Vägservitut, vad får jag göra för att hålla vägen farbar?

[Amatörtorparen]

Det är nog standardsättet att hålla enskilda grusvägar i skick. Sen nån gång med flera års mellanrum kan det behövas läggas på lite mer grus på sina ställen. Där jag bor har i princip varje bonde tillgång till en sådan 'skrapa' eller vad man ska kalla dem. Ibland helt egna eller samägda av några bönder. Ser ganska hemsnickrade ut ofta. Lite ihopsvetsade balkar.

Så kan du få någon bonde i närheten att köra några rundor på vägen så kan det nog bli rätt billigt (jämfört ifall man skulle ta in någon firma som sysslar med vägunderhåll). Ett problem för dig verkar ju vara att markägaren använder vägens skick som utpressning mot dig så då kanske det kan bli svårt att hitta någon lokal bonde som vill hjälpa. Å andra sidor är inte alla bönder precis kompisar med alla andra bönder så någon av hans 'ovänner' kan säkert ställa upp

Ett större problem är ifall markägaren verkligen vill jävlas med dig så kan han ju relativt enkelt köra sönder 'sin' väg ifall han vill efter att du fixat till den. Jobbig situation känns det som.

Ja så ser det ut häromkring!

Jag tror inte det kommer bli några problem att få hjälp med att fixa vägen, vi har bra relationer med andra häromkring så det ska inte vara några problem. Det jag har tänkt mig är inte någon jättestor vägentreprenad utan att en här i närheten fixar till vägen hjälpligt så att den är farbar.

Det finns ju som sagt en risk att vägen blir sönderkörd igen, antingen med flit eller bara helt enkelt för att det åker stora maskiner och annat på den ibland, det tänker jag är något jag får räkna med och därför kommer vi inte göra några avancerade grejer med vägen utan bara enklare åtgärder som är lätt och hyfsat billigt att fixa med hjälp av någon i närheten. Det är inte ett alternativ att göra ingenting, vi måste ju kunna använda vägen.

 

[Amatörtorparen]

Det är en bra fråga, och sanningen att säga så finns det inte så mycket skrivet om det. Förvånansvärt få rättsfall har tagits upp av HD. Tittar man i förarbetena till fastighetsbildningslagen blir man inte så mycket klokare heller. De är från 1969 och följer inte riktigt den övertydliga struktur propositioner har idag med en tydlig författningskommentar till varje paragraf, men rent generellt kan man säga att vägservitut mest lyfts fram som något som måste regleras (s. B109 f.) med stamfastigheten vid avstyckning. Fiskeservitut läggs det exempelvis betydligt mer krut på, vilket väl visar på vad som ansågs vara ett problem för 50–60 år sedan och inte.

Deduktivt kan man då säga att eftersom att utfartsservitut ansågs så viktigt (och givet) och 7:1-skrivningen om att servitutet ska "vara av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användning" så är avsikten med det att man ska kunna nyttja utfarten efter sina behov, inte begränsat av hur någon annan håller vägen. Att det kan vara en något extensiv tolkning håller jag med om. Man skulle egentligen behöva gå ännu längre tillbaka och se hur tidigare lagstiftning motiverades, men risken är att man då till slut hamnar i 1734 års lag...

Lagen är också skriven i en tämligen rationalistisk anda. Äganderätten är i viss mån underordnad och skyddet för den tjänande fastigheten finns här i allmänna skrivningar, som 5 kap. 6 §, där det står att man ska förorsaka "minsta olägenhet" utan att åtgärden "oskäligt försämras". Att någon har rätt att underhålla en väg torde i mina ögon knappas skapa någon olägenhet alls, oavsett vilka av ovan diskuterade åtgärder som genomförs.

Så, vad finns trots allt för vägledande rättsfall? HD för i NJA 2018 s. 200 vissa allmänna resonemang om hur servitut ska betraktas som att härskandes perspektiv är utgångspunkten (p. 10) och att man bör vara något försiktig med att läsa in begränsningar i sådana servitut (p. 15). Med det sagt finns det också vissa skrivningar om tjänandes rättigheter där.

Tack, jätteintressant! Ska läsa in mig på det när jag är lite fräschare i huvudet

 

[Amatörtorparen]

Ett perspektiv som vi inte har diskuterat är vad grannen faktiskt kan göra juridiskt om TS underhåller sin utfart i enlighet med servitutet.

Att TS fyller potthål, grusar, hyvlar, snöröjer, halkbekämpar och tar bort grenar och buskar som tränger in på vägbanan. Låt oss säga att grannen känner att detta eller del av detta är ett övertramp och utanför servitutsrätten. Vad gör grannen då?

Det finns ju ingen skada, så TS kan inte bli skadeståndsskyldig. Det enda som är skadat är ju grannens känslor att inte få besluta att vägen ska få förfalla till den grad att TS får svårt att använda den.

Jag ser inte hur grannen skulle ha framgång rättsligt i att lyckas stoppa TS från att följa att det åligger honom att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödvändigtvis (14 kap. 6 § JB). Grannen måste ju på något sätt också förklara för tinget varför han menar att TS inte ska ha rätt att använda utfarten enligt servitutet på ett rationellt sätt för transporter, varför han vill att vägen ska förfalla till den grad att det blir svårt för TS att använda den för utfart.

Ja det är sant! Det lutar åt att det blir något i den stilen vi gör. Servitutet är så luddigt och jag har gett upp att få något mer uttömmande svar från lokala lantmäteriet så jag kommer nog inte längre med att föröka få "rätt", utan det jag har att välja på är att köra på och fixa vägen eller kräva ny förrättning, och det senare är jag inte sugen på.

 

[Amatörtorparen]

Hur lång sträcka är det? 2 dm 0-90 brukar uppskattas av alla som kör tunga fordon. Kostnad ca 200:-/m

Det är lite mer än en kilometer, så det blir mycket pengar om det ska på så mycket grus. Jag tror inte riktigt det behövs så mycket, alla delar av vägen är inte lika illa utan det är vissa sträckor där det är problem. Men jag tror att vi först måste laga kanterna, om vi lägger på nytt grus nu men själva strukturen under fortfarande är fel, så tänker jag att risken är att vatten står under gruset och det blir problem ändå, eller vad tror du?

 

[transatlantic]

Jag bor på ett litet hemman som är tjänande gentemot både bysamfälligheten och en sommarstuga. Gällande sommarstugan är servitutet av precis samma typ som TS.

Det här med ”utfartsservitut” är inga konstigheter, finns säkert miljoner av dem i landet. Det är självklart så att de som har rätt att nyttja vägen också får underhålla den. Både ägaren och den som har servitutet. I den mån de finner det gott. Inklusive förbättring av vägkroppen och röjning/underhåll av diken/vägområde.

I mitt fall: Jag (ägaren) har t ex inget som helst ekonomiskt eller praktiskt intresse att underhålla den stump väg som sommarstugan har som utfart. Den nyttjas till 100% av sommarstugeägaren. Nu är det så att den vägen HAR underhållsbehov f n (behövs profilering av vägkroppen, röjning av vägområdet, dikesunderhåll och förmodligen byte av någon vägtrumma). Om/när sommarstugeägaren (också) tycker att det är dags att göra något åt det så ställer jag självklart upp med resurser och tid för att rusta upp vägen (har själv maskiner m m för saken). Det material som ska kostas på (grus, ev vägduk, trummor etc) får dock sommarstugeägaren stå för. Vägen går över min mark och jag har trots allt ett litet estetiskt intresse i att den är i skick. Därutöver ligger det i mitt intresse, både som medmänniska och granne, att hjälpa till i den mån jag kan. Alla inblandade vinner på att vägen är bra, även om vissa vinner långt mer än andra.

Hade det i mitt fall varit så att jag också nyttjade vägen hade vi delat på kostnaden enligt tonkilometermetoden (länk).

Det blev långrandigt det här, men sammanfattningsvis, kära TS:

Underhåll och/eller rusta upp vägen efter eget godtyckande. Men gör åtgärderna i samråd med markägaren (och ev andra nyttjanderättsinnehavare). Räkna med att betala ALLT själv och se det som en bonus om markägaren vill bidra.

Men ingen kan hindra dig från att hålla vägen i det skick/standard som nyttjanderätten avser (utfart från bostadshus). Du kan alltså inte bygga om vägen till en 2+1-väg med mitträcke och 1:10-slänter.

F ö: det Falkman yrar om är bara fel, åtminstone de första inläggen om tjänandes skyldighet till underhåll. Någon sådan skyldighet finns inte. Tjänande får däremot inte FÖRHINDRA eller FÖRSVÅRA nyttjande av vägen. Eventuella (väsentliga) skador som uppstår i samband med t ex en avverkning eller transport med tyngre fordon än vägen klarar ska dock återställas på upphovsmannens räkning (gäller både ägare och nyttjanderättsinnehavare och alla övriga för den delen).

Det här är som sagt inte svårt: alla betalar för sig, precis som på ICA.

 

[Amatörtorparen]

I och med att det redan finns en vägsamfällighet som TS har utfartsservitut fram till vore det väl inte helt ologiskt att ansluta vägen till denna, men att bilda en separat gemensamhetsanläggning med egen förvaltning verkar dumt. Men då de är flera intressenter i vägen låter det som sagt inte helt orimligt.

Vägförening har jag inte haft en tanke på, trodde inte det var aktuellt över huvud taget! Jag har tyckt det är rimligt att vi har hand om vägen eftersom det i princip bara är vi som använder den. Hur många medlemmar ska det vara för att det ska vara rimligt med en vägförening? Som det är nu är det vi som använder hela vägen regelbundet, en sommarstuga som använder en liten bit av vägen och 2-3 stycken som har mark runtomkring och behöver komma ut till ibland. Så det är inte särskilt många inblandade.

 

[Amatörtorparen]

men varför skapar ni inte en vägförening och slänger in några hundralappar om året. Varför ska markägaren hålla vägen i fint skick. Han är säkert med och betalar lite mer än ni andra om ni frågar honom. Men inget är gratis. Akta er så in markägaren tröttnar och tvingar fram en vägförening via lantmäteriet. Då kommer det svida för er.

Vi har aldrig på något sätt hävdat att markägaren ska hålla vägen i fint skick. Vi vill stå för underhållet själva, eftersom det i princip bara är vi som använder vägen och det vore en enkel och pragmatisk lösning för alla inblandade, om inte markägaren hade varit som han är. Markägaren lär inte vara beredd att betala ett öre.

 

[Amatörtorparen]

funderar på förutsättningar befintlig väg faktiskt har: det står att det är en grusväg som är riktig uppbyggd med ordentligt bärlager i botten: - finns det ett ordentligt bärlager i botten? i så fall skull en hyvling och nytt slitlager räcka.
Men är det en lervälling och som markägaren säger mest är ett "traktorspår" då räcker ju inte detta utan ett mer gediget arbete behövs för att få ordning på vägen.

sammafattningsvis så borde det påverka möjligheterna.

Att återställa det skador ni själva orsakat pga transporter borde ju kunna hävdas ligga i allas intresse....

Ja det finns ordentligt bärlager i botten! Vägen ser dock lite olika ut på olika ställen, där den går över gärdena är den mycket högre uppbyggd än den är när den går inne i skogen, men det är tydligt att det är en "riktig" väg. På några ställen finns det trummor under, på ett ställe går den över ett vattendrag och där är en stor trumma och det finns ett ställe där den går längst med en brant sluttning och där är det ordentligt uppbyggt med stora stenblock. Så det är uppenbart att det inte rör sig om något traktorspår. Trots att det är en ordentlig väg har det ändå blivit sörja på vissa ställen, eftersom det är skador på vägen. Håller med, att laga skadorna vi själva (delvis) orsakat borde ju inte vara några konstigheter.

 

[Nötegårdsgubben]

Det handlar mer om vad man är villig att betala för att få till en GA än hur många man är. I min väg på landet är vi fyra delägare i GA:n. Den är iofs. delägar- och inte föreningsförvaltad, men en GA likafullt. Iom. att ni är en handfull intressenter som dessutom alla väl är delägare i den samfällda vägen er väg gränsar till så är ju ett sätt att lösa det på att inordna den här vägen i den större samfälligheten.

Men då är vi ju där vid att det ska till en förrättning osv. Att bara göra iordning vägen är förstås en billigare lösning i det korta loppet.

@Claes Sörmland har genom egen erfarenhet och flitigt läsande god koll på hur man löser sånt här rent praktiskt.

 

[Amatörtorparen]

Jag bor på ett litet hemman som är tjänande gentemot både bysamfälligheten och en sommarstuga. Gällande sommarstugan är servitutet av precis samma typ som TS.

Det här med ”utfartsservitut” är inga konstigheter, finns säkert miljoner av dem i landet. Det är självklart så att de som har rätt att nyttja vägen också får underhålla den. Både ägaren och den som har servitutet. I den mån de finner det gott. Inklusive förbättring av vägkroppen och röjning/underhåll av diken/vägområde.

I mitt fall: Jag (ägaren) har t ex inget som helst ekonomiskt eller praktiskt intresse att underhålla den stump väg som sommarstugan har som utfart. Den nyttjas till 100% av sommarstugeägaren. Nu är det så att den vägen HAR underhållsbehov f n (behövs profilering av vägkroppen, röjning av vägområdet, dikesunderhåll och förmodligen byte av någon vägtrumma). Om/när sommarstugeägaren (också) tycker att det är dags att göra något åt det så ställer jag självklart upp med resurser och tid för att rusta upp vägen (har själv maskiner m m för saken). Det material som ska kostas på (grus, ev vägduk, trummor etc) får dock sommarstugeägaren stå för. Vägen går över min mark och jag har trots allt ett litet estetiskt intresse i att den är i skick. Därutöver ligger det i mitt intresse, både som medmänniska och granne, att hjälpa till i den mån jag kan. Alla inblandade vinner på att vägen är bra, även om vissa vinner långt mer än andra.

Hade det i mitt fall varit så att jag också nyttjade vägen hade vi delat på kostnaden enligt tonkilometermetoden (länk).

Det blev långrandigt det här, men sammanfattningsvis, kära TS:

Underhåll och/eller rusta upp vägen efter eget godtyckande. Men gör åtgärderna i samråd med markägaren (och ev andra nyttjanderättsinnehavare). Räkna med att betala ALLT själv och se det som en bonus om markägaren vill bidra.

Men ingen kan hindra dig från att hålla vägen i det skick/standard som nyttjanderätten avser (utfart från bostadshus). Du kan alltså inte bygga om vägen till en 2+1-väg med mitträcke och 1:10-slänter.

F ö: det Falkman yrar om är bara fel, åtminstone de första inläggen om tjänandes skyldighet till underhåll. Någon sådan skyldighet finns inte. Tjänande får däremot inte FÖRHINDRA eller FÖRSVÅRA nyttjande av vägen. Eventuella (väsentliga) skador som uppstår i samband med t ex en avverkning eller transport med tyngre fordon än vägen klarar ska dock återställas på upphovsmannens räkning (gäller både ägare och nyttjanderättsinnehavare och alla övriga för den delen).

Det här är som sagt inte svårt: alla betalar för sig, precis som på ICA.

Det låter som ett väldigt rimligt upplägg! Problemet i mitt fall att jag har inte en sådan vettig och bra partner i det här som du verkar vara, utan jag räknar med att markägaren kommer att motsätta sig allt. Men absolut, jag får försöka samråda eller åtminstone informera om det jag tänker göra. Och sen får jag ta det därifrån.

 

[transatlantic]

Det låter som ett väldigt rimligt upplägg! Problemet i mitt fall att jag har inte en sådan vettig och bra partner i det här som du verkar vara, utan jag räknar med att markägaren kommer att motsätta sig allt. Men absolut, jag får försöka samråda eller åtminstone informera om det jag tänker göra. Och sen får jag ta det därifrån.

Det är en rätt tråkig situation ni är i, speciellt m t p att vägsträckan är såpass lång. Och i kombination med att ni vill öka/förändra nyttjandet (från lätt högsommartrafik till åretrunt). Vägen är säkert byggd för att kunna användas endast under goda förhållanden (årstid/väder/etc). Det kan snabbt bli ett stort projekt där lastbilslassen kan räknas med hundratal om en väg ska vara åretrunt.

Men det verkar som att vägen, åtminstone delvis, redan är i rätt gott skick i grunden. Det går kanske att komma långt med ordentliga dikningar och övriga avrinningsåtgärder? Och lite strategisk grusning?

Hursomhelst. Jag råder dig till att, utifrån som jag uppfattat situationen, i följande ordning göra följande:

1. Inse både intellektuellt och känslomässigt att det är du/ni som nyttjanderättsinnehavare har det enskilt största intresset i vägen. Som det verkar är det gränsande till 100%

2. Fundera på hur mycket en ordentlig åretruntfarbar väg är värd för dig/er, sätt ett pris på det hela! Det är trots allt du/ni som skaffat sommarstugan, inkl alla omständigheter som kom med den. Utöver det har ni nu beslutat att göra den åretrunt

3. Gör en kostnadskalkyl med hjälp av sakkunnig. Förslagsvis flera alternativ med olika ”nivåer” (vägstandarder), från att bara åtgärda det absolut nödvändigaste till att bygga en stark väg som kräver minimalt med återkommande underhåll

4. Ta emot kostnadskalkylen och gråt en skvätt över summorna. Lägg sedan till 30% och gråt en skvätt till. Bygga väg är dyrt…

5. Gå tillbaka till punkt 2 och se om du/ni ändrat uppfattning. Skulle jag gissa har du/ni det. Upprepa 2-5 tills värdet av skicket på vägen ”satt sig” hos dig/er

6. Utifrån ovanstående tar du/ni fram några åtgärdsalternativ

7. Kontakta markägaren och ev andra intressenter. Presentera din/er vilja med vägen och de åtgärdsalternativ du/ni förberett, inklusive tidsplan. Argumentera för vinsterna med åtgärderna, men var ödmjuk (om än inte explicit) inför att det är du/ni som främst vinner på dem

8. Tänk tyst för dig/er själv ”jag visste väl det” när markägaren inte alls är intresserad av några åtgärder. Men ge inte upp! Vinn markägarens sympati genom att uttrycka ditt/ert ansvar för vägen och att åtgärderna kommer att genomföras oavsett. Agera hela tiden utifrån (verkligheten) att markägaren inte har som alternativ att motsätta sig åtgärderna! Men antyd heller inte att markägaren är skyldig att bidra!

(8.1. Om det finns fog för saken och en öppning visar sig kan du/ni framföra den vedertagna tonkilometermetoden för fördelning av vägunderhållskostnader)

9. Finansiera och påbörja vägarbetet

Lycka till!

 

[-MH-]

Det är lite mer än en kilometer, så det blir mycket pengar om det ska på så mycket grus. Jag tror inte riktigt det behövs så mycket, alla delar av vägen är inte lika illa utan det är vissa sträckor där det är problem. Men jag tror att vi först måste laga kanterna, om vi lägger på nytt grus nu men själva strukturen under fortfarande är fel, så tänker jag att risken är att vatten står under gruset och det blir problem ändå, eller vad tror du?

Steg 1 är alltid att få bort vattnet. Annars blir det pölar på vägen, och gruset spolas bort varje gång man kör där. Om ni skall ha det som åretruntboende och kanske pendla 200 dagar om året, så kommer det slitas fort. Personbil i regn sliter!

 

[Amatörtorparen]

Jag är bortrest ett par dagar och kan inte riktigt hålla koll på tråden, men jag är jättetacksam för all bra input jag har fått! Tack så jättemycket allihopa!

 

[Stadsarkitekten]

Hej,

Det här blir nog min första tråd på Byggahus!

Svar:
Servitutet är en rätt för er fastighet att utan motprestation använda den sanfällda vägen för er och era besökares trafik till och från er fastighet. Om någon motprestation har beslutats ska den framgå av beslut om er fastighets bildande. Ring 0771-636363 (knappval 1) till Lantmäteriverket och be att få hela lantmäteriakten och utdrag om er fastighet ur fastighetsregistret om er fastighet. Däri står allt som gäller. Varken ni eller någon annan ska hitta på något som inte gäller. Det är vägsamfälligheten som har ansvar för vägunderhåll. Det ska framgå av lantmäteriakten från då samfälligheten bildades. Skaffa även den. Där står med mått vad som ingår i vägområdets alla delar (bredd både körbana och sidoområden med bl.a. diken).
Det är vanligt att en nybildad fastighet, som er, inte blir delägare i en samfällighet och i stället får servitut som är en RÄTTIGHET. Så sluta att lägga bördor på er själva om att ni har några skyldigheter förrän detta är bevisat genom beslutet officialservitut. Fråga Lantmäteriverket om era ev. skyldigheter på samma tel-nr som ovan.

Jag har en frågservitutservituter vi har för en väg. Servitutet är ett officialservitut och är skrivet så här: Rätt att använda den befintliga vägen a för utfart till vägsamfälligheten X. Servitutet skapades när fastigheten styckades av runt 2010. Ändamålet med avstyckningen vad bostad och jordbruk. Min man och jag har ägt fastigheten i ca 5 år och använt den som fritidshus, men har tänkt att flytta ut så snart vi får huset beboeligt. Innan vi köpte så hade det använts som fritidshus och stått obebott under långa perioder, senast någon bodde där permanent var på 50-talet.

Vägen är en grusväg i varierande skick, visa sträckor en vanlig grusväg och sista biten grusväg med gräs i mitten. Den har blivit rejält tilltryckt av tunga fordon, både av lantbrukarna runt omkring som använder vägen för att komma ut till sina gärden och av oss som tagit ut tunga fordon för transport av byggmaterial. Vattnet rinner inte längre av vägen eftersom den tunga trafiken gjort att det är uppförsbacke till diket och nu består vägen mest av lervälling och stora vattensamlingar. Vi har fyllt ut en del gropar med grus men det hjälper inte något särskilt, vi skulle behöva laga vägen ordentligt.

Jag har läst en hel del, både googlat och kollat en del trådar här på Byggahus men blir inte riktigt klok på vad som gäller. Det verkar finnas två olika "skolor", den ena verkar hävda att står det använda befintlig väg så får man inte göra något alls mer än att åka på vägen. Och det andra lägret som hävdar att det är syftet med servitutet som styr, och att man får göra det som krävs för att bibehålla funktionen väg, och att det även täcker att följa med i den tekniska utvecklingen.

Jag har frågat lantmäteriet (vi har lokalt i kommunen) och dom säger att vi får grusa, inget annat. Jag har skrivit tillbaka och frågat om det verkligen kan stämma, tyckte det var konstigt att välja ut just bara den underhållsåtgärden som ok. Så nu undrar jag om ni kan hjälpa mig att hitta något som styrker att jag får eller inte får göra några av nedanstående saker, vore jättefint om det finns rättsfall, handledning från någon myndighet, eller annat material som kan hjälpa mig få klarhet i vad som är ok och inte!

• Röja i vägkanten
• Röja diken
• Skära kanter
• Hyvla
• Grusa
• Ploga snö

Vi har inte världens bästa relation med personen som äger marken som vägen går på och därför skulle jag väldigt gärna vilja veta precis vad vi får göra och inte får göra. Som det är nu verkar det luta åt att markägaren hävdar att vägen i princip bara är ett traktorspår och det är det vi har servitut på, vilket inte stämmer då det syns tydligt att det från början är en riktig uppbyggd väg, men den har förfallit en del och skulle behöva lite underhåll och återställande.

Sedan undrar jag om det är någon skillnad på rätt att underhålla, som t ex att grusa, och att återställa efter skador? Jag tänker att större skador på vägen kan ju inträffa både av naturen och annat, och då borde vi väl ha rätt att återställa vägen till det skick den var i innan?

Det blev kanske lite långt men hoppas jag fått med det som är relevant.

Jag är bortrest ett par dagar och kan inte riktigt hålla koll på tråden, men jag är jättetacksam för all bra input jag har fått! Tack så jättemycket allihopa!

Håller med. Ni har rätt till utfart, det är servitutets ändamål. Ni får således utföra de underhållsåtgärder på vägen som krävs för att transporter till och från er fastighet ska fungera. Men ni får naturligtvis inte göra andra åtgärder, t ex plantera blommor i vägkanten eller koppla ert dagvatten så att det rinner ut i vägens dike. Varje åtgärd som ni företar ska således vara direkt och tydligt kopplad till befintlig väg och krävas för ändamålet utfart.

Hej,

Det här blir nog min första tråd på Byggahus!

Jag har en fråga om ett servitut vi har för en väg. Servitutet är ett officialservitut och är skrivet så här: Rätt att använda den befintliga vägen a för utfart till vägsamfälligheten X. Servitutet skapades när fastigheten styckades av runt 2010. Ändamålet med avstyckningen vad bostad och jordbruk. Min man och jag har ägt fastigheten i ca 5 år och använt den som fritidshus, men har tänkt att flytta ut så snart vi får huset beboeligt. Innan vi köpte så hade det använts som fritidshus och stått obebott under långa perioder, senast någon bodde där permanent var på 50-talet.

Vägen är en grusväg i varierande skick, visa sträckor en vanlig grusväg och sista biten grusväg med gräs i mitten. Den har blivit rejält tilltryckt av tunga fordon, både av lantbrukarna runt omkring som använder vägen för att komma ut till sina gärden och av oss som tagit ut tunga fordon för transport av byggmaterial. Vattnet rinner inte längre av vägen eftersom den tunga trafiken gjort att det är uppförsbacke till diket och nu består vägen mest av lervälling och stora vattensamlingar. Vi har fyllt ut en del gropar med grus men det hjälper inte något särskilt, vi skulle behöva laga vägen ordentligt.

Jag har läst en hel del, både googlat och kollat en del trådar här på Byggahus men blir inte riktigt klok på vad som gäller. Det verkar finnas två olika "skolor", den ena verkar hävda att står det använda befintlig väg så får man inte göra något alls mer än att åka på vägen. Och det andra lägret som hävdar att det är syftet med servitutet som styr, och att man får göra det som krävs för att bibehålla funktionen väg, och att det även täcker att följa med i den tekniska utvecklingen.

Jag har frågat lantmäteriet (vi har lokalt i kommunen) och dom säger att vi får grusa, inget annat. Jag har skrivit tillbaka och frågat om det verkligen kan stämma, tyckte det var konstigt att välja ut just bara den underhållsåtgärden som ok. Så nu undrar jag om ni kan hjälpa mig att hitta något som styrker att jag får eller inte får göra några av nedanstående saker, vore jättefint om det finns rättsfall, handledning från någon myndighet, eller annat material som kan hjälpa mig få klarhet i vad som är ok och inte!

• Röja i vägkanten
• Röja diken
• Skära kanter
• Hyvla
• Grusa
• Ploga snö

Vi har inte världens bästa relation med personen som äger marken som vägen går på och därför skulle jag väldigt gärna vilja veta precis vad vi får göra och inte får göra. Som det är nu verkar det luta åt att markägaren hävdar att vägen i princip bara är ett traktorspår och det är det vi har servitut på, vilket inte stämmer då det syns tydligt att det från början är en riktig uppbyggd väg, men den har förfallit en del och skulle behöva lite underhåll och återställande.

Sedan undrar jag om det är någon skillnad på rätt att underhålla, som t ex att grusa, och att återställa efter skador? Jag tänker att större skador på vägen kan ju inträffa både av naturen och annat, och då borde vi väl ha rätt att återställa vägen till det skick den var i innan?

Det blev kanske lite långt men hoppas jag fått med det som är relevant.