Två adresser på en hörntomt?

[tompajo]

Jag har en hörntomt med två olika adresser varav den ena är officiell och den som kommunen har registrerad. När jag bad kommunen att de skulle registrera även den andra adressen sa de att det inte var möjligt. Stämmer det här? Kan kommunen neka mig att ha två adresser på min fastighet?

Kanske ska tillägga att anledningen till två adresser är att ha företaget på den ena och familjen på den andra.

/ Tom

 

[Hep]

Du har en fastighet och en adress. Att den ligger i ett hörn spelar ingen roll, då man sedan ett antal år kommit överens om en adresstandard i landet. Så ja, kommunen både kan och ska vägra. En av flera orsaker är att det aldrig får vara något oklart vid en blåljusutryckning och du blir alla andra orsaker lägre prioriterade.

Vi har en annan utmaning. Vi har en fastighet och vill bara ha en adress. Någon klåpare har för en massa år sedan fått in att våra tre hus har varsin adress som skiljer sig med litera A, B och C. Nu eftersom ingen vet varför det blivit så, är det ingen av våra myndigheter som vågar ändra tillbaka. Med resultat att vi lite då och då förväntas ha och betala för flera sopabonnemang, elabonnemang, försäkringar etc.

Om du vill kan du få låna en adress av oss och skriva ditt företag på.

 

[b8q]

Man bör ha koll på skillnaden mellan fastighetens adress och så kallade entréadresser. Varje byggnad med flera huvudentréer (vi pratar alltså inte om altandörren på en villa här, utan t.ex. flerbostadshus med flera trappuppgångar, eller en separat uthyrningsdel med egen ingång), kan och ska ha separata entréadresser (som Villagatan 2, 2A och 2B) - men den gemensamma fastigheten har kanske ändå bara en adress.

Så skilj på mark (fastighet) och byggnader - de har olika sorts adresser.

Och ja, det är bra med entréadresser så att leveranser, ambulans etc knackar på rätt dörr.

 

[Claes Sörmland]

Jag har en hörntomt med två olika adresser varav den ena är officiell och den som kommunen har registrerad. När jag bad kommunen att de skulle registrera även den andra adressen sa de att det inte var möjligt. Stämmer det här? Kan kommunen neka mig att ha två adresser på min fastighet?

Kanske ska tillägga att anledningen till två adresser är att ha företaget på den ena och familjen på den andra.

/ Tom

Kommunen bestämmer en belägenhetsadress och det gör de enligt 10 § lag (2006:378) om lägenhetsregister. Ett krav enligt 3 § är att belägenhetsadressen entydigt anger läget för en bestämd plats. Två belägenhetsadresser för samma plats låter inte entydigt så det lär de undvika.

Lagen kan du läsa här:

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...lag-2006378-om-lagenhetsregister_sfs-2006-378

Sen skapar Postnord en postal adress genom att lägga till postnummer och postort till belägenhetsadressen.

 

[Nötegårdsgubben]

Om man ska försöka hitta möjligheter då, och risker med dessa.

Säg att TS hus är en sutterängvilla och att firman ligger i nedre plan med möjlighet till egen ingång och egen adress på den andra gatan. Då skulle han ju med hänvisning till adressdelen i förordningen om fastighetsregister (lägenhetsregisterlagen gäller bara bostäder) kunna begära en adress för denna. Samma sak om verksamheten drivs i en separat byggnad.

Risken är väl att man möjligen drar kommunens uppmärksamhet till sig om att man borde betala separat VA och el för de skilda delarna exempelvis.

Så om verksamheten är fysiskt åtskild från bostaden tycker jag att det borde gå att göra som TS vill.

 

[Hep]

Man bör ha koll på skillnaden mellan fastighetens adress och så kallade entréadresser. Varje byggnad med flera huvudentréer (vi pratar alltså inte om altandörren på en villa här, utan t.ex. flerbostadshus med flera trappuppgångar, eller en separat uthyrningsdel med egen ingång), kan och ska ha separata entréadresser (som Villagatan 2, 2A och 2B) - men den gemensamma fastigheten har kanske ändå bara en adress.

Så skilj på mark (fastighet) och byggnader - de har olika sorts adresser.

Och ja, det är bra med entréadresser så att leveranser, ambulans etc knackar på rätt dörr.

Du har helt rätt och bra att du skrev, då jag inser att jag förenklade verkligheten alldeles för mycket. Just i det här fallet när kommunen sagt nej, så tror jag att det är ”en tomt, ett hus, en adress”, men det finns såklart andra situationer.

 

[Claes Sörmland]

Om man ska försöka hitta möjligheter då, och risker med dessa.

Säg att TS hus är en sutterängvilla och att firman ligger i nedre plan med möjlighet till egen ingång och egen adress på den andra gatan. Då skulle han ju med hänvisning till adressdelen i förordningen om fastighetsregister (lägenhetsregisterlagen gäller bara bostäder) kunna begära en adress för denna. Samma sak om verksamheten drivs i en separat byggnad.

Risken är väl att man möjligen drar kommunens uppmärksamhet till sig om att man borde betala separat VA och el för de skilda delarna exempelvis.

Så om verksamheten är fysiskt åtskild från bostaden tycker jag att det borde gå att göra som TS vill.

Så det gäller att övertyga kommunen om det förträffliga med två olika belägenhetsadresser till samma fastighet. Jag gissar att det då också ska finnas två olika entréer riktade mot de olika gatorna för att det ska flyga hos kommunen.

 

[Räknenisse]

Belägenhetsadressen (den "officiella" adressen) ska avse en fix geografisk punkt. På bostadshus ska det vara byggnadens entré. Finns det flera bostäder som har olika entréer ska var och en ha separata adresser.

Så egentligen är det fel att säga att fastigheten har en adress. Hur många olika adresser som finns inom en fastighet beror helt på vad det finns för byggnader och verksamheter inom fastigheten.

 

[Hemmakatten]

Ett tidigare hus, byggt 1964, vi hade som låg på en hörntomt hade två utfarter på detaljplanen och i bygglovet. Men bara en utfart blev byggd, tack och lov på den lugnare, mindre vägen.

 

[Räknenisse]

Så om verksamheten är fysiskt åtskild från bostaden tycker jag att det borde gå att göra som TS vill

Jag skulle tro att kravet för det är att det finns en specifik verksamhetslokal som har bygglov som det. Ex. om någon har en specialinredd byggnad bredvid sitt hus som inte liknar ett ordinärt privatgarage/uthus.

Om en har verksamheten i villans garage och vill ge det en adress eller om man använder en del av källaren och vill ge källaringången en separat adress är det rimligt att det inte ska gå. Då driver man verksamheten i sin bostad och då blir adressen av naturliga skäl bostadens adress.

 

[cpalm]

Ja, förutsättningen är nog separata lägenheter (bostad eller lokal) med separata entréer. Men även med de förutsättningarna är inte självklart att det går. Vår BRF har t.ex. en lokal med separat entré "runt hörnet", men den entrén får ändå inte en separat adress.

 

[Räknenisse]

Kan tänka mig att en faktor för många små BRF-lokaler/liknande är att de faktiskt har ingång både via gemensamt trapphus/liknande och att deras direktdörr ut är en extra/andra entré. Eller liknande gränsfall och att det då kan ge mer förvirring än klarhet om för många sidodörrar etc.får olika adresser?

Sen vet jag inte hur exakta reglerna är om var adressen ska sättas på verksamhetslokaler, eller hur många adresser som ska göras. Tänk större industrikomplex eller shoppinggalleria där en byggnad kan vara jättestor och ha massor av entréer, men funktionellt vara ett sammanhängande utrymme inuti... Eller om det finns ett flertal byggnadskroppar som i olika grad är sammanlänkade med förbindelsegångar o.dyl. Behövs nog en viss flexibilitet för att bedöma vad som är mest ändamålsenligt i olika fall.

Tror detaljerna med hur bostadsadresserna ska sättas är lite mer specifikt reglerat, eftersom de ska användas till folkbokföringen och kopplas till lägenhetsregistret.

 

[tompajo]

Tack för alla informativa svar!

Då blir följdfrågan om det borde vara möjligt att registrera en adress på en liten separat fastighet som endast har ett transformatorhus på sig?

Tom

 

[Claes Sörmland]

Tack för alla informativa svar!

Då blir följdfrågan om det borde vara möjligt att registrera en adress på en liten separat fastighet som endast har ett transformatorhus på sig?

Tom

Jag tror inte kommunen kommer att ge dig en belägenhetsadress där eftersom det inte finns en entré till en bostad eller en verksamhet.

 

[cpalm]

Kan tänka mig att en faktor för många små BRF-lokaler/liknande är att de faktiskt har ingång både via gemensamt trapphus/liknande och att deras direktdörr ut är en extra/andra entré. Eller liknande gränsfall och att det då kan ge mer förvirring än klarhet om för många sidodörrar etc.får olika adresser?

Ja, en sidoentré får nog generellt sett aldrig någon egen adress.
I mitt exempel är det dock en större lokal som endast kan nås via sin egen entré på sidogatan.
Men jag tror inte kommunerna är inne och rotar på den detaljnivån, utan de går nog i första hand på vad som tidigare fastställts i t.ex. detaljplanen.