Helt rätt thomasx,
I detta fallet ska ts inte betala ett öre utöver det överenskomna fasta priset
och konsumenten har företrädesrätt, det de har uppfattat gäller tills entreprenören kan överbevisa det. Sen får DIY svamla om vad fan han vill...
I detta fallet ska ts inte betala ett öre utöver det överenskomna fasta priset
och konsumenten har företrädesrätt, det de har uppfattat gäller tills entreprenören kan överbevisa det. Sen får DIY svamla om vad fan han vill...
Det är klart att man som kund är i beroendeställning när man köper en tjänst. Därför är det ju så viktigt att man skapar en god relation INNAN man påbörjar ett jobb.
Som kund måste man lära sig att skilja mellan seriösa hantverkare, de som tar dagen som den kommer och de som försöker tälja guld fast de är bagare.
Man kan inte skylla på dykaren att rymdraketen kraschade, det är inte snällt.
Som kund måste man lära sig att skilja mellan seriösa hantverkare, de som tar dagen som den kommer och de som försöker tälja guld fast de är bagare.
Man kan inte skylla på dykaren att rymdraketen kraschade, det är inte snällt.
Det var vackert skrivet, smått poetiskt.Nils82 skrev:
Men jag fattade nästan noll av vad du ville få fram.
Ja det är väl inte så väldigt mycket att tänka på.luscious skrev:
I inlägg #205 och #206 tycker jag det sammanfattas rätt bra.
Betala det som ni accepterat med er accept av utställd offert. (Om arbetena är OK).
Bestrid överskjutande belopp alt andra fakturor. Med anledning att överenskommen ersättning redan är erlagd.
Bestridandet görs gärna skriftligt.
Men sen en liten svans på det hela då.
En liten sak att hänga upp sig på är exakt hur det har agerats (både från er sida likväl som från hantverkarens sida) när de extra arbetena dök upp. Har hantverkarna varit relativt tydliga med att detta är något som tillkommer som kostnad och/eller har ni gett något som bör anses som en accept så går det att bedöma det hela som att ett avtal har slutits. Och i sånt fall är ni väl antagligen betalningsskyldig (eller, det går säkert att diskutera).
Finns inget skriftligt så ligger hantverkaren ändå dåligt till, men rent moraliskt ska man väl betala det man är skyldig.
Men det är väl en viss sannolikhet att detta kan vara en lyckosökare till hantverkare som regelmässigt lägger låga anbud för att sen täcka upp med tilläggsarbeten, och i så fall ska han givetvis hållas kort (och fattig).
Ja, precis detta tycker jag är pudelns kärna. Det troliga är att hantverkarna inte varit tillräckligt tydliga för att de skall kunna vinna en prövning i tingsrätt, men det avgörs helt och hållet av hur dialogen gick när elektrikern resp. mattläggaren diskuterade med TS (eller hennes man) om de "komplikationer" som hantverkarna ansåg förelåg. Det är därför önskvärt med en mer detaljerad redogörelse för vad som sades just då, om man skall kunna besvara TS frågeställning.Mikael_L skrev:
När vi lät renovera badrummet så gjorde vi det också på fastpris. Under rivningen av det gamla badrummet så kom hantverkaren och sa att han var tvungen att ta bort gammalt skadat material och ersätta det gipsskivor. Jag förstod ju att han diskuterade detta med mig för att han inte ansåg detta ingå i förutsättningarna för offerten. Han var avsiktligt ovillig att diskutera ev. kostnadsaspekter på denna komplikation, men då han hade en UE till hjälp just då som lyssnade lite nyfiket, så kom han inte undan diskussionen och han kunde bara ta upp några hundralappar för lite gips och någon timma. Om jag inte tagit tjuren vid hornen är diskussionen kom upp misstänker jag att jag hamnat i samma situation som TS med en betydligt högre kostnad som påstått tilläggsarbete när det var dags för slutfakturering.
Does not matter. Bevisbördan ligger på hantverkaren. Om ord står mot ord så dömer domstolen till konsumentens fördel.Mikael_L skrev:
Visst innebär detta att en konsument kan försöka blåsa hantverkaren genom att säga ja till jobbet muntligt och sen neka det. Men hantverkaren är yrkesman och proffs, och ska inse detta och agera därefter (d.v.s. se till att ha avtalet dokumenterat).
Välj hantverkare med omsorg, inse att det är viktigt innan jobbet drar igång och ge fan i att skälla ner oss hantverkare pga vissa kunder anlitar oseriöst och outbildat folk. Så svårt var det väl inte:wow:Mikael_L skrev:Det var vackert skrivet, smått poetiskt.
Men jag fattade nästan noll av vad du ville få fram.
Det kanske är så du resonerar, men i ett sådant här fall är inte det väsentliga för mig vad som är möjligt att bevisa, utan vad som är moraliskt korrekt. Vet jag med mig att jag har accepterat ett tilläggsarbete muntligt så står jag för det och blånekar inte att betala bara för att det är svårt för motparten att bevisa. Tror nog detsamma gäller för TS också, utan de anser helt enkelt att de inte givit någon accept på något tilläggsarbete.Nerre skrev:
Sedan är det inte alls så att "om ord står mot ord så dömer domstolen till konsumentens fördel" om du med detta menar rent generellt och inte i just detta specifika fall. Det har t.ex. visats i HD att ord-mot-ord om en muntlig överenskommelse inte alls alltid leder till att konsumenten får rätt, vilket illustreras av nedanstående HD-domar (som i övrigt inte har något speciellt med detta fall att göra). Där slås det lite förenklat fast att det är den som påstår att ett avtal föreligger också skall bevisa det. I just denna tråd ger det TS fördel, men i andra fall (t.ex. i fallen nedan) så blev det till konsumentens nackdel.
https://lagen.nu/dom/nja/2005s205
(min markering i texten)
De skäl som enligt 2001 års avgörande ansågs tala till förmån för att bevisbördan för ett avtal om pris som avviker från lagens utfyllande bestämmelser borde läggas på den som framför påståendet om ett sådant avtal gör sig gällande vare sig avtalet är slutet mellan två näringsidkare, mellan två konsumenter eller mellan en näringsidkare och en konsument. Dessa skäl har större tyngd än det som lades till grund för avgörandet år 1975. Med hänsyn härtill, och utan hinder av uttalandet i motiven till konsumenttjänstlagen, bör en konsument som anser sig ha avtalat ett lägre pris än vad som följer av lagens utfyllande bestämmelser få bära bördan att säkra bevisning om avtalet och dess innebörd, om det inte på grund av lag (jfr numera 51 § konsumenttjänstlagen) eller särskilda förhållanden finns anledning att göra undantag från denna huvudregel.
https://lagen.nu/dom/nja/2001s177
Redigerat av moderator:
En sak jag tycker man missar i diskussionen är OM hantverkaren överhuvudtaget har rätt att lägga på några extrakostnader på sitt fasta pris. Det borde vara kärnfrågan och inte hur diskussionerna gått mellan kund och entreprenören.
Det är ju väldigt tydligt reglerat i konsumenttjänstlagen under vilka omständigheter man som hantverkare kan göra tillägg på priset. Så en intressant fråga är om hantverkaren verkligen kan ta ut en extrakostnad om kunden pressats att godkänna den eller av ren okunskap trott att man måste betala om man i efterhand inser att det borde ingått i det lämnade priset. Om det prövas så borde det falla tillbaka på vad som står i konsumenttjänstlagen och då spelar det väl mindre roll om kunden sagt ja av någon anledning.
Jag tycker absolut att en entreprenör kan ha rätt till extrakostnader men då ska det också vara antingen sånt som entreprenören inte kunnat förutse innan eller på grund av ändringar eller tillägg av kunden.
Det är ju väldigt tydligt reglerat i konsumenttjänstlagen under vilka omständigheter man som hantverkare kan göra tillägg på priset. Så en intressant fråga är om hantverkaren verkligen kan ta ut en extrakostnad om kunden pressats att godkänna den eller av ren okunskap trott att man måste betala om man i efterhand inser att det borde ingått i det lämnade priset. Om det prövas så borde det falla tillbaka på vad som står i konsumenttjänstlagen och då spelar det väl mindre roll om kunden sagt ja av någon anledning.
Jag tycker absolut att en entreprenör kan ha rätt till extrakostnader men då ska det också vara antingen sånt som entreprenören inte kunnat förutse innan eller på grund av ändringar eller tillägg av kunden.
Konsumenttjänstlagen säger:mr_bygg skrev:
8 § Om det när tjänsten utförs framkommer behov av arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med detta (tilläggsarbete), skall näringsidkaren underrätta konsumenten och begära dennes anvisningar.
Så ja, entreprenören har rätt att under arbetets gång påpeka att det behövs göras tilläggsarbeten och har då också rätt att få betalt för dem, under förutsättning att konsumenten har anvisat att dessa arbeten skall utföras.
Men detta kräver naturligtvis att konsumenten inte kan påvisa att arbetena som sådana borde ingå i det som ursprungligen offererades och då får man ju gå tillbaka till det ursprungliga avtalet och se vad man kom överens om där.
Eller möjligen tvärtom, att hantverkaren kan påvisa att dessa arbeten inte täcks av offerten ...DIY_freak skrev:
38 § Näringsidkaren har rätt till pristilläggDIY_freak skrev:
1. om han har utfört tilläggsarbete i enlighet med bestämmelserna i 8 §, eller
2. om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades.
Kärnfrågan är ju om entreprenören överhuvudtaget har rätt till ett pristillägg, vilket regleras i paragraf 38 som i sin tur hänvisar till paragraf 8. Paragraf 8 tar ju upp en situation där det framkommer ett behov av att utföra ett annat arbete i samband med uppdraget. Det vill säga inget som ingår i det fasta priset men det behöver av någon anledning göras men det är väldigt tydligt att man måste underrätta kunden och begära anvisningar.
Andra delen av paragraf 38 reglerar ju under vilka omständigheter entreprenören får lägga på kostnader på den tjänst man lämnat ett pris på. Så det blir i många fall en tolkningsfråga men blir det en tvist så tror jag det ligger entreprenören i fatet om det inte finns något dokumenterat att kunden godkänt något extraarbete.
Du missar ordet "begära", entreprenören ska "begära dennes [konsumentens] anvisningar"DIY_freak skrev:
När en UE säger "Jag måste byta dessa uttag för att följa lagen", så är det näppeligen en "begäran" om anvisningar! Eller hur?
Det är inte heller konsumenten som måste påvisa att arbetet skulle ha ingått i det som avtalats, det är näringsidkaren som måste visa att det inte gjorde det, att han har begärt anvisningar från konsumenten, och att han fått anvisningar om att utföra arbetet som ett tilläggsarbete.
Du försöker hela tiden vända bak och fram på allting, till nackdel för konsumenten. Är du själv entreprenör?
Ja möjligtvis... Det beror ju helt på hur det hela utvecklar sig...Mikael_L skrev:Eller möjligen tvärtom, att hantverkaren kan påvisa att dessa arbeten inte täcks av offerten ...