jag insåg då att bidrag för llvp bara ges om man också skaffar värmepumpsberedare, och började därför fundera på hur FTX och värmepumpsberedare skulle kunna kombineras.
I vårt fall skulle det vara enkelt att använda rumsluft till VVB, men skicka frånluften till befintlig frånluftkanal i tvättstugan. Men den kanalen skissar jag också ska bli frånluft som går till FTX-aggregatet på vinden.
Tror ni att det skulle vara möjligt att skicka frånluften direkt till FTX:en? Alltså rumsluft-->VVB-->FTX.
Ur värmeekonomisk synpunkt borde det vara lika illa som att bara skicka ut den i rummet, förutom att man kanske minskar den lokala nedkylningen (tvättstugan ligger långt från llvp).
Om man istället skulle skicka ut frånluften från VVB direkt, så undrar jag om man inte skapar problem med undertryck/balansen i huset mellan VVB och FTX när VVB drar igång?
Som ni märker har jag precis börjat fundera i dessa banor.
Besparingskalkylen skulle i mitt fall hjälpas av investeringsbidraget för både llvp och vvb, plus ev bidrag klimatskärmsåtgärder (fönsterbyte) i ett andra steg. Men jag har inte räknat på det än, är bara i fasen att utforska möjliga alternativ.
I vårt fall skulle det vara enkelt att använda rumsluft till VVB, men skicka frånluften till befintlig frånluftkanal i tvättstugan. Men den kanalen skissar jag också ska bli frånluft som går till FTX-aggregatet på vinden.
Tror ni att det skulle vara möjligt att skicka frånluften direkt till FTX:en? Alltså rumsluft-->VVB-->FTX.
Ur värmeekonomisk synpunkt borde det vara lika illa som att bara skicka ut den i rummet, förutom att man kanske minskar den lokala nedkylningen (tvättstugan ligger långt från llvp).
Om man istället skulle skicka ut frånluften från VVB direkt, så undrar jag om man inte skapar problem med undertryck/balansen i huset mellan VVB och FTX när VVB drar igång?
Som ni märker har jag precis börjat fundera i dessa banor.
Besparingskalkylen skulle i mitt fall hjälpas av investeringsbidraget för både llvp och vvb, plus ev bidrag klimatskärmsåtgärder (fönsterbyte) i ett andra steg. Men jag har inte räknat på det än, är bara i fasen att utforska möjliga alternativ.