Vi är två som vill tyda motorskylten på olika sätt här.
Vilket ju givetvis är fel, då det bara går tolka på ett sätt.
Men;
Är säkert bara jag som inte begripit mig på det här "norska sättet".
För att köra maskin på 230 @ 1500 rpm (Vi är i Norge) - vad har vi för nominell ström? (ej eventuell Ir Start)
Böjt mig för min kollega som menar på 22A. (när vi dimensionerar/beställt drivsystem / frekvensomformare)
Jag menar däremot 38A. (ingenting är kontrollmätt i verkligheten, utan man går på skylt helt och hållet)
Står ju 10kW.
Kund ska fortsätta köra på 3x230VAC som inspänning i Norge. Och man vill ogärna rampa upp till 400VAC på utsidan på drivsystemet (om den öht klarar det). Så fördel om maskin kan köras på "systemspänningen" (vilket är önskemål ifrån kund)
Jag har böjt mig för min kollega som är experten / senior. Men får inte ihop det, och hatar när jag inte fattar. Jobbat med detta en del förr, men minnet tryter tydligen. Vi hann inte avsluta diskussionen och nu ligger jag sömnlös då jag vet att det är viktigt gå till botten med sina frågeställningar för att lära (skämt o sido). Och nu har jag blivit så pass osäker så jag vill reda ut "det" så jag inte rör till det i framtiden på nästkommande projekt där jag riskerar stå utan senioren vid min sida.
Kollade snabbt på motorskylt bara och "min erfarenhet" är 38A (sen alla mina tidigare arbetsgivare/min livserfarehet som montör). Men när senioren nu säger 22A så böjer jag mig.
Försökte kontrollräkna, men stor risk formlerna jag kommer ihåg är fel.
Kan vara jag som kommer ihåg formlerna helt åt helvete fel.
Vilket ju givetvis är fel, då det bara går tolka på ett sätt.
Men;
Är säkert bara jag som inte begripit mig på det här "norska sättet".
För att köra maskin på 230 @ 1500 rpm (Vi är i Norge) - vad har vi för nominell ström? (ej eventuell Ir Start)
Böjt mig för min kollega som menar på 22A. (när vi dimensionerar/beställt drivsystem / frekvensomformare)
Jag menar däremot 38A. (ingenting är kontrollmätt i verkligheten, utan man går på skylt helt och hållet)
Står ju 10kW.
Kund ska fortsätta köra på 3x230VAC som inspänning i Norge. Och man vill ogärna rampa upp till 400VAC på utsidan på drivsystemet (om den öht klarar det). Så fördel om maskin kan köras på "systemspänningen" (vilket är önskemål ifrån kund)
Jag har böjt mig för min kollega som är experten / senior. Men får inte ihop det, och hatar när jag inte fattar. Jobbat med detta en del förr, men minnet tryter tydligen. Vi hann inte avsluta diskussionen och nu ligger jag sömnlös då jag vet att det är viktigt gå till botten med sina frågeställningar för att lära (skämt o sido). Och nu har jag blivit så pass osäker så jag vill reda ut "det" så jag inte rör till det i framtiden på nästkommande projekt där jag riskerar stå utan senioren vid min sida.
Kollade snabbt på motorskylt bara och "min erfarenhet" är 38A (sen alla mina tidigare arbetsgivare/min livserfarehet som montör). Men när senioren nu säger 22A så böjer jag mig.
Försökte kontrollräkna, men stor risk formlerna jag kommer ihåg är fel.
Kan vara jag som kommer ihåg formlerna helt åt helvete fel.
Ja, det stämmer. 38A är för 230V matning och 22A för 400V matning.
Medlem
· Södermanland
· 611 inlägg
Ifall du har huvudspänning 230 V så drar motorn 38 A. Jag kan inte tolka skylten på något annat sätt.
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 792 inlägg
Din formel försöker beräkna axeleffekten P2, den som står på märkskylten, utifrån angiven ström som alltid är fasströmmen. Det är tre lindningar, så du behöver beräkna effekten i varje lindning och multiplicera med tre. Strömmen i en lindning är i fallet för Norge fasströmmen / √3. Verkningsgraden ɳ är en okänd faktor som jag sätter till 0.8.
Norge: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 38 / √3 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 / √3 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
(Sverige: P2 = √3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW )
Det är den besvärliga faktorn √3 som ställer till det. Man ska inte försöka "komma ihåg" när och hur den ska användas, utan det är betydligt enklare att fundera på hur man får fram strömmen genom varje lindning och spänningen över varje lindning med givna data. 38 = 22 * √3 så det går att bolla med formeln en hel del och få samma resultat. Den sista Sverigeformeln är förenklad jämfört med föregående vilket nog ställer till det i huvudet lite. Man bör egentligen inte skriva så, trots att det är sådär man ofta ser formeln i läroböcker.
Norge: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 38 / √3 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 / √3 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
(Sverige: P2 = √3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW )
Det är den besvärliga faktorn √3 som ställer till det. Man ska inte försöka "komma ihåg" när och hur den ska användas, utan det är betydligt enklare att fundera på hur man får fram strömmen genom varje lindning och spänningen över varje lindning med givna data. 38 = 22 * √3 så det går att bolla med formeln en hel del och få samma resultat. Den sista Sverigeformeln är förenklad jämfört med föregående vilket nog ställer till det i huvudet lite. Man bör egentligen inte skriva så, trots att det är sådär man ofta ser formeln i läroböcker.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 914 inlägg
Vad mycket enklare allt blir om man tänker motorn som tre enfasbelastningar och fasspänning i stället för huvudspänning.
Protte
Protte
Tack för mycket kloka input, så man kom vidare!
Var inte helt fel ute, men intressant att hela tiden lära sig mer.
Gillar att försöka förstå och inte bara "släcka frågan här och nu".
Väldigt tacksam för er kompetens och lättsamhet när ni förklarar!
Sista delen där med P2 och "verkningsgraden" som helt försvann.
Var inte helt fel ute, men intressant att hela tiden lära sig mer.
Gillar att försöka förstå och inte bara "släcka frågan här och nu".
Väldigt tacksam för er kompetens och lättsamhet när ni förklarar!
Sista delen där med P2 och "verkningsgraden" som helt försvann.
Det verkar vara en tvåhastighetsmotor du har där. Om du ser på märkströmmarna för båda varvtalen är de lika det är lite underligt. Kan finnas förklaringar till det alltifrån felstämpling till udda utförd motor men värt att kolla upp lite.D davidhell skrev:Vi är två som vill tyda motorskylten på olika sätt här.
Vilket ju givetvis är fel, då det bara går tolka på ett sätt.
Men;
Är säkert bara jag som inte begripit mig på det här "norska sättet".
För att köra maskin på 230 @ 1500 rpm (Vi är i Norge) - vad har vi för nominell ström? (ej eventuell Ir Start)
Böjt mig för min kollega som menar på 22A. (när vi dimensionerar/beställt drivsystem / frekvensomformare)
Jag menar däremot 38A. (ingenting är kontrollmätt i verkligheten, utan man går på skylt helt och hållet)
Står ju 10kW.
Kund ska fortsätta köra på 3x230VAC som inspänning i Norge. Och man vill ogärna rampa upp till 400VAC på utsidan på drivsystemet (om den öht klarar det). Så fördel om maskin kan köras på "systemspänningen" (vilket är önskemål ifrån kund)
Jag har böjt mig för min kollega som är experten / senior. Men får inte ihop det, och hatar när jag inte fattar. Jobbat med detta en del förr, men minnet tryter tydligen. Vi hann inte avsluta diskussionen och nu ligger jag sömnlös då jag vet att det är viktigt gå till botten med sina frågeställningar för att lära (skämt o sido). Och nu har jag blivit så pass osäker så jag vill reda ut "det" så jag inte rör till det i framtiden på nästkommande projekt där jag riskerar stå utan senioren vid min sida.
Kollade snabbt på motorskylt bara och "min erfarenhet" är 38A (sen alla mina tidigare arbetsgivare/min livserfarehet som montör). Men när senioren nu säger 22A så böjer jag mig.
Försökte kontrollräkna, men stor risk formlerna jag kommer ihåg är fel.
Kan vara jag som kommer ihåg formlerna helt åt helvete fel.
[bild]
[bild]
[bild]
[bild]
Annars i din grundfråga finns som sagt inget konstigt och där är din tanke rätt och kollegans fel.
Norrmännen kör 3*230 i deltakoppling, utan nolla. 230 i ett vanligt uttag, med två faser.
Medlem
· Södermanland
· 611 inlägg
Norrmännen har två olika slags elsystem beroende på var i landet man befinner sig.
Antingen så har man 3 fas med 230 volt mellan faserna och ingen nolla. Då har du 133 volt mellan fas och jord och vanliga eluttag matas med 2 olika faser. Eller så har du samma som i Sverige med 400 volt mellan faserna och 230 volt mellan fas och nolla/jord. De flesta nybyggda områdena är utförda enligt ”svensk” standard.
Antingen så har man 3 fas med 230 volt mellan faserna och ingen nolla. Då har du 133 volt mellan fas och jord och vanliga eluttag matas med 2 olika faser. Eller så har du samma som i Sverige med 400 volt mellan faserna och 230 volt mellan fas och nolla/jord. De flesta nybyggda områdena är utförda enligt ”svensk” standard.
Haha, ja som nyanställd för sådär 14-15 år sedan, precis från skolan så skickades jag till just Norge för att montera bommar (infart & utfart) till en stor svensk byggkedja som etablerade sig där med just 3x230VAC nätet utan nolla.
Kliade mig väldigt i huvudet när jag mätte i arbetsbrytaren där innan inkoppling. Fattade ingenting först. Blev en väldig höna av en fjäder innan jag fick igång en vanlig en-fas pryl där. Var ingen av mina mentorer (på telefonkontakt) som heller fattade (då de aldrig själva varit i Norge). De tänkte jag var ett rejält pucko, och var nog bara tur jag fick en riktig fast-anställning till slut.
Kommer ihåg jag "gick" iväg långt bort, och satte i säkringarna längst bort "sist"., istället för slå på säkringen närmast skåpet "sist". Trodde allt skulle puffa.
Sen kom jag till ett annat ställe och trodde mig "veta hur det funkade", så var det precis som i Sverige där helt plötsligt.
Nu när man jobbar med just hissar, så vet jag att alla gör så olika. Så när de bygger om, och köper nya drivsystem etc, så kör vissa vidare på 3x230, medan vissa väljer att "hoppas på att det blir 3x400" relativt snart av elnätsbolaget. Då köper de stora trafos till maskinrummet eller dylikt, och monterar innan. Kan bli halv-tonspjäser bara för hissen om det är lite större effekter för att köra från 3x230 > 3x400 "tills dess att det blir nytt". (vilket många gånger nog inte sker på ett tag..)
Kliade mig väldigt i huvudet när jag mätte i arbetsbrytaren där innan inkoppling. Fattade ingenting först. Blev en väldig höna av en fjäder innan jag fick igång en vanlig en-fas pryl där. Var ingen av mina mentorer (på telefonkontakt) som heller fattade (då de aldrig själva varit i Norge). De tänkte jag var ett rejält pucko, och var nog bara tur jag fick en riktig fast-anställning till slut.
Kommer ihåg jag "gick" iväg långt bort, och satte i säkringarna längst bort "sist"., istället för slå på säkringen närmast skåpet "sist". Trodde allt skulle puffa.
Sen kom jag till ett annat ställe och trodde mig "veta hur det funkade", så var det precis som i Sverige där helt plötsligt.
Nu när man jobbar med just hissar, så vet jag att alla gör så olika. Så när de bygger om, och köper nya drivsystem etc, så kör vissa vidare på 3x230, medan vissa väljer att "hoppas på att det blir 3x400" relativt snart av elnätsbolaget. Då köper de stora trafos till maskinrummet eller dylikt, och monterar innan. Kan bli halv-tonspjäser bara för hissen om det är lite större effekter för att köra från 3x230 > 3x400 "tills dess att det blir nytt". (vilket många gånger nog inte sker på ett tag..)
Det är ett rejält pedagogiskt försök du gör där och inte för att vara sån men lite oklart tror jag det blivit med några gängse begrepp. Strömmen i varje lindning dvs den som anges i Y-kopplingen brukar normalt kallas fasström och den man mäter i tex kabeln till motorn huvud- eller linjeström. Så att räkna per fas som ofta underlättar är bra och i din text bara då byta fasström till huvudström.Bo.Siltberg skrev:Din formel försöker beräkna axeleffekten P2, den som står på märkskylten, utifrån angiven ström som alltid är fasströmmen. Det är tre lindningar, så du behöver beräkna effekten i varje lindning och multiplicera med tre. Strömmen i en lindning är i fallet för Norge fasströmmen / √3. Verkningsgraden ɳ är en okänd faktor som jag sätter till 0.8.
Norge: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 38 / √3 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 230 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
Sverige: P2 = 3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 / √3 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW
(Sverige: P2 = √3 * U * I * cosfi * ɳ = 3 * 400 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW )
Det är den besvärliga faktorn √3 som ställer till det. Man ska inte försöka "komma ihåg" när och hur den ska användas, utan det är betydligt enklare att fundera på hur man får fram strömmen genom varje lindning och spänningen över varje lindning med givna data. 38 = 22 * √3 så det går att bolla med formeln en hel del och få samma resultat. Den sista Sverigeformeln är förenklad jämfört med föregående vilket nog ställer till det i huvudet lite. Man bör egentligen inte skriva så, trots att det är sådär man ofta ser formeln i läroböcker.
Att jag skriver beror på att det högg till lite när jag bara läste siffrorna i dina fyra exempel och rottecknet saknas i sista raden med insatta värden, sen såg jag att det var rätt i ledet före.
//Petimäter-Petimeter?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 792 inlägg
Ja det är en bug där i sista radens siffror. Så här ska det va.
(Sverige: P2 = √3 * U * I * cosfi * ɳ = √3 * 400 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW )
Skillnaden mellan fasström och uppmätt ström i fasledarna kan vi nog diskutera någon gång, men det får blir fysiskt över några pandemifria öl !. Jag ser inte hur man kan kalla ström i en fasledare i ett trefas system för huvudström, det låter inte rätt!. Jag tror som sagt inte man ska försöka lära sig (traditionell) innebörd i sådana begrepp, utan utgå ifrån Ohms lag och trefasfaktorn √3 för att konkret avgöra spänning och ström genom en lindning i de två fallen Y- och D-koppling. Mina Sverigeformler gäller för Y-koppling (enligt märkskylten)
(Sverige: P2 = √3 * U * I * cosfi * ɳ = √3 * 400 * 22 * 0.86 * 0.8 = 10 kW )
Skillnaden mellan fasström och uppmätt ström i fasledarna kan vi nog diskutera någon gång, men det får blir fysiskt över några pandemifria öl !. Jag ser inte hur man kan kalla ström i en fasledare i ett trefas system för huvudström, det låter inte rätt!. Jag tror som sagt inte man ska försöka lära sig (traditionell) innebörd i sådana begrepp, utan utgå ifrån Ohms lag och trefasfaktorn √3 för att konkret avgöra spänning och ström genom en lindning i de två fallen Y- och D-koppling. Mina Sverigeformler gäller för Y-koppling (enligt märkskylten)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 008 inlägg
Nja, om jag får vara petimeter: Norrmännen har IT-jordning i ovanstående fall. Så även om man kan mäta 133 volt mellan en fas och jord, så kan man inte belasta denna strömkrets. Om du jordar en av faserna så drar du ner den till jord genom att införa en jordpotential i systemet utan någon strömrusning (att tala om). Den andra ledaren får då 230V mot jord.D Donald-Duck skrev:
Detta ansågs säkrare förr, men är av tveksamt värde idag. Antagligen så var det inte något vidare förr heller... (Sjukhus i Sverige som måste kunna drivas i ö-drift kan ha kvar IT-jordning på sina ställen, men som jag förstått så är det på väg ut även där.) Idag så påbjuder man jordfelsövervaknings-system om man har IT-jordning.
(Skälet till att man öht kan mäta spänning mellan fas- (lokal)jord i ett IT-jordat system är att man resistansjordat nollan/centralpunkten i transformatorn för att få just ett väldefinierat värde på spänningen mot jord. Utan det så skulle man inte ens kunnat mäta om en ledare är spänningsförande, och spänningen skulle också kunna driva iväg).