Men betänk här att problemet sannolikt inte är underlaget utan marktrycket från sidan. TS beskrev att underlaget under gjutningen paddats så jag tror inte man ska misstro den delen av arbetet.S Stefan1972 skrev:
Finns ju murar som stått flera hundra år. Det låter väldigt lite med 20 år för en mur. Är det verkligen där vi lägger ribban för murar?TRJBerg skrev:
Vi byggde en stödmur på jobbet nyligen. Tekniska livslängden är satt till 100 år. Tror den räknas som modern.
Svårt att säga hur ts mur kommer hålla över tid. Jag tror jordtrycket från sida är största utmaningen och det som orsakat sprickorna. Muren verkar ju heller inte konstruerad för att ta upp krafter i sidled. Den lär inte ramla imorgon i alla fall.
Svårt att säga hur ts mur kommer hålla över tid. Jag tror jordtrycket från sida är största utmaningen och det som orsakat sprickorna. Muren verkar ju heller inte konstruerad för att ta upp krafter i sidled. Den lär inte ramla imorgon i alla fall.
Om man ska utgå ifrån vad jag sett i verkligheten och t ex här på byggahus vad gäller murar på bostadsfastigheter så är det nog realistiskt. De murar som stått i flera hundra år har nog man nog lagt mycket mer jobb på grundläggningen. Oftast har de nog också inte haft problemet med olika jordtryck/marknivå på sidorna mm.Farstatjej90 skrev:
Gissar att vill man att en mur ska hålla i storleksordningen 100 år krävs massiv betongmur med armering. Kanske 50cm tjock med grunden 2 meter ner i marken?
Ja kanske..
Men den här muren tycker man ju ser ordentligt gjord ut. För att vara mur idag känns det ju som att det lagts rätt mkt jobb på den.
Jo på sitt sätt är den ordentligt gjord. Uppenbarligen har man lagt ner mycket jobb. Men som jag ser det, iofs från min rätt okunniga sida, så är den för "tunn" och svag för de krafter som påverkar den. Bl a för att den är byggd med gjutna stenar jämfört med t ex massiv armerad betong eller stora granitblock. Man kan ju jämföra med husgrunder av betong där t o m de med tiden pressats in av jordtrycket i vissa fall.
Jo man kanske hade behövt nåt mer stöd i sidled. Undrar om man hade kunnat ankra fast med armering så man fick det stödet.
Vilken funktion har isodränskivan? Muren avger ju ingen värme så det är ganska samma temperatur på båda sidorna av isoleringen. Möjligen är muren lite kallare på hösten, så jag kan förstå att det kan ha betydelse då.J jawen skrev:
Tror inte att sprickan har med jordtrycket att göra.
Har inte läst hela tråden men läste att dilfogen skulle vara sågad i efterhand och då gissar jag att man inte sågat genom armeringen vilket innebär muren är inte dilaterad/uppdelad i sin längsriktning och därmed gör fogen ingen nytta.
Murens längd varierar med tempuren, den krymper och expanderar med sin längdutvidgningskoefficient. När det är kallt vill muren dra ihop sig och då hålls den fast i marken, av sin vikt etc. Dessa spänningar kan ge upphov till att muren "delar" sig/spricker.
Hur lång är muren?
/Konstruktör
Har inte läst hela tråden men läste att dilfogen skulle vara sågad i efterhand och då gissar jag att man inte sågat genom armeringen vilket innebär muren är inte dilaterad/uppdelad i sin längsriktning och därmed gör fogen ingen nytta.
Murens längd varierar med tempuren, den krymper och expanderar med sin längdutvidgningskoefficient. När det är kallt vill muren dra ihop sig och då hålls den fast i marken, av sin vikt etc. Dessa spänningar kan ge upphov till att muren "delar" sig/spricker.
Hur lång är muren?
/Konstruktör
Ok, men är den förskjuten åt vänster i bild så förstärker det bara argumentet för att det kanske ändå inte grävts för lite vilket var förslaget ovan.C Christer_B skrev:
Det du kan göra om du vill, är att ta en spade och karva dig ner närmast muren. Någon decimeter ner eller två borde du hittta dränerande icke tjälskjutande material, typ 8-16 makadam. Det borde vara 20-30cm med sådant ut från muren.
Grannens entreprenör vill först gjuta en mur. Men vi hade som krav att den nya muren skulle efterlikna den gamla muren. Vi kunde då inte föreställa oss att muren skulle bli så hög. I efterhand har jag tänkt att man kunde ha gjutit halva höjden och använt murblock för resten av höjden. Det hela kompliceras av att vår tomt sluttar medan granns tomt nu är plan (och lägre).S Stefan1972 skrev:
Denna sektion av muren är 35 meter. Muren fortsätter sedan en bit till efter ett hörn.Ufriberg skrev:
Jag tror inte att fogen är genomgående. Jag ska kontrollera detta vid tillfälle (bor på annan ort).
Man byggde först en mur med fel sluttning som man blev tvungen att ta bort. Den muren hade en dilationsfog ända ner till sulan. Jag är osäker på om man byggde in fogen mha kapade stenar eller om man sågade i efterhand. Jag lutar åt att man faktiskt byggde in fogen. Som lekman tänker jag att en hög mur med en dilationsfog uppifrån och ner måste vara känslig för sidokrafter.
Fogarna i den mur som står på plats nu sågades i efterhand och då bara till markytan på vår sida. Hur det ser ut på andra sidan muren vet jag inte.
Vi fick frågan vad vi ville kunna plantera längs muren. Tidigare stod där ett plommonträd och ett spaljéträd. Sedan fick vi beskedet att man skulle fylla med jord så att vi kan plantera vad som helst. Vad det innebär för jorddjupet vet jag inte.MathiasS skrev:
35m där har du svaret. Den muren varierar teoretiskt i total längd 1,7cm över året vid en temperaturdifferans på 40 grader (+20/-20).C Christer_B skrev:
Utöver det krymper/kryper material i sig över tid. Muren är helt enkelt för lång utan uppdelning om du ska undvika sådana sprickor. Inte ens en betong vägg hade klarat sig undan.
Skulle inte förvåna mig om sprucken trycks ihop till sommaren när muren expanderar.
Du behöver inte oroa dig för fogen och sidokrafter.