Plattorna är 40x40x3. Är en uteplats så ingen bil på de tunnisarna. Nu är de lagda iaf. Var ganska brutal mot dem, tokslog med hård gummiklubba, hoppade upp i luften så högt jag kunde och stampade alla 90 kg rätt ner i vissa plattor, inte en enda sprack 
. Idag ska jag foga. Dags att åka och köpa fogsand.
. Idag ska jag foga. Dags att åka och köpa fogsand.
Trots att det är lite sent så skall jag på begäran berätta hur proffsen (jag bland andra) gör. Bärlagret är grovt material, tex 0-63. Jag lägger det i färdig höjd. När jag har paddat har det sjunkit till några cm under färdig. Det ser ut som berg och dalbana, men det bryr jag mig inte om. Sedan lägger jag på 0-8 kross till färdig höjd.
OBS KROSS. Väggrus är en naturprodukt och inte mångkantigt. Mångkantiga fraktioner (fraktioner = sorter av grus och krossprodukter) låser ihop sig bättre och bildar ett homogent skikt efter komprimering (paddning). Stenmjöl är skit. Vid minsta tendens till väta klumpar det ihop sig. Dessutom är det för fint att använda som bädd (sättlager). För fint? - ja det är så fint att det inte låser ihop sig ordentligt och därför inte blir lika starkt.
Jag paddar 0-8 lagret och det sjunker sannolikt till en halv cm under färdigt. Sjunker det mer lägger jag på lite till och paddar igen.
Därefter gräver jag ner avdragningsrören. Jag använder aldrig något annat. Har jag inte tillgång till rör så gör jag bädden på frihand, med vattenpass och ögonmått. Jag är extremt noga med att rören inte skall rida över någon puckel. Är det för lågt fyller jag på och bankar ner rören till rätt höjd. Är det för högt gräver jag ur och fyller och bankar därefter. Jag bankar aldrig ner rören i färdigpackad bädd, eftersom det finns risk att de blir ovala. Efter att ha grävt ner rören tar jag hammarskaftet och packar på sidorna av röret så att det ligger fast. Kontrollerar en sista gång att de ligger rätt. Därefter strör jag på ett lager 0-8 med skyffel. Rakar ut det så att det ligger några millimeter för högt, fotpackar (går en promenad på) det lösa lagret och är sedan färdig att dra av.
Avdragningen görs med rätskiva i aluminium. På små ytor kan jag undantagsvis nöja mig med en väldigt fin bit bräda eller ett vattenpass. Jag drar av flera gånger och slänger små skvättar av 0-8 på små fördjupningar och drar igen.
Sist plockar jag upp rören och fyller försiktigt i hålen efter rören. Fortsätter plattläggningen i riktning tvärs avdragningsrören så låter jag bortersta röret ligga kvar, för att slippa gräva ner det igen.
När jag lägger plattorna är det förbjudet att beträda den färdiga bädden och den yttersta raden av plattor. All förflyttning över nylagda plattor sker med försiktiga steg.
Om jag måste lämna en färdig bädd för rast spärrar jag av runt bädden.
Innan jag går för dagen gör jag en snabb och slarvig fogning i den händelse att någon skulle beträda plattytan. Jag lägger också upp en stödkant mot yttersta plattraden och fotpackar kanten.
Jag fogar helst med 0-8, men det går också bra med grövre fraktioner. Allt material som är för stort för att trilla ner mellan plattorna kan sopas upp och tas bort. Jag fogar aldrig med stenmjöl av samma anledning som jag inte gör bädd med stenmjöl. Efter några fogningar är jag nöjd och lämnar plattytan med ett tunt lager fogsand kvar. Det lagret får regna ner i fogarna.
OBS KROSS. Väggrus är en naturprodukt och inte mångkantigt. Mångkantiga fraktioner (fraktioner = sorter av grus och krossprodukter) låser ihop sig bättre och bildar ett homogent skikt efter komprimering (paddning). Stenmjöl är skit. Vid minsta tendens till väta klumpar det ihop sig. Dessutom är det för fint att använda som bädd (sättlager). För fint? - ja det är så fint att det inte låser ihop sig ordentligt och därför inte blir lika starkt.
Jag paddar 0-8 lagret och det sjunker sannolikt till en halv cm under färdigt. Sjunker det mer lägger jag på lite till och paddar igen.
Därefter gräver jag ner avdragningsrören. Jag använder aldrig något annat. Har jag inte tillgång till rör så gör jag bädden på frihand, med vattenpass och ögonmått. Jag är extremt noga med att rören inte skall rida över någon puckel. Är det för lågt fyller jag på och bankar ner rören till rätt höjd. Är det för högt gräver jag ur och fyller och bankar därefter. Jag bankar aldrig ner rören i färdigpackad bädd, eftersom det finns risk att de blir ovala. Efter att ha grävt ner rören tar jag hammarskaftet och packar på sidorna av röret så att det ligger fast. Kontrollerar en sista gång att de ligger rätt. Därefter strör jag på ett lager 0-8 med skyffel. Rakar ut det så att det ligger några millimeter för högt, fotpackar (går en promenad på) det lösa lagret och är sedan färdig att dra av.
Avdragningen görs med rätskiva i aluminium. På små ytor kan jag undantagsvis nöja mig med en väldigt fin bit bräda eller ett vattenpass. Jag drar av flera gånger och slänger små skvättar av 0-8 på små fördjupningar och drar igen.
Sist plockar jag upp rören och fyller försiktigt i hålen efter rören. Fortsätter plattläggningen i riktning tvärs avdragningsrören så låter jag bortersta röret ligga kvar, för att slippa gräva ner det igen.
När jag lägger plattorna är det förbjudet att beträda den färdiga bädden och den yttersta raden av plattor. All förflyttning över nylagda plattor sker med försiktiga steg.
Om jag måste lämna en färdig bädd för rast spärrar jag av runt bädden.
Innan jag går för dagen gör jag en snabb och slarvig fogning i den händelse att någon skulle beträda plattytan. Jag lägger också upp en stödkant mot yttersta plattraden och fotpackar kanten.
Jag fogar helst med 0-8, men det går också bra med grövre fraktioner. Allt material som är för stort för att trilla ner mellan plattorna kan sopas upp och tas bort. Jag fogar aldrig med stenmjöl av samma anledning som jag inte gör bädd med stenmjöl. Efter några fogningar är jag nöjd och lämnar plattytan med ett tunt lager fogsand kvar. Det lagret får regna ner i fogarna.
håller med om det mesta som skrivs, skulle ändå vilja poängtera vikten av att inte ha berg-o-dalbana på bärlagret, då plattorna sannolikt lär sätta sig efter "dalarna" i bärlagret. det e inte skitnoga på centimetern men i mina ögon skall det vara jämt och ha rätt fall........
Det var bra att du nämnde det. Jag inser att det jag kallar berg och dalbana kallar andra för jämnt.
Efter paddning bör bärlagret vara plant med en tolerans på en halv centimeter. Klara bärlagret inte toleransen bör det korrigeras och paddas igen.
Efter paddning bör bärlagret vara plant med en tolerans på en halv centimeter. Klara bärlagret inte toleransen bör det korrigeras och paddas igen.
Apropå stenläggning o engelsmän; de vill gärna göra en cementkant som avslutning men det ska väl intet behövas om man gör som ovan? Har nu sett ett gäng göra en ganska "primitiv" läggning, främst när det gäller bärlager. Paddning med sk asfaltspadda kan inte ha packat på djupet! Ramen på infarten från gatan, dvs det första man ser, ligger i vågor.
Ett sånt arbete skulle kunna ge problem vid andra markförhållanden, nu ligger tomterna på en grusås, väldränerat o ingen lera. Hoppas det ligger hyfsat men spår efter bilen blir det nog om några år.
Kjell G
Ett sånt arbete skulle kunna ge problem vid andra markförhållanden, nu ligger tomterna på en grusås, väldränerat o ingen lera. Hoppas det ligger hyfsat men spår efter bilen blir det nog om några år.
Kjell G
Tack för utförligt svar tihimas. Är precis tillbaka från semestern och kan notera att en hel del fogsand har sköljts ur fogarna så fallet verkar fungera . Har inte hunnit sätta kantstenen än som skulle stoppa fogsanden från att rinna ut.
På tal om kantsten så har jag en annan fundering. Kantstenen jag tänkt sätta är antingen 5 eller 14 cm tjock. Det betyder att jag måste gräva mig ner en bit precis i anslutning till den yttersta plattraden. Finns det risk att jag underminerar plattorna så jag måste ha nåt slags stöd eller är det bara att köra på?
. Har inte hunnit sätta kantstenen än som skulle stoppa fogsanden från att rinna ut. På tal om kantsten så har jag en annan fundering. Kantstenen jag tänkt sätta är antingen 5 eller 14 cm tjock. Det betyder att jag måste gräva mig ner en bit precis i anslutning till den yttersta plattraden. Finns det risk att jag underminerar plattorna så jag måste ha nåt slags stöd eller är det bara att köra på?
beroende på vad det e för kantsten o om den ska följa plattraden kan du också låta plattraden va kvar, jacka ur bräda, ev. spika ihop 2 och dra av mot plattorna. alltå du har en bräda låt säga 50 cm lång varav 30 dras mot yttersta plattan o de sista 20 (?) följer fast på en valfri nivå under (därav jackningen). sätta kantstöden o sedan lyfta yttersta plattorna.
Ser nu att det låter lite invecklat det jag skrev, men jag tycker det kan va smidigare men det beror på kantstensmodell mm o om du fattar hur ja menar.......
Apropå betonkant: Mycket bra i utsatta partier att gjuta stödkant, speciellt om det släntar lite, kanske sätta frisen i jordfuktat.... annars har man ju bärlagar 20-30 cm stöd utanför sista platta... nåt jag kan säga att det myglas med rätt mycket i o med att det ofta e svårt o se exakt var sista rad ska gå då man lägger ut materialet
Ser nu att det låter lite invecklat det jag skrev, men jag tycker det kan va smidigare men det beror på kantstensmodell mm o om du fattar hur ja menar.......
Apropå betonkant: Mycket bra i utsatta partier att gjuta stödkant, speciellt om det släntar lite, kanske sätta frisen i jordfuktat.... annars har man ju bärlagar 20-30 cm stöd utanför sista platta... nåt jag kan säga att det myglas med rätt mycket i o med att det ofta e svårt o se exakt var sista rad ska gå då man lägger ut materialet
pette: Hade just den idén att jacka ur en bräda och dra av med plattorna som stöd. Kantstenarna är vanliga betongstenar 21x14x5 eller 21x14x14 (jag har båda varianterna). Hade först tänkt sätta 21x14x14 (som ju är avsedda för just kanter) men lutar nu mer åt 21x14x5 just för att jag inte vill riskera att underminera plattorna när jag gräver mig ner längs kanten. Men vad menar du med det sista; "sätta kantstöden o sedan lyfta yttersta plattorna"?
Om du menar det jag skrev så skall jag förtydliga:
Plocka upp den raden av plattor som skall ligga mot kantstenen. Gräv ur för kantstenen. Lägg kantstenen och använd en av de upplockade plattorna som mall för att få rätt avstånd. När kantstenen sitter ordentligt gör du en ny botten för de upplockade plattorna och lägger ner dem igen.
Plocka upp den raden av plattor som skall ligga mot kantstenen. Gräv ur för kantstenen. Lägg kantstenen och använd en av de upplockade plattorna som mall för att få rätt avstånd. När kantstenen sitter ordentligt gör du en ny botten för de upplockade plattorna och lägger ner dem igen.
21x14x5 ? e re fris/bård du vill sätta eller kantsten...
jag tror du menar fris, alltså inte byasten på högkant,eller??. då är det samma tjocklek som plattytan om du kör 5 dvs du underminerar inte o behöver inte lyfta sista plattrad. tjocklek 14 behövs bara om det släntar/lutar mycke skulle jag säga om du motfyller ända upp på frisen ..förstår du mej?
jag tror du menar fris, alltså inte byasten på högkant,eller??. då är det samma tjocklek som plattytan om du kör 5 dvs du underminerar inte o behöver inte lyfta sista plattrad. tjocklek 14 behövs bara om det släntar/lutar mycke skulle jag säga om du motfyller ända upp på frisen ..förstår du mej?
Redigerat:
Öhm tror jag fattar (fast har ingen aning om vad fris är/innebär). Kantsten 21x14x14 är alltså overkill säger du då det inte lutar alls. Så jag lägger Benders Antik Labyrint 21x14x5 (dvs. helt vanlig tumlad betongsten) "på platten" som kantsten. Den är ju 5 cm tjock och plattorna är bara 3 cm tjocka. Alltså måste jag krafsa bort 2 cm av sättsanden där de ska ligga. Det borde väl vara ok utan att ta upp sista plattraden?
