Du vet inte vem du pratar med förstår jag. Där hemma är det jag som är värsta sopsorteringsfascisten. Det är endast min enorma självehärskning (och hustrun) som hindrar mig från att tömma ut grannarnas sopor för att sortera om dem. Naturligtvis har jag bl.a. en back i verkstaden prydligt märkt "metallskrot".Alfredo skrev:
EDIT: När det gäller kartongen så kunde jag inte riktigt bestämma mig för om det var papper eller farligt biologiskt avfall så den fick gå i säcken för brännbart avfall.
Det var något nytt, då kanske jag bekymrade mig för syrans effekt i onödan.I Gsssson skrev:
Det har du kanske rätt i, att det inte spelar någon roll så länge jag bara får bort det värsta så jag inte skitar ner alltför mycket runtomkring.Bart skrev:
Medlem
· Korpilombolo
· 3 339 inlägg
Såg igår en film på Youtube om en som gjorde en kniv av en fil. Efter mycket jobb en ful och opraktisk kniv, enligt mitt tycke..
Ni har ju fattat helt fel, man gör knivar MED en fil, inte av.
Såg en film om en som samlade på sig alla filar som han kom över eftersom de är en kvalificerad industriprodukt som inte kommer att tillverkas på länge efter en kollaps. Dessutom lätta att göra knivar av. Hittar inte filmen längre.
Vad är det för kvalificerat med filar? Det går ju faktiskt att tillverka filar helt för hand med relativt enkla medel, som man gjorde en gång i tiden.
Filar är ofta gjorda av högkvalitetsstål som går göra mycket annat av, förutom vissa moderna filar som bara är ythärdade. Än idag är det ganska populärt att göra t.ex. knivar av utslitna filar, förr förekom det att man skickade iväg dom för att hugga nya vassa tänder och härda om.
Jag har gjort en ny käft till en nibblingssax av en gammal öbergfil, efter att ha försökt klippa nått tjockare än den tålde. Normalisering, grovbearbetning, härdning, anlöpning, slutbearbetning. Mest tid tog det att slipa ner den till rätt tjocklek.
Jag har gjort en ny käft till en nibblingssax av en gammal öbergfil, efter att ha försökt klippa nått tjockare än den tålde. Normalisering, grovbearbetning, härdning, anlöpning, slutbearbetning. Mest tid tog det att slipa ner den till rätt tjocklek.
Ok, men då var det alltså kvalitetsstålet han var ute efter, snarare än filar.
Vilket är ok, men kanske effektivare att köpa några meter bandstål av lämplig kvalitet. Då är man ju inte heller begränsad av längden på filarna (men det kostar så klart mer).
Vilket är ok, men kanske effektivare att köpa några meter bandstål av lämplig kvalitet. Då är man ju inte heller begränsad av längden på filarna (men det kostar så klart mer).
Fast med tanke på vad bra filar kostar så är det ju ett vanvettigt slöseri att inte nöta upp dem innan man använder stålet till annat. Filar av den där kvaliteten är absolut inte billiga och filar nöts ju upp i rasande takt då man använder dem.
Jag sparar givetvis alla filar jag nöter upp och de flesta uppnötta filarna som jag kan komma över gratis och de blir råmaterial till annat.
Jag sparar givetvis alla filar jag nöter upp och de flesta uppnötta filarna som jag kan komma över gratis och de blir råmaterial till annat.
Såhär ett år senare så dök tråden upp igen så jag tänkte passa på att uppdatera er om vad om hände med filarna. Efter ett ordentligt bad i pysslargrogg och efterföljande skrubbning med stålborste så såg de flesta trots allt inte alltför tokiga ut. De får alltså leva vidare som just filar ett tag till.
Jag konstaterade också att under de första 53 åren av mitt liv så har filning inte varit en väsentlig del av min sysselsättning. Jag skänkte därför hälften av filarna till en driftig ungdom som mycket väl kan komma att ha nött ut dem innan sin 25-årsdag.
Jag konstaterade också att under de första 53 åren av mitt liv så har filning inte varit en väsentlig del av min sysselsättning. Jag skänkte därför hälften av filarna till en driftig ungdom som mycket väl kan komma att ha nött ut dem innan sin 25-årsdag.
Nog för att @Ola C ser ung ut men visste inte att han var så ung..jac skrev: